¹Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:

¹Antunchi uni Gramnoturia ai Farizeanuria avile andai Jerusalem ka Jesus ai phushle les,

²»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»

²"Sostar che disipluria chi keren o zakono le phurengo? Won chi xalaven penge vas kana xan!"

³Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?

³O Jesus phendia lenge, "Ai tume sostar phagen o zakono le Devlesko, te keren tumaro zakono?

⁴Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'

⁴Ke O Del phendia, Preznaisar che dades ai cha da, ai kodo kai prokletsila peske dades vai peska da trobul mudardo."

⁵Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.

⁵Numa tume phenen kon godi phenela peske dadeske vai peska dake, so sai demas tume te zhutiv tume dem ka Del.

⁶I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.

⁶Kado manush nai leske musai te preznail peske dades ai peska da. Kadia tume phagen o zakono le Devlesko te keren tumaro zakono.

⁷I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:

⁷Tume manush kai ankerdion so chi san! O Isaiah, mishto dias profesi pa tumende kana phendia,

⁸'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;

⁸"Kado narodo preznain ma peska mosa, numa lengo ilo dur mandar.

⁹och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»

⁹Intaino preznain ma, ke won sicharen manushenge zakonuria sar te avilino le Devleske."

¹⁰Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.

¹⁰Pala kodia akhardias le narodos peste ai phendia lenge, 'Ashunen ai haliaren!

¹¹Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»

¹¹Nai so thol o manush ando mui kai maril les, numa so anklel anda lesko mui, si so kai maril les.'

¹²Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»

¹²Antunchi le disipluria avile leste ai phende leske, "Zhanes ke le Farizeanuria xoliale kana ashunde so phendian?"

¹³Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.

¹³O Jesus phendia, "Che godi patria kai chi thodias te bariol murho Dat kai si ando rhaio, avela ankaladi avri.

¹⁴Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»

¹⁴Mek le! Ke won si sar korhe kai phiraven avre korhen; kana iek korho ingerel avre korhes, vi le dui si te peren ande hunia."

¹⁵Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»

¹⁵O Petri phendias, "Sikav ame te haliaras kadala paramichi."

¹⁶Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?

¹⁶O Jesus phendias, "Chi tu sa chi haliares?"

¹⁷Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?

¹⁷Chi haliares? Ke so godi thos ando mui, zhan ando ji, ai porme anklel avri.

¹⁸Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.

¹⁸Numa so anklel anda mui avel anda ilo; ai kodia si kai kerel andal manush marime angla Del.

¹⁹Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.

¹⁹Ke anda ilo anklen le nasul ginduria, mudarimos, adulteri, kurvisia, chorimos, xoxaimos, pupuiimos, ai te des duma nasul pa Del.

²⁰Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»

²⁰Kodia kerel andal manush marime angla Del. Numa kai xan bi te xalaven peske vas. Nai marime angla Del.

²¹Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.

²¹O Jesus gelotar kotsar ai gelo karing o Tire ai Sidon.

²²Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»

²²Ek zhuvli kai avili anda Canaan delas mui, "Al tuke mila anda mande! Gazda, Shav le Davidosko. Murhi shei chinuil zurales ke beng ande late."

²³Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»

²³O Jesus chi phendia lake khanchi chi iek vorba. Leske disipluria avile leste ai phende leske, "Phen lake te zhaltar ke tsipil ai lelpe pala amende!"

²⁴Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»

²⁴O Jesus phendia, "Tradino sim ferdi kal bakriorhe le xasarde anda kher Israel."

²⁵Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»

²⁵Numa e zhuvli avili ai thodiape ande changende angla leste, ai phendias, "Gazda, zhutisar ma!"

²⁶Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»

²⁶Wo phendias, "Nai vorta te les o manrho le glatengo ai te shudes les kal zhukel."

²⁷Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»

²⁷Woi phendias leske, "Chaches, Gazda, numa le zhukel xan le prusuka kai peren katar lenge gazdaski skafidi."

²⁸Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.

²⁸Antunchi O Jesus phendia lake, "Zhuvlio, cho pachamos baro te kerdiolpe tuke so manges." Ai strazo lake shei sastili.

²⁹Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.

²⁹O Jesus gelo pasha e maria, Galilee. Gelo pe iek plaiin ai kote beshlo tele.

³⁰Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,

³⁰But narodo avelas leste, andine pesa le bangen, korhen, kashuken, le muto, le dukhade, ai but aver. Thode le ka leske punrhe, ai sastiardia le.

³¹så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.

³¹Ta o narodo chudisailo kana dikhle ke le kashuke ashunen, le muto dine duma, le naswale sastile, le bange phirenas, le korhe dikhenas, won preznaisarde ai luvudisarde O Del le Israelosko.

³²Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»

³²O Jesus akhardia peske disiplon peste ai phendias, "Mila mange anda narodo, ke de trin dies mansa le, ai na le so xan. Chi mangav te zhantar bokhale, ke kam zalin po drom."

³³Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»

³³Le disipluria phende leske, "Kai te las dosta manrho ande kadia pusta te pravaras ka savo baro narodo?"

³⁴Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»

³⁴O Jesus phushlias le, "Sode manrhe si tume?" Won phende, "Efta manrhe ai xantsi tsinorhe mashe."

³⁵Då tillsade han folket att lägra sig på marken.

³⁵Wo phendia le narodoske te beshen tele pe phuv.

³⁶Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

³⁶Lia le efta manrhe ai le mashe, kana dias naisimos, phaglias le, ai dias le kal disipluria, le disipluria dine le ka narodo.

³⁷Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.

³⁷Savorhe xale ai chailile. Le disipluria chide le kotora kai ashshile efta kozhnitsi pherde sas.

³⁸Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.

³⁸Kodola kai xale sas shtar mi mursh, ai vi zhuvlia ai glate sas.

³⁹Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.

³⁹Kana O Jesus tradia le narodos te zhantar, anklisto andek pamphuri, ai gelo ando o foro Magadan.