¹Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.

¹LEVANTANDOSE entonces toda la multitud de ellos, lleváronle á Pilato.

²Där begynte de anklaga honom och sade: »Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung.»

²Y comenzaron á acusarle, diciendo: A éste hemos hallado que pervierte la nación, y que veda dar tributo á César, diciendo que él es el Cristo, el rey.

³Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»

³Entonces Pilato le preguntó, diciendo: ¿Eres tú el Rey de los Judíos? Y respondiéndo él, dijo: Tú lo dices.

⁴Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: »Jag finner intet brottsligt hos denne man.»

⁴Y Pilato dijo á los príncipes de los sacerdotes, y á las gentes: Ninguna culpa hallo en este hombre.

⁵Då blevo de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit.»

⁵Mas ellos porfiaban, diciendo: Alborota al pueblo, enseñando por toda Judea, comenzando desde Galilea hasta aquí.

⁶När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.

⁶Entonces Pilato, oyendo de Galilea, preguntó si el hombre era Galileo.

⁷Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.

⁷Y como entendió que era de la jurisdicción de Herodes, le remitió á Herodes, el cual también estaba en Jerusalem en aquellos días.

⁸När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.

⁸Y Herodes, viendo á Jesús, holgóse mucho, porque hacía mucho que deseaba verle; porque había oído de él muchas cosas, y tenía esperanza que le vería hacer alguna señal.

⁹Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.

⁹Y le preguntaba con muchas palabras; mas él nada le respondió:

¹⁰Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.

¹⁰Y estaban los príncipes de los sacerdotes y los escribas acusándole con gran porfía.

¹¹Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.

¹¹Mas Herodes con su corte le menospreció, y escarneció, vistiéndole de una ropa rica; y volvióle á enviar á Pilato.

¹²Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.

¹²Y fueron hechos amigos entre sí Pilato y Herodes en el mismo día; porque antes eran enemigos entre sí.

¹³Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket

¹³Entonces Pilato, convocando los príncipes de los sacerdotes, y los magistrados, y el pueblo,

¹⁴och sade till dem: »I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.

¹⁴Les dijo: Me habéis presentado á éste por hombre que desvía al pueblo: y he aquí, preguntando yo delante de vosotros, no he hallado culpa alguna en este hombre de aquéllas de que le acusáis.

¹⁵Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.

¹⁵Y ni aun Herodes; porque os remití á él, y he aquí, ninguna cosa digna de muerte ha hecho.

¹⁶Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom.»

¹⁶Le soltaré, pues, castigado.

¹⁸Då skriade hela hopen och sade: »Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös.»

¹⁷Y tenía necesidad de soltarles uno en cada fiesta.

¹⁹(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)

¹⁸Mas toda la multitud dió voces á una, diciendo: Quita á éste, y suéltanos á Barrabás:

²⁰Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.

¹⁹(El cual había sido echado en la cárcel por una sedición hecha en la ciudad, y una muerte.)

²¹Men de ropade emot honom: »Korsfäst, korsfäst honom!»

²⁰Y hablóles otra vez Pilato, queriendo soltar á Jesús.

²²Då talade han till dem för tredje gången och frågade: »Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom.»

²¹Pero ellos volvieron á dar voces, diciendo: Crucifícale, crucifícale.

²³Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.

²²Y él les dijo la tercera vez: ¿Pues qué mal ha hecho éste? Ninguna culpa de muerte he hallado en él: le castigaré, pues, y le soltaré.

²⁴Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.

²³Mas ellos instaban á grandes voces, pidiendo que fuese crucificado. Y las voces de ellos y de los príncipes de los sacerdotes crecían.

²⁵Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.

²⁴Entonces Pilato juzgó que se hiciese lo que ellos pedían;

²⁶När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.

²⁵Y les soltó á aquél que había sido echado en la cárcel por sedición y una muerte, al cual habían pedido; y entregó á Jesús á la voluntad de ellos.

²⁷Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.

²⁶Y llevándole, tomaron á un Simón Cireneo, que venía del campo, y le pusieron encima la cruz para que la llevase tras Jesús.

²⁸Då vände Jesus sig om till dem och sade: »I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.

²⁷Y le seguía una grande multitud de pueblo, y de mujeres, las cuales le lloraban y lamentaban.

²⁹Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'

²⁸Mas Jesús, vuelto á ellas, les dice: Hijas de Jerusalem, no me lloréis á mí, mas llorad por vosotras mismas, y por vuestros hijos.

