¹När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar

¹Kana pashile karing o Jerusalem, areslo ando Bethphage pe plai le maslinengi. O Jesus tradias duien andal disipluria.

²och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.

²ai phendia lenge, "Zhan ando gav mai angle, ai arakhena kotse ek magari phangli ai lako magaristsi lasa; phutren le, ai anen le mande.

³Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem.»

³Te phenela tumenge vari kon, vari so, phenen leske, "Trobun le gazdas," ai strazo si te tradel le."

⁴Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:

⁴Kadia kerdiliape te pherdiol so phendiasas o profeto.

⁵»Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'»

⁵Kana phendias, "Phenen la sheiake le Zionoski, "Eta, cho amperato avel tute! Domolo ai anklisto pe ek magari, ai pe ek tsinorho le magaresko."

⁶Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem

⁶Le disipluria gele, ai kerde so O Jesus phendias lenge.

⁷och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.

⁷Andine le magares ai le tsinorho magares, thode penge raxamia pe lende, ai O Jesus beshlo pel raxamia.

⁸Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.

⁸But anda narodo shudenas penge raxamia po drom angla leste, kaver shinde patria pai krenga ai thode le po drom angla leste.

⁹Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: »Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!»

⁹O narodi kai zhanas anglal angla leste, ai kodola kai avenas palal pala leste, tsipinas, "Hosana ka O Shav le Davidosko! Raduime kodo kai avel ando anav le Devleske! Hosana zhi ando rhaio."

¹⁰När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: »Vem är denne?»

¹⁰Kana O Jesus avilo ande Jerusalem sa o foro sas buntuime, ai phushenas, "Kon si kado?"

¹¹Och folket sade: »Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen.»

¹¹O narodo phenenas, "Kado si O Jesus o profeto anda Nazareth ande Galilee."

¹²Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.

¹²O Jesus avilo ande tamplo le Devleski ai gonisardia sa kodolen kai bichinenas ai chinenas ande tamplo. Dia muial le skafidia kodolenge kai parhuvenas le love ai le skamina kodolenge kai bichinenas le golumburia,

¹³Och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula.»

¹³ai phendia lenge, "Ramome murho kher avela akhardo 'Kher rhugimasko,' numatume keren anda leske shtala chorengi!"

¹⁴Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.

¹⁴Le korhe ai le bange avile leste ande tamplo ai sastiardia le.

¹⁵Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: »Hosianna Davids son!», då förtröt detta dem;

¹⁵Numa kana le bare rasha ai le Gramnoturia dikhle sa le mirakluria ai sa so kerdias, ai ke le shavorhe ande tamplo denas mui, ai phenenas, "Hosana ka O Shav le Davidosko," xoliale.

¹⁶och de sade till honom: »Hör du vad dessa säga?» Då svarade Jesus dem: »Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?»

¹⁶Ai phende leske, "Ashunes so phenen?" O Jesus phendias, "E, Shoxar chi jindian, anda mui shavorhenge ai tsinorhe glatengo andian chacho luvudimos."

¹⁷Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.

¹⁷Meklia le, ai gelotar anda foro, gelo ande Bethani, ai kotse riatchardias.

¹⁸När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.

¹⁸De diminiatsi, sar avelas palpale ando foro bokhailo.

¹⁹Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: »Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig.» Och strax förtorkades fikonträdet.

¹⁹Kana dikhlias ek pruing figengi pasha drom gelo late, ai arakhlias patria ferdi, antunchi phendia la pruingake, shoxar te na mai bariol fruta tutar, ai strazo shuchili e pruing.

²⁰När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: »Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?»

²⁰Kana le disipluria dikhle kodia, chudisaile, ai phushle, "Sarta shuchili e pruing andak data?"

²¹Då svarade Jesus och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.

²¹O Jesus phendias lenge, "O chachimos phenav tumenge, te avela tume pachamos, ai te na avela tume gindo ke chi kerdiol, tume chi kerena ferdi so sas kerdo kakala pruingake, numa vi te mothona kakala plaiake,

²²Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få.»

²²"Le tu katkar ai av shudini ande maria si te kerdiol. Ai so godi mangena ando rhugimos ai te pachana tume si te len."

²³När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?»

²³Ai kana avilo ande tamplo, le bare rasha ai le phure kai poronchinas avile leste sar sikavelas, ai phende, "Kon phendias tuke ke sai keres so tu keres, ai kon dias tu kudia putiera?"

