¹När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar

¹Kana pashilo karing Jerusalem, aresle ando Bethphage ai Bethani, karing o plai le maslinengo, O Jesus tradia dui anda leske disiplon

²och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.

²ai phendia lenge, "Zhan ando gav mai angle, ai kana aresena, akharena ieke magares phanglo kai shoxar chi iek manush beshlo opral; phutren les, ai anen les.

³Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit.»

³Te phenela tumen vari kon, "Sostar keren kadia? Phenen leske, "Trobul le Devles; ai strazo si te tradel les."

⁴Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.

⁴Le dui disipluria geletar, ai arakhle ieke magares kai sas phanglo pasha o wudar kai le dui droma avile andek than: ai phutrenas le.

⁵Och några som stodo där bredvid sade till dem: »Vad gören I? Varför lösen I fålen?»

⁵Le manush phushle, "Sostar phutren le magares?"

⁶Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.

⁶Le disipluria phende lenge so phendia lenge O Jesus, "Ke trobul le Devles." Ai le manush mekle le te zhan.

⁷Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.

⁷Angerde le magares ka Jesus, ai thode penge gada pe leste, ai O Jesus beshlo opral le magares.

⁸Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.

⁸But anda narodo shudenas penge raxamia po drom angla leste, kaver shinde patria pai le khash, ai thode le po drom angla leste.

⁹Och de som gingo före och de som följde efter ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.

⁹Le manush kai zhanas anglal angla leste, ai kodola kai avenas palal pala leste, tsipinas, Hosana! Raduime kodo kai aven ando anav le Devlesko:

¹⁰Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!»

¹⁰Raduime si e amperetsia amari dadeski o David, kai avel ando anav le Devlesko: "Hosana zhi ando rhaio!"

¹¹Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.

¹¹Ai O Jesus areslo ando Jerusalem, ai gelo ande tampla, wo dikhlia pe sa le dieli, antunchi O Jesus ai le desh u dui disipluria gele ande Bethani ke pozno sas.

¹²När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.

¹²Pe terharin diminiatsi, sar avenas anda Bethani, O Jesus bokhailo;

¹³Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.

¹³Pasha drom dur angla leste, O Jesus dikhlias ek pruing figengi kai sas la patria ferdi, gelo late te rodel fruti, ai arakhlias patria ferdi, ke e vriama le figengi nas inker.

¹⁴Då talade han och sade till trädet: »Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig.» Och hans lärjungar hörde detta.

¹⁴Antunchi O Jesus phendia la pruingake, "Chi iek manush xal fruti anda tute na mai." Ai leske disipluria ashunde kadala vorbi.

¹⁵När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;

¹⁵Ai won aresle ando Jerusalem: ai O Jesus avilo ande tampla le Devlesko, ai gonisardia sa kodolen kai bichinenas ai chinenas ande tampla, dia muial le skafidia kodolenge kai parhuvenas le love, ai le skamina kodolenge kai bichinenas le golumburia;

¹⁶han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.

¹⁶Ai chi meklia khonik te angerel vari phiria ande bar le tamploski.

¹⁷Och han undervisade dem och sade: »Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»

¹⁷Ai sicharelas le, phenel lenge, "Ramome, murho kher avela akhardo rhugimasko: ande sa le thema. Numa tume keren anda leste shtala chorengi."

¹⁸Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.

¹⁸Le Gramnoturia ai le bare rasha ashunde kadala vorbi, ai rodenas sar te mudaren les; daraile lestar, ke sa le manush chudisaile pa lesko sicharimos.

¹⁹När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.

¹⁹Kana e telairiat avili, O Jesus ai leske disipluria gele avri anda foro.

²⁰Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.

²⁰Pe terharin diminiatsi, sar nakhenas po drom, dikhle ek pruing figengi shuchili zhi kai vuni.

²¹Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: »Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat.»

²¹Antunchi o Petri serelaspe so phendia O Jesus arachi, ai phendia ka Jesus, "Gazda, Dikh! E pruing le figengi ke tu dian armaia muli."

²²Jesus svarade och sade till dem: »Haven tro på Gud.

²²O Jesus phendia; lenge, "Si tume pachamos ando Del." Chachimasa, phenav tumenge,

²³Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.

²³ke kon godi phenel plaiake, "Le tu katkar, ai av shudini ande maria"; ai te na avela les gindo ke chi kerdiol, numa pachal kai so phenel avela dino.

²⁴Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.

²⁴Pala kadia phenav tuke, "So godi manges, kana rhugis tu, pachas kai avela so manges an avela dino."

²⁵Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»

²⁵"Ai kana beshen ande punrhende te rhugin, te si tu vari so pe kanikaske; iertin, antunchi cho Dat ando rhaio iertil che bezexa.

²⁶Numa te na iertin le, cho Dat ando rhaio chi iertila che bezexa."

²⁷Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;

²⁷Ai avile palpale ando Jerusalem: ai sar O Jesus phirelas ande tamplo, le bare rasha, ai le Gramnoturia, ai le phure kai poronchinas avile leste,

²⁸och de sade till honom: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?»

²⁸ai phenen leske, "Kon phendias tuke ke sai keres so tu keres, ai kon dias tu kadia putiera?"

²⁹Jesus svarade dem: »Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.

²⁹O Jesus phendia lenge, "Vi me akana phushav tumendar ek divano, ai phenen mange, antunchi me phenav tumenge katar che putiera kerav so kerav.

³⁰Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå.»

³⁰O bolimos le Iovanosko katar sas, anda rhaio vai manushendar?" Phenen mange.

³¹Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'

³¹Ai dinepe duma mashkar pende, ai phenenas, "Te phenasa anda rhaio si te phushel ame, "Sostar chi pachaian les?"

³²Eller skola vi svara: 'Från människor'?» -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.

³²Numa te phenasa, manushendar. Dar katar le manush, ke savorhe ankeren le Iovanos profeto."

³³De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»

³³Antunchi phende ka Jesus, "Chi zhanas." Ai wo phendia lenge, "Chi me, chi phenav tumenge katar che putiera so kerav."