¹För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.

¹Al Músico principal, sobre Ajeleth-sahar Salmo de David. DIOS mío, Dios mío, ¿por qué me has dejado? ¿Por qué estás lejos de mi salud, y de las palabras de mi clamor?

²Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

²Dios mío, clamo de día, y no oyes; Y de noche, y no hay para mí silencio.

³Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

³Tú empero eres santo, Tú que habitas entre las alabanzas de Israel.

⁴Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

⁴En ti esperaron nuestros padres: Esperaron, y tú los libraste.

⁵På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

⁵Clamaron á ti, y fueron librados: Esperaron en ti, y no se avergonzaron.

⁶Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

⁶Mas yo soy gusano, y no hombre; Oprobio de los hombres, y desecho del pueblo.

⁷Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

⁷Todos los que me ven, escarnecen de mí; Estiran los labios, menean la cabeza, diciendo:

⁸Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

⁸Remítese á Jehová, líbrelo; Sálvele, puesto que en él se complacía.

⁹»Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»

⁹Empero tú eres el que me sacó del vientre, El que me haces esperar desde que estaba á los pechos de mi madre.

¹⁰Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

¹⁰Sobre ti fuí echado desde la matriz: Desde el vientre de mi madre, tú eres mi Dios.

¹¹På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

¹¹No te alejes de mí, porque la angustia está cerca; Porque no hay quien ayude.

¹²Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

¹²Hanme rodeado muchos toros; Fuertes toros de Basán me han cercado.

¹³Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

¹³Abrieron sobre mí su boca, Como león rapante y rugiente.

¹⁴Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

¹⁴Heme escurrido como aguas, Y todos mis huesos se descoyuntaron: Mi corazón fué como cera, Desliéndose en medio de mis entrañas.

¹⁵Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

¹⁵Secóse como un tiesto mi vigor, Y mi lengua se pegó á mi paladar; Y me has puesto en el polvo de la muerte.

¹⁶Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

¹⁶Porque perros me han rodeado, Hame cercado cuadrilla de malignos: Horadaron mis manos y mis pies.

¹⁷Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

¹⁷Contar puedo todos mis huesos; Ellos miran, considéranme.

¹⁸Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

¹⁸Partieron entre sí mis vestidos, Y sobre mi ropa echaron suertes.

¹⁹De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

¹⁹Mas tú, Jehová, no te alejes; Fortaleza mía, apresúrate para mi ayuda.

²⁰Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

²⁰Libra de la espada mi alma; Del poder del perro mi única.

²¹Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

²¹Sálvame de la boca del león, Y óyeme librándome de los cuernos de los unicornios.

²²Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

²²Anunciaré tu nombre á mis hermanos: En medio de la congregación te alabaré.

²³Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

²³Los que teméis á Jehová, alabadle; Glorificadle, simiente toda de Jacob; Y temed de él, vosotros, simiente toda de Israel.

²⁴I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

²⁴Porque no menospreció ni abominó la aflicción del pobre, Ni de él escondió su rostro; Sino que cuando clamó á él, oyóle.

²⁵Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

²⁵De ti será mi alabanza en la grande congregación; Mis votos pagaré delante de los que le temen.

²⁶Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

²⁶Comerán los pobres, y serán saciados: Alabarán á Jehová los que le buscan: Vivirá vuestro corazón para siempre.

²⁷De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

²⁷Acordarse han, y volveránse á Jehová todos los términos de la tierra; Y se humillarán delante de ti todas las familias de las gentes.

²⁸Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

²⁸Porque de Jehová es el reino; Y él se enseñoreará de las gentes.

²⁹Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

²⁹Comerán y adorarán todos los poderosos de la tierra: Postraránse delante de él todos los que descienden al polvo, Si bien ninguno puede conservar la vida á su propia alma.

³⁰Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

³⁰La posteridad le servirá; Será ella contada por una generación de Jehová.

³¹Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.

³¹Vendrán, y anunciarán al pueblo que naciere, Su justicia que él hizo.

³²Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.