²⁴Jesus svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta».

²⁴O Jesus phendia lenge, "Vi me akana phushav tumendar ek divano, ai te phenena mange, antunchi me phenav tumennge katar che putiera kerav so kerav.

²⁵Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?» Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'

²⁵O bolimos le Iovanosko katar sas, anda rhaio vai manushendar?" Dinepe duma mashkar pende, ai pheneas, "Te phenasa anda o rhaio si te phushel ame, Sostar chi pachaian les?"

²⁶Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet.»

²⁶Numa te phenasa manushendar. Dar katar le manush ke savorhe ankeren le Iovanos profeto.

²⁷De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade ock han till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.

²⁷Antunchi phende le Kristoske, "Chi zhanas." Ai Wo phendia lenge, "Chi me, chi phenav tumenge katar che putiera kerav so kerav."

²⁸Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'

²⁸"So gindin tume? Sas iek manush kai sas les dui shave. Gelo ka pervo, ai phendias, "Shava, zha, ker buchi adies ande murhe rez."

²⁹Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.

²⁹Wo phendias, "Chi zhav" numa mai palal keisailo ai gelo.

³⁰Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,

³⁰Avilo ka duito ai phendias leske sakadia. Wo phendias, "Zhav, Raia," numa chi gelo.

³¹Vilken av de två gjorde vad fadern ville?» De svarade: »Den förste.» Jesus sade till dem: »Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.

³¹Savo andal dui kerdia e voia peske dadeske?" Won phende leske, "O pervo". O Jesus phendias lenge, "Chaches mothav tumenge, le manush kai chiden e taksa ai le kurvi arasena ande amperetsia le Devleski mai anglal tumendar.

³²Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.

³²Ke o Iovano avilo tumende te sikavel tumenge o drom o chacho, ai chi pachaian les, numa le manush kai chiden e taksa ai le kurvi pachaie les. Vi kana dikhlian kodia chi keisailian ai te pachan les."

³³Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.

³³"Ashunen ka aver paramichi, sas iek gazda kheresko thodias iek zido kruglom latar, ai lashardias iek than te strangon o struguro, vazdias iek wucho than te len sama kotsar. Ai dias e rez po wunjilepe manushende, ai gelotar andek dur them.

³⁴När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.

³⁴Kana pashili e vriama te chidelpe o struguro, tradias peske slugen kal manush kai bariarenas pe leski rez, te len o struguro kai avelas leske.

³⁵Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.

³⁵Numa kudula kai bariarenas pe rez line leske slugen ai marde iekes, iekes mudarde, ai ande iek shude baxensa. Magdata tradia avre slugen, kadia data tradias mai but ai kerde lenge sakadia.

³⁶Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.

³⁷Ta ando gor tradias lende peske shaves, ai phendias, "Si te preznain murhe shaves."

³⁷Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'

³⁸Numa kana dikhle le shaves le manush kai bariaren pe rez phende iek avreske. Aven, mudaras les, ai lias ame so si lesko.

³⁸Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'

³⁹Line les, shude les avri andai rez ai mudarde les."

³⁹Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.

⁴⁰"Kana o gazda le rezako avela, so kerela kodole manushenge?"

⁴⁰När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?»

⁴¹Won phende leske, "Si te mudarel kodole nasul manushen, ai dela e rez ka kaver te bariaren pe late, kai dena les e fruta kai si leski kana avela e vriama."

⁴¹De svarade honom: »Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne.»

⁴²O Jesus phendias lenge, "Shoxar chi jindian ando ramomos? O bax kai le manush kai vazden o kher shude kerdilo o bax kai si sa e zor le khereski, O Del kerdias kadia, ai che mundro ande amare iakha!"

⁴²Jesus sade till dem: »Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?

⁴³Anda kodia phenav tumenge, "E amperetsia le Devleski avela lini tumendar, ai avela dini kai iek them kai avela laki fruta lendar.

⁴³Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt.»

⁴⁴Ai kon godi perela pe kado bax avela phago, numa pe kaste perela o bax licharela les sar e pulberia.

⁴⁵Kana le rasha le bare ai le Farizeanuria ashunde kadia paramicha haliarde ke pa lende delas duma.

⁴⁵Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.

⁴⁶Mangenas te thon o vas pe leste. Numa daraile katar o narodo ke won ankerenas les profeto.

⁴⁶Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet.