1Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
1Antunchi uni Gramnoturia ai Farizeanuria avile andai Jerusalem ka Jesus ai phushle les,
2»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
2"Sostar che disipluria chi keren o zakono le phurengo? Won chi xalaven penge vas kana xan!"
3Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
3O Jesus phendia lenge, "Ai tume sostar phagen o zakono le Devlesko, te keren tumaro zakono?
4Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
4Ke O Del phendia, Preznaisar che dades ai cha da, ai kodo kai prokletsila peske dades vai peska da trobul mudardo."
5Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
5Numa tume phenen kon godi phenela peske dadeske vai peska dake, so sai demas tume te zhutiv tume dem ka Del.
6I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
6Kado manush nai leske musai te preznail peske dades ai peska da. Kadia tume phagen o zakono le Devlesko te keren tumaro zakono.
7I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
7Tume manush kai ankerdion so chi san! O Isaiah, mishto dias profesi pa tumende kana phendia,
8'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
8"Kado narodo preznain ma peska mosa, numa lengo ilo dur mandar.
9och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
9Intaino preznain ma, ke won sicharen manushenge zakonuria sar te avilino le Devleske."
10Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
10Pala kodia akhardias le narodos peste ai phendia lenge, 'Ashunen ai haliaren!
11Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
11Nai so thol o manush ando mui kai maril les, numa so anklel anda lesko mui, si so kai maril les.'
12Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
12Antunchi le disipluria avile leste ai phende leske, "Zhanes ke le Farizeanuria xoliale kana ashunde so phendian?"
13Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
13O Jesus phendia, "Che godi patria kai chi thodias te bariol murho Dat kai si ando rhaio, avela ankaladi avri.
14Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
14Mek le! Ke won si sar korhe kai phiraven avre korhen; kana iek korho ingerel avre korhes, vi le dui si te peren ande hunia."
15Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
15O Petri phendias, "Sikav ame te haliaras kadala paramichi."
16Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
16O Jesus phendias, "Chi tu sa chi haliares?"
17Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
17Chi haliares? Ke so godi thos ando mui, zhan ando ji, ai porme anklel avri.
18Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
18Numa so anklel anda mui avel anda ilo; ai kodia si kai kerel andal manush marime angla Del.
19Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
19Ke anda ilo anklen le nasul ginduria, mudarimos, adulteri, kurvisia, chorimos, xoxaimos, pupuiimos, ai te des duma nasul pa Del.
20Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
20Kodia kerel andal manush marime angla Del. Numa kai xan bi te xalaven peske vas. Nai marime angla Del.
21Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
21O Jesus gelotar kotsar ai gelo karing o Tire ai Sidon.
22Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
22Ek zhuvli kai avili anda Canaan delas mui, "Al tuke mila anda mande! Gazda, Shav le Davidosko. Murhi shei chinuil zurales ke beng ande late."
23Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
23O Jesus chi phendia lake khanchi chi iek vorba. Leske disipluria avile leste ai phende leske, "Phen lake te zhaltar ke tsipil ai lelpe pala amende!"
24Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
24O Jesus phendia, "Tradino sim ferdi kal bakriorhe le xasarde anda kher Israel."
25Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
25Numa e zhuvli avili ai thodiape ande changende angla leste, ai phendias, "Gazda, zhutisar ma!"
26Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
26Wo phendias, "Nai vorta te les o manrho le glatengo ai te shudes les kal zhukel."
27Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
27Woi phendias leske, "Chaches, Gazda, numa le zhukel xan le prusuka kai peren katar lenge gazdaski skafidi."
28Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
28Antunchi O Jesus phendia lake, "Zhuvlio, cho pachamos baro te kerdiolpe tuke so manges." Ai strazo lake shei sastili.
29Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
29O Jesus gelo pasha e maria, Galilee. Gelo pe iek plaiin ai kote beshlo tele.
30Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
30But narodo avelas leste, andine pesa le bangen, korhen, kashuken, le muto, le dukhade, ai but aver. Thode le ka leske punrhe, ai sastiardia le.
31så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
31Ta o narodo chudisailo kana dikhle ke le kashuke ashunen, le muto dine duma, le naswale sastile, le bange phirenas, le korhe dikhenas, won preznaisarde ai luvudisarde O Del le Israelosko.
32Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
32O Jesus akhardia peske disiplon peste ai phendias, "Mila mange anda narodo, ke de trin dies mansa le, ai na le so xan. Chi mangav te zhantar bokhale, ke kam zalin po drom."
33Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
33Le disipluria phende leske, "Kai te las dosta manrho ande kadia pusta te pravaras ka savo baro narodo?"
34Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
34O Jesus phushlias le, "Sode manrhe si tume?" Won phende, "Efta manrhe ai xantsi tsinorhe mashe."
35Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
35Wo phendia le narodoske te beshen tele pe phuv.
36Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
36Lia le efta manrhe ai le mashe, kana dias naisimos, phaglias le, ai dias le kal disipluria, le disipluria dine le ka narodo.
37Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
37Savorhe xale ai chailile. Le disipluria chide le kotora kai ashshile efta kozhnitsi pherde sas.
38Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
38Kodola kai xale sas shtar mi mursh, ai vi zhuvlia ai glate sas.
39Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
39Kana O Jesus tradia le narodos te zhantar, anklisto andek pamphuri, ai gelo ando o foro Magadan.