1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
1Dad shar leh ha ka masayrin, Hana jeclaysan inaad iyaga la joogtid.
2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
2Waayo, qalbigoodu wuxuu ka fikiraa kharribaad, Oo bushimahooduna waxay ku hadlaan belaayo.
3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
3Guri wuxuu ku dhismaa xigmad, Wuxuuna ku taagnaadaa waxgarasho,
4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
4Qawladuhuna aqoontay kaga buuxsamaan Maal kasta oo qaali ah oo qurux badan.
5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
5Ninkii caqli lahu xoog buu leeyahay, Oo ninkii aqoon lahuna itaal buu sii korodhsadaa.
6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
6Waayo, waa inaad talo wanaagsan ku dagaallantaa, Oo waxaa taliyayaal badan la jirta nabadgelyo.
7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
7Xigmaddu nacaska way ka dheer tahay, Isagu xagga iridda afkiisa kuma kala qaado.
8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
8Kii ku fikira inuu xumaan sameeyo, Waxaa loogu yeedhi doonaa belaayo-sameeye.
9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
9Fikirka nacasnimadu waa dembi, Kii wax quudhsadaana waa u karaahiyo dadka.
10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
10Maalinta dhibaatada haddaad liicdid, Itaalkaagu waa yar yahay.
11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
11Samatabbixi kuwa dhimashada loo wadayo, Kuwa ku dhow in la gowracona dib uga qabo.
12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
12Haddaad tidhaahdid, Bal eeg, waxan ma aannu garanayn, Kan qalbiyada miisaamaa miyaanu ka fiirsanayn? Oo kan naftaada dhawraa miyaanu ogayn? Oo miyaanu isagu nin walba ugu abaal gudayn sida shuqulkiisu yahay?
13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
13Wiilkaygiiyow, malab cun, waayo, wuu wanaagsan yahay, Oo waxaad cuntaa awlallada malabka, taas oo kuu dhadhan macaan.
14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
14Oo xigmadda aqoonteeduna sidaasoo kalay naftaada u ahaan doontaa, Oo haddaad iyada heshid waxaa jiri doona abaalgud, Oo rajadaaduna ma go'i doonto.
15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
15Sida nin shar leh, ha u gabban kan xaqa ah gurigiisa, Oo rugtiisa nasashadana ha kharribin.
16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
16Waayo, nin xaq ahu toddoba goor buu dhacaa, wuuna soo sara kacaa haddana, Laakiinse kuwa sharka leh waxaa lagu afgembiyaa belaayo.
17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
17Ha rayrayn markuu cadowgaagu dhaco, Oo qalbigaaguna yaanu farxin markuu turunturoodo,
18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
18Waayo, waaba intaas oo Rabbigu taas arkaa, oo ay shar la ahaato indhihiisa, Oo uu dabadeedna cadhadiisa ka soo celiyaa isaga.
19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
19Xumaanfalayaasha aawadood ha isku dhibin, Kuwa sharka lehna ha ka masayrin,
20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
20Waayo, kii shar leh abaalgud ma heli doono, Oo laambadda xumaanfalayaashana waa la bakhtiin doonaa.
21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
21Wiilkaygiiyow, Rabbiga iyo boqorkaba ka cabso, Oo ha ku darsamin kuwa isrogrog badan,
22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
22Waayo, belaayadoodu si degdeg ah ayay u soo kici doontaa, Oo bal yaa yaqaan baabbi'inta labadoodaba?
23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
23Oo weliba waxyaalahanuna waa wixii ay kuwa caqliga lahaa yidhaahdeen. In dadka garsooridda loogu kala eexdaa ma wanaagsana.
24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
24Kii kan shar leh ku yidhaahda, Xaq baad tahay, Dadyowga ayaa habaari doona, oo quruumuhuna way karhi doonaan isaga,
25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
25Laakiinse kuwii isaga canaantaa farxad bay yeelan doonaan, Oo dushoodana waxaa ku soo degi doonta barako wanaagsan.
26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
26Kii jawaab qumman ku jawaabaa Bushimuhuu dhunkadaa.
27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
27Shuqulkaaga dibadda ku hagaajiso, Oo beerta ku diyaarso, Oo dabadeedna gurigaaga dhiso.
28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
28Deriskaaga sababla'aan markhaati ha ku furin, Oo bushimahaagana ha ku khiyaanayn.
29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
29Hana odhan, Wixii uu igu sameeyey oo kale ayaan ku samayn doonaa, Oo ninkii sidii shuqulkiisu ahaa ayaan u abaalmarin doonaa.
30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
30Waxaan ag maray ninka caajiska ah beertiisa, Iyo ninka garaadka daran beercanabkiisa,
31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
31Oo bal eeg, kulligood waxaa ka baxay qodxan, Oo dhammaantoodna waxaa qariyey maraboob, Oo derbigoodii dhagaxa ahaana waa dumay.
32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
32Markaasaan eegay oo aad uga fiirsaday, Waan fiiriyey oo wax ka bartay.
33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
33Weliba in yar baad seexanaysaa, oo in yar baad gam'aysaa, Oo in yar baad gacmaha hurdo u laabaysaa,Haddaba caydhnimo waa kuu iman doontaa sida tuug oo kale, Oo baahina sida nin hub sita oo kale.
34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
34Haddaba caydhnimo waa kuu iman doontaa sida tuug oo kale, Oo baahina sida nin hub sita oo kale.