¹Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.

¹EN aquel tiempo Herodes el tetrarca oyó la fama de Jesús,

²Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»

²Y dijo á sus criados: Este es Juan el Bautista: él ha resucitado de los muertos, y por eso virtudes obran en él.

³Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.

³Porque Herodes había prendido á Juan, y le había aprisionado y puesto en la cárcel, por causa de Herodías, mujer de Felipe su hermano;

⁴Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»

⁴Porque Juan le decía: No te es lícito tenerla.

⁵Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.

⁵Y quería matarle, mas temía al pueblo; porque le tenían como á profeta.

⁶Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,

⁶Mas celebrándose el día del nacimiento de Herodes, la hija de Herodías danzó en medio, y agradó á Herodes.

⁷att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.

⁷Y prometió él con juramento de darle todo lo que pidiese.

⁸Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»

⁸Y ella, instruída primero de su madre, dijo: Dame aquí en un plato la cabeza de Juan el Bautista.

⁹Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,

⁹Entonces el rey se entristeció; mas por el juramento, y por los que estaban juntamente á la mesa, mandó que se le diese.

¹⁰och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.

¹⁰Y enviando, degolló á Juan en la cárcel.

¹¹Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.

¹¹Y fué traída su cabeza en un plato y dada á la muchacha; y ella la presentó á su madre.

¹²Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.

¹²Entonces llegaron sus discípulos, y tomaron el cuerpo, y lo enterraron; y fueron, y dieron las nuevas á Jesús.

¹³Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.

¹³Y oyéndo lo Jesús, se apartó de allí en un barco á un lugar descierto, apartado: y cuando las gentes lo oyeron, le siguieron á pie de las ciudades.

¹⁴Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.

¹⁴Y saliendo Jesús, vió un gran gentío, y tuvo compasión de ellos, y sanó á los que de ellos había enfermos.

¹⁵Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»

¹⁵Y cuando fué la tarde del día, se llegaron á él sus discípulos, diciendo: El lugar es desierto, y el tiempo es ya pasado: despide las gentes, para que se vayan por las aldeas, y compren para sí de comer.

¹⁶Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»

¹⁶Y Jesús les dijo: No tienen necesidad de irse: dadles vosotros de comer.

¹⁷De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»

¹⁷Y ellos dijeron: No tenemos aquí sino cinco panes y dos peces.

¹⁸Då sade han: »Bären dem hit till mig.»

¹⁸Y él les dijo: Traédmelos acá.

¹⁹Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

¹⁹Y mandando á las gentes recostarse sobre la hierba, tomando los cinco panes y los dos peces, alzando los ojos al cielo, bendijo, y partió y dió los panes á los discípulos, y los discípulos á las gentes.

²⁰Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.

²⁰Y comieron todos, y se hartaron; y alzaron lo que sobró de los pedazos, doce cestas llenas.

²¹Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

²¹Y los que comieron fueron como cinco mil hombres, sin las mujeres y los niños.

²²Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.

²²Y luego Jesús hizo á sus discípulos entrar en el barco, é ir delante de él á la otra parte del lago, entre tanto que él despedía á las gentes.

²³Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.

²³Y despedidas las gentes, subió al monte, apartado, á orar: y como fué la tarde del día, estaba allí solo.

²⁴Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.

²⁴Y ya el barco estaba en medio de la mar, atormentado de las ondas; porque el viento era contrario.

²⁵Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.

²⁵Mas á la cuarta vela de la noche, Jesús fué á ellos andando sobre la mar.

²⁶När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.

²⁶Y los discípulos, viéndole andar sobre la mar, se turbaron, diciendo: Fantasma es. Y dieron voces de miedo.

²⁷Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»

²⁷Mas luego Jesús les habló, diciendo: Confiad, yo soy; no tengáis miedo.

²⁸Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»

²⁸Entonces le respondió Pedro, y dijo: Señor, si tú eres, manda que yo vaya á ti sobre las aguas.

²⁹Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.

²⁹Y él dijo: Ven. Y descendiendo Pedro del barco, andaba sobre las aguas para ir á Jesús.

³⁰Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»

³⁰Mas viendo el viento fuerte, tuvo miedo; y comenzándose á hundir, dió voces, diciendo: Señor, sálvame.

³¹Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»

³¹Y luego Jesús, extendiendo la mano, trabó de él, y le dice: Oh hombre de poca fe, ¿por qué dudaste?

³²När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.

³²Y como ellos entraron en el barco, sosegóse el viento.

³³Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»

³³Entonces los que estaban en el barco, vinieron y le adoraron, diciendo: Verdaderamente eres Hijo de Dios.

³⁴När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.

³⁴Y llegando á la otra parte, vinieron á la tierra de Genezaret.

³⁵Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.

³⁵Y como le conocieron los hombres de aquel lugar, enviaron por toda aquella tierra alrededor, y trajeron á él todos los enfermos;

³⁶Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.

³⁶Y le rogaban que solamente tocasen el borde de su manto; y todos los que tocaron, quedaron sanos.