1Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
1O Jesus dia duma pale andel paramichi ai phenel,
2»Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
2"E amperetsia le rhaioski si sar iek amperato kai kerdias abiav peske shaveske.
3Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
3Tradias peske slugen te akharen kodolen kai sas akharde ka abiav, numa won chi mangle te aven.
4Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
4"Magdata tradias avre slugen, te mothon kodolenge kai sas akharde, "Eta, getosardem o xabe, murhe guruv ai le vitseluria sa mudarde, swako fielo gata. Aven ka abiav!" "
5Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
5Numa chi thode sama, ai gele peske drom, iek ka peski farma, aver ande peski buchi.
6Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
6Ai le kolaver thode o vas pe leske slugi, marde mui lendar, darade le ai mudarde le.
7Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
7"Kana o amperato ashundias, xolialo, tradias peske ketani; ai kerdias xaiimaske anda kodola kai mudarde, ai dias iag lengo foro.
8Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
8Antunchi phendias peske slugenge, o abiav gata numa kodola kai sas akharde, chi molas te aven akharde."
9Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
9Anda kodia zhan pel bare vulitsi, ai sode arakhena kotse, akharen le ka o abiav.
10Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
10"Kodola slugi gele pel vulitsi ai chide andek than sa kai arakhle, vi nasul ai vi lashe; ai o kher le abiavesko sas pherdo.
11Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
11Kana o amperato avilo te dikhel le gosten, dikhlia kotse iek manush kai sas xuriarado andel tsalia abiaveske.
12Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
12Ai phendias leske, "Vortako, Sar avilian andre katse bi tsalengo abiaveske?" Les nas so mothol.
13Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
13Antunchi o amperato phendias le slugenge, "Phanden leske vas ai leske punrhe, ai shuden les avri ando tuniariko. Kotse kai rovena ai chiden dandendar."
14Ty många äro kallade, men få utvalda.»
14"Ke but si akharde, numa xantsi si halome."
15Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
15Antunchi le Farizeanuria gele ai dinepe duma sar te astaren les ande lesko divano.
16Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
16Trade leste peske disiplon ai une Herodians, won phende , "Gazda, zhanas ke chachimasa san ai sikaves o chachimos pa Del bi te daras vari kastar, ke chi thos partia kanikaske.
17Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
17Phen amenge antunchi, "So gindis? Si amenge slobodo vai nai, te pochinas taksa ka Caesar?"
18Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
18Numa O Jesus haliardias lenge nasul ginduria, ai phendias, "Sostar tume zumaven ma? Tume kai ankerdion so chi san?
19Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
19Sikaven mange le love so sa pochinen e taksa." Andine leske iek pena,
20Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
20ai phendias lenge, "Kaski fatsa ai ramomos si kado?"
21De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
21Won phende leske, "O Caesar" Antunchi O Jesus phendias lenge, "Den ka Caesar so si lesko, ai den ka Del so si le Devlesko."
22När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
22Kana ashunde, chudisaile. Mekle les ai geletar.
23Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
23Sa kodo dies uni Saduseanuria kai mothon ke nai traio pala e martia avile leste ai phushle les,
24och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
24"Gazda, o Moses phendias, 'Te merela iek manush ai nas les glate, lesko phral trobul te lel leska rhomni, te vazdel familia peske phralesle.'
25Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
25Sas mashkar amende efta phral. O pervo ansurisailo ai mulo, ai ke nas les glate, meklia peska rhomnia peske phraleske.
26Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
26Sa kadia o duito, ai o trito zhi ka o eftato.
27Sist av alla dog hustrun.
27Kana avela te zhuvindin le mule te zhan ando rhaio, saveski andal efta phral avela e rhomni ke savorhenge sas?"
28Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
29O Jesus phendias lenge, "Shubin tume zurales! Ke tume chi haliaren E Vorba le Devleski , ai chi e putiera le Devleski.
29Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
30Ke kana avela te zhuvindin le mule te zhan ando rhaio, le mursh chi lena rhomni ai le zhuvlia chi lena rhom, numa avena sar le angeluria le Devleske kai si ando rhaio.
30Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
31Numa anda kodia kai zhuvindin le mule te zhan ando rhaio, chi jindian tume so sas phendo tumenge katar O Del, kana phendias.
31Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
32"Me sim O Del le Abramosko, O Del le Isakosko ai O Del le Jacovosko," O Del nai O Del le mulengo, numa le zhuvindengo."
32'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
33Kana le naroduria ashunde kado divano, chudisaile katar lesko sikaimos.
33När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
34Numa kana le Farizeanuria ashunde ke phandadias o mui le Saduseanongo, chidinisaile andek than,
34Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
35ai iek anda lende, ablakato, phushlias les ek divano te zumavel les.
35och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
36"Gazda, Savo si o mai baro andal zakonuria?"
36»Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
37O Jesus phendias leske, "Te avel tuke drago O Del sa che ilesa, sa che duxosa, ai sa cho gojasa." Kado si o pervo ai o mai baro andal zakonuria.
37Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
39Ai o duito si saikfielo: "Te avel tuke drago le manush sode san tu tuke."
38Detta är det yppersta och förnämsta budet.
40Ande kadala dui zakonuria ankerdiol sa e kris ai so phende le profeturia."
39Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
41Kana sas chidine andek than le Farizeanuria, O Jesus phushlia le divano,
40På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
42"So gindin tume pa Kristo? Kasko shav si wo?" Won phende leske, "O Shav le Davidosko."
41Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
43O Jesus phendias lenge, "Sar, antunchi o David kana sas O Swunto Duxo pe leste akhardias les, 'Gazda?'" phendias,
42och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
44"O gazda phendia murhe gazdaske: 'Besh ka murho chacho vas, zhi pon thav che duzhmanon tela che punrhe.'"
43Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
45Teala o David akharel les, "Gazda," Sar si lesko shav?
44'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
46Chi iek nashti phendias leske iek vorba, ai pala kodia chi mai tromaile te phushen les kaver divanuria.
45Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
46Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.