1Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
1Naag kastoo caqli lahu gurigeeday dhistaa, Laakiinse nacasaddu gacmaheeday ku dumisaa.
2Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
2Kii qummanaantiisa ku socda ayaa Rabbiga ka cabsada, Laakiinse kii jidkiisa ku qalloocan wuu quudhsadaa isaga.
3I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
3Afka nacasyada waxaa ka soo biqla kibir; Laakiinse kuwa caqliga leh bushimahooda ayaa iyaga dhawri doona.
4Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
4Meeshii aan dibi joogin qabaalkii ay wax ka cuni jireen waa baabbah; Laakiinse kordhinta badanu waxay ku timaadaa xoogga dibiga.
5Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
5Markhaatigii aamin ahu been ma sheego, Laakiinse markhaatigii been ahu been buu ku hadlaa.
6Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
6Kii wax quudhsadaa xigmad buu doondoonaa, mana helo, Laakiinse aqoontu waa u fudud dahay kii waxgarasho leh.
7Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
7Nacaska hortiisa ka fogow, Waayo, bushimihiisa aqoon ka heli maysid.
8Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
8Ninkii miyir leh xigmaddiisu waa inuu jidkiisa gartaa, Laakiinse nacasyada nacasnimadoodu waa khiyaano.
9De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
9Nacasyadu dembigay ku majaajiloodaan, Laakiinse kuwa qumman waxaa ku dhex jirta raallinimo.
10Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
10Qalbigu qadhaadhnimadiisuu yaqaan, Oo shisheeyena farxaddiisa lama qaybsado.
11De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
11Guriga kuwa sharka leh waa la afgembiyi doonaa, Laakiinse taambuugga kuwa qummanu waa barwaaqoobi doonaa.
12Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
12Waxaa jirta waddo dadka la hagaagsan, Laakiinse dhammaadkeedu waa waddooyinka dhimashada.
13Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
13Qalbigu xataa qosol waa ku murugoodaa, Oo farxad dhammaadkeeduna waa caloolxumo.
14Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
14Kii xaqnimada qalbigiisa dib ugaga noqdaa jidkiisuu ka dhergi doonaa, Oo ninkii wanaagsanuna wuxuu ka dhergi doonaa naftiisa.
15Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
15Kii garaaddaranu eray kasta wuu rumaystaa, Laakiinse kii miyir lahu socodkiisa aad buu u fiiriyaa.
16Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
16Ninkii caqli lahu waa cabsadaa, oo sharka wuu ka noqdaa; Laakiinse nacasku waa ciishoodaa, wuuna isku kalsoon yahay.
17Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
17Kii degdeg u cadhoodaa nacasnimuu wax ku sameeyaa, Oo ninkii sharnimo hindisana waa la neceb yahay.
18De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
18Garaadlaawayaashu nacasnimay dhaxlaan, Laakiinse kuwii miyir leh waxaa madaxa loo saaraa taaj aqoon ah.
19De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
19Kuwa sharka lahu kuwa wanaagsan hortooda ayay ku foororsadaan, Oo kuwa xunxunna waxay ku foororsadaan irdaha kuwa xaqa ah.
20Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
20Miskiinka xataa deriskiisu waa neceb yahay, Laakiinse taajirku saaxiibbo badan buu leeyahay.
21Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
21Kii deriskiisa quudhsadaa wuu dembaabaa, Laakiinse kii miskiinka u naxariistaa waa barakaysan yahay.
22De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
22Kuwa sharka ku fikiraa sow ma qaldamaan? Laakiinse kuwa wanaagga ku fikira waxaa u ahaan doona naxariis iyo run.
23Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
23Hawl kasta faa'iidaa ku jirta, Laakiinse hadalka bushimuhu wuxuu keenaa caydhnimo keliya.
24De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
24Kuwa caqliga leh taajkoodu waa maalkooda, Laakiinse nacasyada nacasnimadoodu waa nacasnimo keliya.
25Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
25Markhaatigii run ahu nafuu samatabbixiyaa, Laakiinse kii been sheegaa waa khaayin.
26Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
26Rabbiga ka cabsashadiisu waxay leedahay kalsoonaan xoog leh, Oo carruurtiisuna waxay lahaan doonaan meel ay magan galaan.
27I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
27Rabbiga ka cabsashadiisu waa il nololeed, Si dabinnada dhimashada looga leexdo.
28Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
28Sharafta boqorku waxay ku jirtaa dadka badnaantiisa, Laakiinse baabba'a amiirku wuxuu ku jiraa dadka yaraantiisa.
29Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
29Kii cadhada u gaabiyaa waa garasho badan yahay; Laakiinse kii degdeg u cadhoodaa nacasnimuu sarraysiiyaa.
30Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
30Qalbigii degganu waa nolosha jidhka, Laakiinse hinaaso waa qudhunka lafaha.
31Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
31Kii miskiinka dulmaa wuxuu caayaa Kan sameeyey, Laakiinse kii ka baahan u naxariistaa wuu murweeyaa.
32Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
32Kii shar leh waxaa lagu afgembiyaa sharnimadiisa, Laakiinse kan xaqa ahu rajuu leeyahay markuu dhinto.
33I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
33Xigmaddu waxay taal kii garasho leh qalbigiisa, Laakiinse wixii nacasyada uurkooda ku jiraa waa ismuujiyaa.
34Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
34Xaqnimadu quruun way sarraysiisaa, Laakiinse dembigu waa u ceeb dad kasta.Boqorka raallinimadiisa waxaa leh midiidinkii caqli ku shaqeeya, Laakiinse wuxuu u cadhoon doonaa kii ceeb sameeya.
35En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
35Boqorka raallinimadiisa waxaa leh midiidinkii caqli ku shaqeeya, Laakiinse wuxuu u cadhoon doonaa kii ceeb sameeya.