³⁰Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'

²⁹Porque he aquí vendrán días en que dirán: Bienaventuradas las estériles, y los vientres que no engendraron, y los pechos que no criaron.

³¹Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»

³⁰Entonces comenzarán á decir á los montes: Caed sobre nosotros: y á los collados: Cubridnos.

³²Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.

³¹Porque si en el árbol verde hacen estas cosas, ¿en el seco, qué se hará?

³³Och när de hade kommit till den plats som kallades »Huvudskallen» korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.

³²Y llevaban también con él otros dos, malhechores, á ser muertos.

³⁴Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --

³³Y como vinieron al lugar que se llama de la Calavera, le crucificaron allí, y á los malhechores, uno á la derecha, y otro á la izquierda.

³⁵Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: »Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde.»

³⁴Y Jesús decía: Padre, perdónalos, porque no saben lo que hacen. Y partiendo sus vestidos, echaron suertes.

³⁶Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin

³⁵Y el pueblo estaba mirando; y se burlaban de él los príncipes con ellos, diciendo: A otros hizo salvos: sálvese á sí, si éste es el Mesías, el escogido de Dios.

³⁷och sade: »Är du judarnas konung, så hjälp dig själv.»

³⁶Escarnecían de él también los soldados, llegándose y presentándole vinagre,

³⁸Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: »Denne är judarnas konung.»

³⁷Y diciendo: Si tú eres el Rey de los Judíos, sálvate á ti mismo.

³⁹Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: »Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss.»

³⁸Y había también sobre él un título escrito con letras griegas, y latinas, y hebraicas: ESTE ES EL REY DE LOS JUDIOS.

⁴⁰Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: »Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?

³⁹Y uno de los malhechores que estaban colgados, le injuriaba, diciendo: Si tú eres el Cristo, sálvate á ti mismo y á nosotros.

⁴¹Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort.»

⁴⁰Y respondiendo el otro, reprendióle, diciendo: ¿Ni aun tú temes á Dios, estando en la misma condenación?

⁴²Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.»

⁴¹Y nosotros, á la verdad, justamente padecemos; porque recibimos lo que merecieron nuestros hechos: mas éste ningún mal hizo.

⁴³Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.»

⁴²Y dijo á Jesús: Acuérdate de mí cuando vinieres á tu reino.

⁴⁴Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,

⁴³Entonces Jesús le dijo: De cierto te digo, que hoy estarás conmigo en el paraíso.

⁴⁵i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.

⁴⁴Y cuando era como la hora de sexta, fueron hechas tinieblas sobre toda la tierra hasta la hora de nona.

⁴⁶Och Jesus ropade med hög röst och sade: »Fader, i dina händer befaller jag min ande.» Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.

⁴⁵Y el sol se obscureció: y el velo del templo se rompió por medio.

⁴⁷Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»

⁴⁶Entonces Jesús, clamando á gran voz, dijo: Padre, en tus manos encomiendo mi espíritu. Y habiendo dicho esto, espiró.

⁴⁸Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.

⁴⁷Y como el centurión vió lo que había acontecido, dió gloria á Dios, diciendo: Verdaderamente este hombre era justo.

⁴⁹Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.

⁴⁸Y toda la multitud de los que estaban presentes á este espectáculo, viendo lo que había acontecido, se volvían hiriendo sus pechos.

⁵⁰Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,

⁴⁹Mas todos sus conocidos, y las mujeres que le habían seguido desde Galilea, estaban lejos mirando estas cosas.

⁵¹som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.

⁵⁰Y he aquí un varón llamado José, el cual era senador, varón bueno y justo,

⁵²Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.

⁵¹(El cual no había consentido en el consejo ni en los hechos de ellos), de Arimatea, ciudad de la Judea, el cual también esperaba el reino de Dios;

⁵³Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.

⁵²Este llegó á Pilato, y pidió el cuerpo de Jesús.

⁵⁴Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.

⁵³Y quitado, lo envolvió en una sábana, y le puso en un sepulcro abierto en una peña, en el cual ninguno había aún sido puesto.

⁵⁵Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.

⁵⁴Y era día de la víspera de la Pascua; y estaba para rayar el sábado.

⁵⁶Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.

⁵⁵Y las mujeres que con él habían venido de Galilea, siguieron también y vieron el sepulcro, y cómo fué puesto su cuerpo.

⁵⁶Y vueltas, aparejaron drogas aromáticas y ungüentos; y reposaron el sábado, conforme al mandamiento.