1Och David rådförde sig med över- och underhövitsmännen, med alla furstarna.
1 Gaa no Dawda saaware nda zambarey da zangey jine borey, sanda jine borey kulu nooya.
2Sedan sade David till Israels hela församling: »Om I så finnen för gott, och om detta är från HERREN, vår Gud, så låt oss sända bud åt alla håll till våra övriga bröder i alla Israels landsändar, och därjämte till prästerna och leviterna i de städer kring vilka de hava sina utmarker, att de må församla sig till oss;
2 Dawda ne Israyla marga kulu se mo: «Da hayo boori araŋ diyaŋ gaa, d'araŋ di sanno fun Rabbi iri Irikoyo do mo, naŋ iri ma donton nangu kulu iri nya-izey gaa kaŋ yaŋ cindi Israyla laabo kulu ra. Iri ma donton mo alfagey da Lawitey gaa kaŋ yaŋ go ngey birney nda ngey kuray nangey ra, hal i ma margu iri do.
3och låt oss flytta vår Guds ark till oss, ty i Sauls tid frågade vi icke efter den.»
3 Iri mo, iri ma ye ka kande iri Irikoyo sundurko iri do koyne, zama iri man'a ceeci Sawulu zamana ra.»
4Och hela församlingen svarade att man skulle göra så, ty förslaget behagade hela folket.
4 Kala borey kulu ne ngey ga te yaadin, zama sanno saba jama kulu diyaŋ gaa.
5Så församlade då David hela Israel, från Sihor i Egypten ända dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från Kirjat-Jearim.
5 Dawda binde na Israyla kulu margu care banda, za Sihor kaŋ go Misira tanjay ka koy hala Hamat furoyaŋo me, zama i ma kande Irikoy sundurko ka fun d'a Ciriyat-Yeyarim.
6Och David drog med hela Israel upp till Baala, det är Kirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra upp Guds, HERRENS, ark, hans som tronar på keruberna, och efter vilken den hade fått sitt namn.
6 Dawda mo, da Israyla kulu ziji ka koy Baala, kaŋ ga ti Ciriyat-Yeyarim, kaŋ Yahuda kunda kwaara no. I ga ba ngey ma kande Rabbi Irikoy sundurko, nga kaŋ go nga karga boŋ ciiti malaykey se beene, naŋ kaŋ i g'a maa ce.
7Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus; och Ussa och Ajo körde vagnen.
7 I go ga Irikoy sundurko jare torko taji fo boŋ ka fun Abinadab windo ra. Uzza da Ahiyo no ga ti torkokoyey.
8Och David och hela Israel fröjdade sig inför Gud av all makt, med sånger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler och trumpeter.
8 Dawda nda Israyla kulu go ga farhã cabe Irikoy jine da ngey hina me. I go ga doon, i go ga moolo kayney da moolo beerey kar, da can-caŋey, da guurey kaŋ i ga kar, da hilliyaŋ mo.
9Men när de kommo till Kidonslogen, räckte Ussa ut sin hand för att fatta I arken, ty oxarna snavade.
9 Waato kaŋ i kaa ka to Cidon karayaŋ gangano do, gaa no Uzza na nga kambe salle ka sundurko di, zama hawey kati.
10Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och därför att han hade räckt ut sin hand mot arken, slog han honom, så att han föll ned död där inför Gud.
10 Amma Rabbi futa koroŋ Uzza gaa, kal a n'a kar ka zeeri, zama a na nga kambe salle ka sundurko ham. A bu mo noodin Irikoy jine.
11Men det gick David hårt till sinnes att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det stället Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.
11 Kala Dawda mo te bine zama Rabbi bangay ka Uzza kortu. Dawda na noodin maa daŋ Perez-Uzza, mate kaŋ a maa go hala ka kaa sohõ.
12Och David betogs av sådan fruktan för Gud på den dagen, att han sade: »Huru skulle jag töras låta föra Guds ark till mig?»
12 Dawda mo humburu Irikoy han din hane ka ne: «Mate no ay ga te hal ay ma kande Irikoy sundurko ay do fu?»
13Därför lät David icke flytta in arken till sig i Davids stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
13 Woodin se no Dawda mana konda sundurko nga banda ka furo Dawda kwaara ra, amma a kamba nd'a k'a daŋ Gat kwaara bora Obed-Edom windo ra.
14Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, där den stod i sitt eget hus, i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edoms hus och allt vad som hörde honom till.
14 Yaadin mo no Irikoy sundurko goro nd'a Obed-Edom dumey banda a windo ra hala handu hinza kubay. Rabbi na albarka daŋ Obed-Edom dumo gaa, da hay kulu kaŋ go a se mo gaa.