¹Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

¹Y ESTABA cerca el día de la fiesta de los ázimos, que se llama la Pascua.

²Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

²Y los príncipes de los sacerdotes y los escribas buscaban cómo le matarían; mas tenían miedo del pueblo.

³Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

³Y entró Satanás en Judas, por sobrenombre Iscariote, el cual era uno del número de los doce;

⁴Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

⁴Y fué, y habló con los príncipes de los sacerdotes, y con los magistrados, de cómo se lo entregaría.

⁵Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.

⁵Los cuales se holgaron, y concertaron de darle dinero.

⁶Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.

⁶Y prometió, y buscaba oportunidad para entregarle á ellos sin bulla.

⁷Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.

⁷Y vino el día de los ázimos, en el cual era necesario matar la pascua.

⁸Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»

⁸Y envió á Pedro y á Juan, diciendo: Id, aparejadnos la pascua para que comamos.

⁹De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»

⁹Y ellos le dijeron: ¿Dónde quieres que aparejemos?

¹⁰Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.

¹⁰Y él les dijo: He aquí cuando entrareis en la ciudad, os encontrará un hombre que lleva un cántaro de agua: seguidle hasta la casa donde entrare,

¹¹Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'

¹¹Y decid al padre de la familia de la casa: El Maestro te dice: ¿Dónde está el aposento donde tengo de comer la pascua con mis discípulos?

¹²Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»

¹²Entonces él os mostrará un gran cenáculo aderezado; aparejad allí.

¹³Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

¹³Fueron pues, y hallaron como les había dicho; y aparejaron la pascua.

¹⁴Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.

¹⁴Y como fué hora, sentóse á la mesa, y con él los apóstoles.

¹⁵Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;

¹⁵Y les dijo: En gran manera he deseado comer con vosotros esta pascua antes que padezca;

¹⁶ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»

¹⁶Porque os digo que no comeré más de ella, hasta que se cumpla en el reino de Dios.

¹⁷Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;

¹⁷Y tomando el vaso, habiendo dado gracias, dijo: Tomad esto, y partidlo entre vosotros;

¹⁸ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»

¹⁸Porque os digo, que no beberé más del fruto de la vid, hasta que el reino de Dios venga.

¹⁹Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

¹⁹Y tomando el pan, habiendo dado gracias, partió, y les dió, diciendo: Esto es mi cuerpo, que por vosotros es dado: haced esto en memoria de mí.

²⁰Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

²⁰Asimismo también el vaso, después que hubo cenado, diciendo: Este vaso es el nuevo pacto en mi sangre, que por vosotros se derrama.

²¹Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

²¹Con todo eso, he aquí la mano del que me entrega, conmigo en la mesa.

²²Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

²²Y á la verdad el Hijo del hombre va, según lo que está determinado; empero ­ay de aquél hombre por el cual es entregado!

²³Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

²³Ellos entonces comenzaron á preguntar entre sí, cuál de ellos sería el que había de hacer esto.

²⁴En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.

²⁴Y hubo entre ellos una contienda, quién de ellos parecía ser el mayor.

²⁵Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.

²⁵Entonces él les dijo: Los reyes de las gentes se enseñorean de ellas; y los que sobre ellas tienen potestad, son llamados bienhechores:

²⁶Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.

²⁶Mas vosotros, no así: antes el que es mayor entre vosotros, sea como el más mozo; y el que es príncipe, como el que sirve.

²⁷Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --

²⁷Porque, ¿cuál es mayor, el que se sienta á la mesa, ó el que sirve? ¿No es el que se sienta á la mesa? Y yo soy entre vosotros como el que sirve.

²⁸Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;

²⁸Empero vosotros sois los que habéis permanecido conmigo en mis tentaciones:

²⁹och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,

²⁹Yo pues os ordeno un reino, como mi Padre me lo ordenó á mí,

³⁰så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.

³⁰Para que comáis y bebáis en mi mesa en mi reino, y os sentéis sobre tronos juzgando á las doce tribus de Israel.

³¹Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;

³¹Dijo también el Señor: Simón, Simón, he aquí Satanás os ha pedido para zarandaros como á trigo;

³²men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»

³²Mas yo he rogado por ti que tu fe no falte: y tú, una vez vuelto, confirma á tus hermanos.

³³Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»

³³Y él le dijo: Señor, pronto estoy á ir contigo aun á cárcel y á muerte.

³⁴Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»

³⁴Y él dijo: Pedro, te digo que el gallo no cantará hoy antes que tú niegues tres veces que me conoces.

³⁵Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»

³⁵Y á ellos dijo: Cuando os envié sin bolsa, y sin alforja, y sin zapatos, ¿os faltó algo? Y ellos dijeron: Nada.

³⁶Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.

³⁶Y les dijo: Pues ahora, el que tiene bolsa, tómela, y también la alforja, y el que no tiene, venda su capa y compre espada.

³⁷Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»

³⁷Porque os digo, que es necesario que se cumpla todavía en mí aquello que está escrito: Y con los malos fué contado: porque lo que está escrito de mí, cumplimiento tiene.

