1Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
1Wuxoogaa cunto qallalan ah oo xasilloonaanu la jirto Ayaa ka wanaagsan guri hilib allabari ka buuxo oo diriru la jirto.
2En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
2Addoonkii caqli lahu wuxuu xukumi doonaa wiilkii ceeb soo jiida, Oo walaalaha ayuu la dhaxal geli doonaa.
3Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
3Weelka lacagta lagu safeeyo lacagtaa iska leh, oo foornadana dahabkaa iska leh, Laakiinse Rabbigu qalbiyaduu imtixaamaa.
4En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
4Xumaanfaluhu wuxuu maqlaa bushimaha shar leh, Oo beenaaluhuna wuxuu dhegaystaa carrabka xun.
5Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
5Ku alla kii miskiinka ku majaajiloodaa wuxuu caayaa Kan sameeyey, Kii belaayooyin ku farxaana ma taqsiir la'aan doono.
6De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
6Odayaasha waxaa taaj u ah carruurta carruurtooda, Oo sharafta carruurtuna waa aabbayaashood.
7Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
7Hadalkii weynu nacas uma eka, Sidaas oo kalena bushimihii been sheegaa amiir uma eka.
8En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
8Hadiyaddu waxay kii haysta la tahay sida dhagax qaali ah, Oo meel alla meeshay u leexataba way ku barwaaqowdaa.
9Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
9Kii xadgudub qariyaa jacayl buu doondoonaa, Laakiinse kii xaal ku noqnoqdaa saaxiibbuu kala kaxeeyaa.
10En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
10Canaantu waxay ninkii garasho leh u tartaa In ka badan boqol jeedal oo nacas lagu dhuftay ay u taraan.
11Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
11Ninkii shar lahu wuxuu doondoonaa caasinimo keliya, Sidaas daraaddeed waxaa isaga lagu diri doonaa farriingeeye aan naxariis lahayn.
12Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
12Nin ha la kulmo orso dhasheeda laga xaday, Intuu nacas nacasnimo samaynaya la kulmi lahaa.
13Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
13Ku alla kii wanaag xumaan ku celiyaa, Gurigiisa xumaanu ka fogaan mayso.
14Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
14Muranka bilowgiisu waa sida biyo la soo faruuray. Haddaba isqabashada iska daa intaan lays ilaaqin.
15Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
15Kii kan sharka leh xaq ka dhiga, iyo kii kan xaqa ah gardarro ku xukuma, Labadaba Rabbigu aad buu u karhaa.
16Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
16Lacagta nacaska gacantiisa ku jirtaa bal maxay u tartaa inuu xigmad ku soo iibsado, Waayo, isagu garasho ma leh?
17En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
17Had iyo goor saaxiibba saaxiibkii wuu jecel yahay, Walaalna wuxuu u dhashay dhibaato.
18En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
18Ninkii garaaddaranu gacan buu dhaar ugu dhiibaa, Oo wuxuu dammiin ku noqdaa deriskiisa hortiisa.
19Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
19Kii xadgudub jecelu muran buu jecel yahay, Oo kii iriddiisa sarraysiiyaana wuxuu doondoontaa baabba'.
20Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
20Kii qalbi qalloocan lahu wanaag ma helo, Oo kii carrab maroorsan lahuna wuxuu ku dhex dhacaa belaayo.
21Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
21Kii nacas dhalaa murugtiisuu u dhalaa, Oo nacas aabbihiisna farxad ma leh.
22Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
22Qalbigii faraxsanu waa dawo wanaagsan, Laakiinse qalbigii jabanu lafahuu engejiyaa.
23Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
23Ninkii shar lahu laabtuu laaluush ka qaataa, Si uu jidadka garta u qalloociyo.
24Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
24Xigmaddu waxay hor joogtaa kii garasho leh; Laakiinse nacaska indhihiisu waxay eegaan dhulka darafkiisa.
25En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
25Wiilkii nacas ahu waa u murug aabbihiis, Waana u qadhaadh tii dashay.
26Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
26Weliba ma wanaagsana in kii xaq ah la taqsiiro, Ama in kuwa sharafka leh qummanaantooda aawadeed wax loogu dhufto.
27Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
27Kii hadalkiisa yareeyaa, aqoon buu leeyahay, Oo kii qalbigiisu qabow yahayna waa nin garasho leh.Xataa nacasku markuu iska aamusan yahay waxaa loo yaqaan mid caqli leh, Kii bushimihiisa isku qabtana nin miyir leh.
28Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
28Xataa nacasku markuu iska aamusan yahay waxaa loo yaqaan mid caqli leh, Kii bushimihiisa isku qabtana nin miyir leh.