¹Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.

¹BENDICE, alma mía, á Jehová. Jehová, Dios mío, mucho te has engrandecido; Haste vestido de gloria y de magnificencia.

²Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;

²El que se cubre de luz como de vestidura, Que extiende los cielos como una cortina;

³du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.

³Que establece sus aposentos entre las aguas; El que pone las nubes por su carroza, El que anda sobre las alas del viento;

⁴Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

⁴El que hace á sus ángeles espíritus, Sus ministros al fuego flameante.

⁵Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

⁵El fundó la tierra sobre sus basas; No será jamás removida.

⁶Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

⁶Con el abismo, como con vestido, la cubriste; Sobre los montes estaban las aguas.

⁷Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

⁷A tu reprensión huyeron; Al sonido de tu trueno se apresuraron;

⁸Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

⁸Subieron los montes, descendieron los valles, Al lugar que tú les fundaste.

⁹En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

⁹Pusísteles término, el cual no traspasarán; Ni volverán á cubrir la tierra.

¹⁰Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.

¹⁰Tú eres el que envías las fuentes por los arroyos; Van entre los montes.

¹¹De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.

¹¹Abrevan á todas las bestias del campo: Quebrantan su sed los asnos montaraces.

¹²Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.

¹²Junto á aquellos habitarán las aves de los cielos; Entre las ramas dan voces.

¹³Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.

¹³El que riega los montes desde sus aposentos: Del fruto de sus obras se sacia la tierra.

¹⁴Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden

¹⁴El que hace producir el heno para las bestias, Y la hierba para el servicio del hombre; Sacando el pan de la tierra.

¹⁵och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.

¹⁵Y el vino que alegra el corazón del hombre, Y el aceite que hace lucir el rostro, Y el pan que sustenta el corazón del hombre.

¹⁶HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;

¹⁶Llénanse de jugo los árboles de Jehová, Los cedros del Líbano que él plantó.

¹⁷fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.

¹⁷Allí anidan las aves; En las hayas hace su casa la cigüeña.

¹⁸Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

¹⁸Los montes altos para las cabras monteses; Las peñas, madrigueras para los conejos.

¹⁹Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.

¹⁹Hizo la luna para los tiempos: El sol conoce su ocaso.

²⁰Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,

²⁰Pone las tinieblas, y es la noche: En ella corretean todas las bestias de la selva.

²¹de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.

²¹Los leoncillos braman á la presa, Y para buscar de Dios su comida.

²²Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.

²²Sale el sol, recógense, Y échanse en sus cuevas.

²³Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.

²³Sale el hombre á su hacienda, Y á su labranza hasta la tarde.

²⁴Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.

²⁴Cuán muchas son tus obras, oh Jehová! Hiciste todas ellas con sabiduría: La tierra está llena de tus beneficios.

²⁵Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.

²⁵Asimismo esta gran mar y ancha de términos: En ella pescados sin número, Animales pequeños y grandes.

²⁶Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.

²⁶Allí andan navíos; Allí este leviathán que hiciste para que jugase en ella.

²⁷Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

²⁷Todos ellos esperan en ti, Para que les des su comida á su tiempo.

²⁸Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.

²⁸Les das, recogen; Abres tu mano, hártanse de bien.

²⁹Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.

²⁹Escondes tu rostro, túrbanse: Les quitas el espíritu, dejan de ser, Y tórnanse en su polvo.

³⁰Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.

³⁰Envías tu espíritu, críanse: Y renuevas la haz de la tierra.

³¹HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,

³¹Sea la gloria de Jehová para siempre; Alégrese Jehová en sus obras;

³²han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.

³²El cual mira á la tierra, y ella tiembla; Toca los montes, y humean.

³³Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

³³A Jehová cantaré en mi vida: A mi Dios salmearé mientras viviere.

³⁴Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.

³⁴Serme ha suave hablar de él: Yo me alegraré en Jehová.

³⁵Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!

³⁵Sean consumidos de la tierra los pecadores, Y los impíos dejen de ser. Bendice, alma mía, á Jehová. Aleluya.