³⁸Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»

³⁸Entonces ellos dijeron: Señor, he aquí dos espadas. Y él les dijo: Basta.

³⁹Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.

³⁹Y saliendo, se fué, como solía, al monte de las Olivas; y sus discípulos también le siguieron.

⁴⁰Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁰Y como llegó á aquel lugar, les dijo: Orad que no entréis en tentación.

⁴¹Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad

⁴¹Y él se apartó de ellos como un tiro de piedra; y puesto de rodillas oró,

⁴²och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»

⁴²Diciendo: Padre, si quieres, pasa este vaso de mí; empero no se haga mi voluntad, sino la tuya.

⁴³Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.

⁴³Y le apareció un ángel del cielo confortándole.

⁴⁴Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

⁴⁴Y estando en agonía, oraba más intensamente: y fué su sudor como grandes gotas de sangre que caían hasta la tierra.

⁴⁵När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.

⁴⁵Y como se levantó de la oración, y vino á sus discípulos, hallólos durmiendo de tristeza;

⁴⁶Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁶Y les dijo: ¿Por qué dormís? Levantaos, y orad que no entréis en tentación.

⁴⁷Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.

⁴⁷Estando él aún hablando, he aquí una turba; y el que se llamaba Judas, uno de los doce, iba delante de ellos; y llegóse á Jesús para besarlo.

⁴⁸Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»

⁴⁸Entonces Jesús le dijo: Judas, ¿con beso entregas al Hijo del hombre?

⁴⁹Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»

⁴⁹Y viendo los que estaban con él lo que había de ser, le dijeron: Señor, ¿heriremos á cuchillo?

⁵⁰Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.

⁵⁰Y uno de ellos hirió á un siervo del príncipe de los sacerdotes, y le quitó la oreja derecha.

⁵¹Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.

⁵¹Entonces respondiendo Jesús, dijo: Dejad hasta aquí. Y tocando su oreja, le sanó.

⁵²Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.

⁵²Y Jesús dijo á los que habían venido á él, los príncipes de los sacerdotes, y los magistrados del templo, y los ancianos: ¿Como á ladrón habéis salido con espadas y con palos?

⁵³Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»

⁵³Habiendo estado con vosotros cada día en el templo, no extendisteis las manos contra mí; mas ésta es vuestra hora, y la potestad de las tinieblas.

⁵⁴Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.

⁵⁴Y prendiéndole trajéronle, y metiéronle en casa del príncipe de los sacerdotes. Y Pedro le seguía de lejos.

⁵⁵Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.

⁵⁵Y habiendo encendido fuego en medio de la sala, y sentándose todos alrededor, se sentó también Pedro entre ellos.

⁵⁶Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.

⁵⁶Y como una criada le vió que estaba sentado al fuego, fijóse en él, y dijo: Y éste con él estaba.

⁵⁷Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»

⁵⁷Entonces él lo negó, diciendo: Mujer, no le conozco.

⁵⁸Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»

⁵⁸Y un poco después, viéndole otro, dijo: Y tú de ellos eras. Y Pedro dijo: Hombre, no soy.

⁵⁹Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»

⁵⁹Y como una hora pasada otro afirmaba, diciendo: Verdaderamente también éste estaba con él, porque es Galileo.

⁶⁰Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.

⁶⁰Y Pedro dijo: Hombre, no sé qué dices. Y luego, estando él aún hablando, el gallo cantó.

⁶¹Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»

⁶¹Entonces, vuelto el Señor, miró á Pedro: y Pedro se acordó de la palabra del Señor como le había dicho: Antes que el gallo cante, me negarás tres veces.

⁶²Och han gick ut och grät bitterligen.

⁶²Y saliendo fuera Pedro, lloró amargamente.

⁶³Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.

⁶³Y los hombres que tenían á Jesús, se burlaban de él hiriéndole;

⁶⁴De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»

⁶⁴Y cubriéndole, herían su rostro, y preguntábanle, diciendo: Profetiza quién es el que te hirió.

⁶⁵Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.

⁶⁵Y decían otras muchas cosas injuriándole.

⁶⁶Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd

⁶⁶Y cuando fué de día, se juntaron los ancianos del pueblo, y los príncipes de los sacerdotes, y los escribas, y le trajeron á su concilio,

⁶⁷och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.

⁶⁷Diciendo: ¿Eres tú el Cristo? dínos lo. Y les dijo: Si os lo dijere, no creeréis;

⁶⁸Och om jag frågar, så svaren I icke.

⁶⁸Y también si os preguntare, no me responderéis, ni me soltaréis:

⁶⁹Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»

⁶⁹Mas después de ahora el Hijo del hombre se asentará á la diestra de la potencia de Dios.

⁷⁰Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»

⁷⁰Y dijeron todos: ¿Luego tú eres Hijo de Dios? Y él les dijo: Vosotros decís que yo soy.

⁷¹Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»

⁷¹Entonces ellos dijeron: ¿Qué más testimonio deseamos? porque nosotros lo hemos oído de su boca.