1Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
1Jawaabta qaboobu cadhada way qaboojisaa, Laakiinse hadalkii qallafsanu xanaaq buu kiciyaa.
2De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
2Kuwa caqliga leh carrabkoodu aqoon buu ku hadlaa, Laakiinse afka nacasyadu wuxuu shubaa nacasnimo.
3HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
3Rabbiga indhihiisu meel kastay jiraan, Iyagoo fiirinaya kuwa xun iyo kuwa wanaagsan.
4En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
4Carrabka wanaagsanu waa geed nololeed Laakiinse carrabka qalloocan ayaa qalbigu ku jabaa.
5Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
5Nacasku edbinta aabbihiis wuu quudhsadaa, Laakiinse kii canaanta maqlaa miyir buu yeeshaa.
6Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
6Kan xaqa ah gurigiisa khasnad weyn baa taal, Laakiinse waxa kan sharka leh u kordhaa waa dhib.
7De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
7Kuwa caqliga leh bushimahoodu aqoon bay faafiyaan, Laakiinse qalbiga nacasyadu sidaas ma aha.
8De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
8Allabariga kuwa sharka lahu Rabbiga waa u karaahiyo, Laakiinse kuwa qumman baryadoodu isagay ka farxisaa.
9En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
9Jidka kan sharka lahu Rabbiga waa u karaahiyo, Laakiinse isagu waa jecel yahay kii xaqnimada raaca.
10Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
10Kii jidka ka taga waa u taqsiir kulul, Oo kii canaanta necebuna wuu dhiman doonaa.
11Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
11She'ool iyo halligaaduba Rabbiga hortiisay yaalliin, Haddaba intee in ka sii badan buu arkaa qalbiga binu-aadmiga?
12Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
12Kii wax quudhsadaa ma jecla in la canaanto, Oo dooni maayo inuu kuwa caqliga leh u tago.
13Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
13Qalbigii faraxsanu wejiguu nuuriyaa, Laakiinse caloolxumaanta ayaa qalbigu ku jabaa.
14Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
14Kii garasho leh qalbigiisu aqoon buu doondoonaa, Laakiinse nacasyada afkoodu wuxuu cunaa nacasnimo.
15Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
15Kuwa dhibaataysan maalmahooda oo dhammu waa xunxun yihiin, Laakiinse kii qalbigiisu faraxsan yahay had iyo goorba waa u iid.
16Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
16Wax yar oo Rabbiga ka cabsashadiisu la jirto Ayaa ka wanaagsan khasnado badan oo dhib la jirto.
17Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
17Cunto khudaareed oo jacayl la jiro Ayaa ka wanaagsan dibi la cayiliyey oo nacayb la jiro.
18En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
18Ninkii cadho badanu muran buu kiciyaa, Laakiinse kii cadhada u gaabiyaa murankuu qaboojiyaa.
19Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
19Ninkii caajis ah jidkiisu waa sida meel qodxan leh oo kale, Laakiinse kii xaq ah jidkiisu waa dariiq bannaan.
20En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
20Wiilkii caqli lahu aabbihiisuu ka farxiyaa, Laakiinse ninkii nacas ahu hooyadiisuu quudhsadaa.
21I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
21Nacasnimadu waa u farxad ninkii caqlidaran, Laakiinse ninkii garasho lahu si qumman buu u socdaa.
22Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
22Meeshii aan talo jirin xaajooyinku waa baabba', Laakiinse taliyayaashii badan ayay ku hagaagaan.
23En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
23Nin wuxuu farxad ka helaa jawaabta afkiisa, Oo eraygii wakhti ku habboon la yidhaahdaana sidee buu u wanaagsan yahay!
24Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
24Jidka noloshu waa u kor kii caqli leh, Si uu uga tago She'oolka hoose.
25Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
25Rabbigu wuu dumin doonaa guriga kuwa kibirka leh, Laakiinse dhulka carmalka xadkiisa wuu adkayn doonaa.
26För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
26Rabbigu fikirrada sharka ah aad buu u karhaa, Laakiinse kuwa daahirkaa hadal wanaagsan bay ku hadlaan.
27Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
27Kan faa'iido u hunguri weynu reerkiisuu dhibaa, Laakiinse kii hadiyadaha necebu wuu noolaan doonaa.
28Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
28Kan xaqa ah qalbigiisu wuxuu ka fikiraa sida loo jawaabo, Laakiinse kuwa sharka leh afkoodu wuxuu shubaa waxyaalo shar ah.
29HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
29Rabbigu kuwa sharka leh wuu ka fog yahay, Laakiinse kuwa xaqa ah baryadooduu maqlaa.
30En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
30Indhaha nuurkoodu qalbiguu ka farxiyaa, Oo warkii wanaagsanuna lafahuu barwaaqaysiiyaa.
31Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
31Dhegtii canaanta nolosha maqashaa Waxay joogi doontaa kuwa caqliga leh dhexdooda.
32Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
32Kii edbinta diidaa naftiisuu quudhsadaa, Laakiinse kii canaanta maqlaa waxgarashuu helaa.Rabbiga ka cabsashadiisu waa edbinta xigmadda, Oo sharaftana waxaa ka horreeya is-hoosaysiinta.
33HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
33Rabbiga ka cabsashadiisu waa edbinta xigmadda, Oo sharaftana waxaa ka horreeya is-hoosaysiinta.