¹För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

¹Al Músico principal: Cántico: Salmo. ACLAMAD á Dios con alegría, toda la tierra:

²lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

²Cantad la gloria de su nombre: Poned gloria en su alabanza.

³Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

³Decid á Dios: ­Cuán terribles tus obras! Por lo grande de tu fortaleza te mentirán tus enemigos.

⁴Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

⁴Toda la tierra te adorará, Y cantará á ti; Cantarán á tu nombre. (Selah.)

⁵Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

⁵Venid, y ved las obras de Dios, Terrible en hechos sobre los hijos de los hombres.

⁶Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

⁶Volvió la mar en seco; Por el río pasaron á pie; Allí en él nos alegramos.

⁷Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

⁷El se enseñorea con su fortaleza para siempre: Sus ojos atalayan sobre las gentes: Los rebeldes no serán ensalzados. (Selah.)

⁸Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

⁸Bendecid, pueblos, á nuestro Dios, Y haced oir la voz de su alabanza.

⁹ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

⁹El es el que puso nuestra alma en vida, Y no permitió que nuestros pies resbalasen.

¹⁰Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

¹⁰Porque tú nos probaste, oh Dios: Ensayástenos como se afina la plata.

¹¹du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

¹¹Nos metiste en la red; Pusiste apretura en nuestros lomos.

¹²du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

¹²Hombres hiciste subir sobre nuestra cabeza; Entramos en fuego y en aguas, Y sacástenos á hartura.

¹³Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

¹³Entraré en tu casa con holocaustos: Te pagaré mis votos,

¹⁴dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

¹⁴Que pronunciaron mis labios, Y habló mi boca, cuando angustiado estaba.

¹⁵Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.

¹⁵Holocaustos de cebados te ofreceré, Con perfume de carneros: Sacrificaré bueyes y machos cabríos. (Selah.)

¹⁶Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

¹⁶Venid, oid todos los que teméis á Dios, Y contaré lo que ha hecho á mi alma.

¹⁷Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

¹⁷A él clamé con mi boca, Y ensalzado fué con mi lengua.

¹⁸Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

¹⁸Si en mi corazón hubiese yo mirado á la iniquidad, El Señor no me oyera.

¹⁹Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

¹⁹Mas ciertamente me oyó Dios; Antendió á la voz de mi súplica.

²⁰Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

²⁰Bendito Dios, Que no echó de sí mi oración, ni de mí su misericordia.