¹En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

¹Qalbiga qasdiyadiisa dadkaa leh, Laakiinse carrabka jawaabtiisu xagga Rabbigay ka timaadaa.

²Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

²Nin jidadkiisa oo dhammu waa la nadiifsan yihiin isaga, Laakiinse Rabbigu ruuxyaduu miisaamaa.

³Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

³Shuqulladaada Rabbiga ku aamin, Oo fikirradaaduna way taagnaan doonaan.

⁴HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

⁴Rabbigu wax kastuu isu abuuray, Haah, oo xataa ka sharka leh wuxuu u abuuray maalinta sharkaa.

⁵En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

⁵Ku alla kii qalbiga ka kibirsanu Rabbiga waa u karaahiyo, Waxaan aad idiin ku xaqiijinayaa inaan isagu taqsiir la'aan doonayn.

⁶Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

⁶Waxaa dembiga lagu kafaaraggudaa naxariis iyo run, Oo dadkuna waxay sharka kaga fogaadaan Rabbiga ka cabsashadiisa.

⁷Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

⁷Markii Rabbigu ku farxo nin jidadkiis, Wuxuu nabad dhex dhigaa isaga iyo xataa cadaawayaashiisa.

⁸Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

⁸Wax yar oo xaqnimo la jirto Ayaa ka wanaagsan wax badan oo kordha oo xaqdarro la jirto.

⁹Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

⁹Nin walba qalbigiisaa jidkiisa u fiirsada, Laakiinse Rabbigaa tallaabooyinkiisa toosiya.

¹⁰Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

¹⁰Xukunka Rabbigu wuxuu ku jiraa bushimaha boqorka, Afkiisuna kuma xadgudbo garsooridda.

¹¹Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

¹¹Miisaankii iyo kafadihii xaq ah Rabbigaa leh, Dhagaxyada miisaanka oo kiishka ku jira oo dhammuna waa shuqulkiisa.

¹²En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

¹²Waa u karaahiyo boqorrada inay xumaan falaan. Waayo, carshigu xaqnimuu ku dhismaa.

¹³Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

¹³Boqorradu bushimaha xaqa ah way ku farxaan, Oo kii si qumman u hadlana way jecel yihiin.

¹⁴Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

¹⁴Boqor cadhadiisu waa sida warqaadayaal geeriyeed, Laakiinse nin caqli leh ayaa qaboojin doona.

¹⁵När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

¹⁵Nuurka wejiga boqorka nolol baa ku jirta, Oo raallinimadiisuna waa sida daruurta roobka dambe.

¹⁶Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

¹⁶In xigmad la helaa intee bay ka sii wanaagsan tahay in dahab la helo! In waxgarasho la helaana waa laga doortaa in lacag la helo.

¹⁷De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

¹⁷Kuwa qumman jidkoodu waa inay sharka ka leexdaan, Kii jidkiisa dhawraa naftiisuu ilaaliyaa.

¹⁸Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

¹⁸Kibirku wuxuu hor socdaa baabba', Oo madaxweynaanuna waxay hor socotaa dhicid.

¹⁹Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

¹⁹In kuwa kibirsan booli lala qaybsado Waxaa ka sii wanaagsan in kuwa hooseeya laysla sii hoosaysiiyo.

²⁰Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

²⁰Kii hadalka dhegaystaa wax wanaagsan buu heli doonaa, Oo ku alla kii Rabbiga aaminaana waa barakaysan yahay.

²¹Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

²¹Kii qalbigiisu caqli leeyahay waxaa loogu yeedhi doonaa mid miyir leh, Oo bushimaha macaankooduna waxbarashuu kordhiyaa.

²²En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

²²Waxgarashadu waa u il nololeed kii haysta, Laakiinse edbinta nacasyadu waa nacasnimo.

²³Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

²³Kii caqli leh qalbigiisu afkiisuu wax baraa, Oo waxbarashuu bushimihiisa u kordhiyaa.

²⁴Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

²⁴Hadalkii wacanu waa sida awlallo shinniyeed oo kale, Nafta wuu u macaan yahay, oo lafahana waa u caafimaad.

²⁵Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

²⁵Waxaa jirta waddo dadka la qumman, Laakiinse dhammaadkeedu waa jidadkii dhimashada.

²⁶Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

²⁶Kii hawshooda gaajadiisuu u hawshoodaa, Waayo, afkiisaa qasba isaga.

²⁷Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

²⁷Ninkii waxmatare ahu xumaan buu qodqodaa, Oo bushimihiisana waxaa ku jira dab wax gubaya.

²⁸En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

²⁸Ninkii qalloocanu muran buu beeraa, Oo kii xan badanuna wuxuu kala kaxeeyaa saaxiibbo.

²⁹Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

²⁹Ninka wax dulmaa deriskiisuu sasabtaa, Oo wuxuu u kaxeeyaa jid aan wanaagsanayn.

³⁰Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

³⁰Kii indhaha isugu qabta inuu wax qalloocan hindiso, Oo bushimihiisa qaniinaa, shar buu soo wadaa.

³¹En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

³¹Madaxa cirro lahu waa taaj sharfeed Haddii laga helo jidka xaqnimada.

³²Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

³²Kii cadhada u gaabiyaa waa ka wanaagsan yahay kii xoog badan, Oo kii ruuxiisa xukumaana waa ka wanaagsan yahay kii magaalo qabsada.Saamiga waxaa lagu tuuraa dhabta, Laakiinse go'aankiisa oo dhan Rabbigaa leh.

³³Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

³³Saamiga waxaa lagu tuuraa dhabta, Laakiinse go'aankiisa oo dhan Rabbigaa leh.