1Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
1ENTONCES llegaron á Jesús ciertos escribas y Fariseos de Jerusalem, diciendo:
2»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
2¿Por qué tus discípulos traspasan la tradición de los ancianos? porque no se lavan las manos cuando comen pan.
3Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
3Y él respondiendo, les dijo: ¿Por qué también vosotros traspasáis el mandamiento de Dios por vuestra tradición?
4Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
4Porque Dios mandó, diciendo: Honra al padre y á la madre, y, El que maldijere al padre ó á la madre, muera de muerte.
5Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
5Mas vosotros decís: Cualquiera que dijere al padre ó á la madre: Es ya ofrenda mía á Dios todo aquello con que pudiera valerte;
6I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
6No deberá honrar á su padre ó á su madre con socorro. Así habéis invalidado el mandamiento de Dios por vuestra tradición.
7I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
7Hipócritas, bien profetizó de vosotros Isaías, diciendo:
8'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
8Este pueblo de labios me honra; Mas su corazón lejos está de mí.
9och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
9Mas en vano me honran, Enseñando doctrinas y mandamientos de hombres.
10Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
10Y llamando á sí las gentes, les dijo: Oid, y entended:
11Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
11No lo que entra en la boca contamina al hombre; mas lo que sale de la boca, esto contamina al hombre.
12Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
12Entonces llegándose sus discípulos, le dijeron: ¿Sabes que los Fariseos oyendo esta palabra se ofendieron?
13Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
13Mas respondiendo él, dijo: Toda planta que no plantó mi Padre celestial, será desarraigada.
14Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
14Dejadlos: son ciegos guías de ciegos; y si el ciego guiare al ciego, ambos caerán en el hoyo.
15Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
15Y respondiendo Pedro, le dijo: Decláranos esta parábola.
16Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
16Y Jesús dijo: ¿Aun también vosotros sois sin entendimiento?
17Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
17¿No entendéis aún, que todo lo que entra en la boca, va al vientre, y es echado en la letrina?
18Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
18Mas lo que sale de la boca, del corazón sale; y esto contamina al hombre.
19Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
19Porque del corazón salen los malos pensamientos, muertes, adulterios, fornicaciones, hurtos, falsos testimonios, blasfemias.
20Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
20Estas cosas son las que contaminan al hombre: que comer con las manos por lavar no contamina al hombre.
21Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
21Y saliendo Jesús de allí, se fué á las partes de Tiro y de Sidón.
22Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
22Y he aquí una mujer Cananea, que había salido de aquellos términos, clamaba, diciéndole: Señor, Hijo de David, ten misericordia de mí; mi hija es malamente atormentada del demonio.
23Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
23Mas él no le respondió palabra. Entonces llegándose sus discípulos, le rogaron, diciendo: Despáchala, pues da voces tras nosotros.
24Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
24Y él respondiendo, dijo: No soy enviado sino á las ovejas perdidas de la casa de Israel.
25Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
25Entonces ella vino, y le adoró, diciendo: Señor socórreme.
26Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
26Y respondiendo él, dijo: No es bien tomar el pan de los hijos, y echarlo á los perrillos.
27Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
27Y ella dijo: Sí, Señor; mas los perrillos comen de las migajas que caen de la mesa de sus señores.
28Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
28Entonces respondiendo Jesús, dijo: Oh mujer, grande es tu fe; sea hecho contigo como quieres. Y fué sana su hija desde aquella hora.
29Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
29Y partido Jesús de allí, vino junto al mar de Galilea: y subiendo al monte, se sentó allí.
30Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
30Y llegaron á él muchas gentes, que tenían consigo cojos, ciegos, mudos, mancos, y otros muchos enfermos: y los echaron á los pies de Jesús, y los sanó:
31så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
31De manera que se maravillaban las gentes, viendo hablar los mudos, los mancos sanos, andar los cojos, y ver los ciegos: y glorificaron al Dios de Israel.
32Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
32Y Jesús llamando á sus discípulos, dijo: Tengo lástima de la gente, que ya hace tres días que perseveran conmigo, y no tienen qué comer; y enviarlos ayunos no quiero, porque no desmayen en el camino.
33Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
33Entonces sus discípulos le dicen: ¿Dónde tenemos nosotros tantos panes en el desierto, que hartemos á tan gran compañía?
34Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
34Y Jesús les dice: ¿Cuántos panes tenéis? Y ellos dijeron: Siete, y unos pocos pececillos.
35Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
35Y mandó á las gentes que se recostasen sobre la tierra.
36Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
36Y tomando los siete panes y los peces, haciendo gracias, partió y dió á sus discípulos; y los discípulos á la gente.
37Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
37Y comieron todos, y se hartaron: y alzaron lo que sobró de los pedazos, siete espuertas llenas.
38Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
38Y eran los que habían comido, cuatro mil hombres, sin las mujeres y los niños.
39Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
39Entonces, despedidas las gentes, subió en el barco: y vino á los términos de Magdalá.