1Såsom Kristi tjänare och såsom förvaltare av Guds hemligheter, så må man anse oss.
1 Iri mo, kal i m'iri lasaabu Almasihu goy-teeriyaŋ, da Irikoy gundu jine funeyaŋ.
2Vad man nu därutöver söker hos förvaltare är att en sådan må befinnas vara trogen.
2 A binde, haŋ kaŋ i ga ceeci jine funa gaa ga ti i ma bora gar da naanay.
3För mig betyder det likväl föga att I -- eller överhuvud någon mänsklig domstol -- sätten eder till doms över mig. Ja, jag vill icke ens sätta mig till doms över mig själv.
3 Amma ay wo, manti hay fo no ay do araŋ m'ay gosi, wala i ma kond'ay alkaali kwaara. Oho, ay si baa ay boŋ gosi.
4Ty väl vet jag intet med mig, men därigenom är jag icke rättfärdigad; det är Herren som sitter till doms över mig.
4 Zama ay mana taali kulu bay ay boŋ gaa, amma woodin kulu s'ay hanandi. Amma ay neesikwa ga ti Rabbi.
5Dömen därför icke förrän tid är, icke förrän Herren kommer, han som skall draga fram i ljuset vad som är fördolt i mörker och uppenbara alla hjärtans rådslag. Och då skall var och en undfå av Gud den berömmelse som honom tillkommer.
5 Woodin sabbay se, wa si Almasihu goy-teerey ciiti za alwaato mana to. Wa naŋ hala Rabbi ma kaa. Nga no ga kubay ra hari tugantey kaa taray kwaaray, ka bine miila lasaabey bangandi mo. Waato din boro kulu ga du nga saabuyaŋo Irikoy do.
6Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: »Icke utöver vad skrivet är.» Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.
6 Hayey din, nya-izey, ay n'i himandi misa ay boŋ gaa da Abolos gaa mo araŋ sabbay se, hal araŋ ma dondon iri do haŋ kaŋ ga naŋ araŋ ma si daaru haŋ kaŋ i hantum gaa. Zama araŋ boro fo kulu mo ma si te boŋbeeray ka baar'a-baar'a te.
7Vem säger då att du har något företräde? Och vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?
7 Zama may no k'araŋ beerandi ka bisa care? Ifo no ni se mo kaŋ manti nooyaŋ no? Za kaŋ Irikoy no ka ni no nd'a, ifo se no ni goono ga fooma, danga manti nooyaŋ no?
8I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.
8 Baa sohõ araŋ wo to, araŋ te arzakanteyaŋ, araŋ na koytaray ŋwa kaŋ iri baa si a ra! Ay ga ba haciika araŋ ma koytaray ŋwa, hal iri mo m'a ŋwa araŋ banda.
9Mig tyckes nämligen att Gud har ställt oss apostlar här såsom de ringaste bland alla, såsom livdömda män; ett skådespel hava vi ju blivit för världen, för både änglar och människor.
9 Zama a ga hima ay se kaŋ Irikoy na iri, kaŋ ga ti diyey daŋ kokor banda, danga borey kaŋ i na buuyaŋ ciiti dumbu i boŋ. Zama i n'iri ciya gomdo hari ndunnya borey da malaykey* se.
10Vi äro dårar för Kristi skull, men I ären kloka i Kristus; vi äro svaga, men I ären starka; I ären ärade, men vi äro föraktade.
10 Iri wo saamoyaŋ no Almasihu sabbay se, amma araŋ ciya laakalkooniyaŋ Almasihu ra! Iri wo londibuunoyaŋ no, amma araŋ ciya gaabikooniyaŋ! A go, araŋ du darza, amma iri wo kaynandiyaŋ!
11Ännu i denna stund lida vi både hunger och törst, vi måste gå nakna, vi få uppbära hugg och slag, vi hava intet stadigt hemvist,
11 Hala sohõ alwaati woone ra iri go ga maa haray, iri go ga maa jaw, iri go ga jaŋ bankaaray, i go g'iri kutubo, iri sinda iri boŋ fu.
12vi måste möda oss och arbeta med våra händer. Vi bliva smädade och välsigna likväl; vi lida förföljelse och härda dock ut;
12 Iri go ga goy gumo nda iri kambey. I go g'iri wow, amma iri go ga albarka gaara. I go g'iri gurzugandi, amma iri go ga suuru.
13man talar illa om oss, men vi tala goda ord. Vi hava blivit såsom världens avskum, såsom var mans avskrap, och vi äro så ännu alltjämt.
13 I go g'iri jance, iri go ga baani sanni te. I go g'iri ciya danga ndunnya ziibi, fisi kulu dumi, hala hõ.
14Detta skriver jag, icke för att komma eder att blygas, utan såsom en förmaning till mina älskade barn.
14 Ay mana woodin hantum araŋ se zama ay m'araŋ haawandi bo, amma ay ma kaseeti araŋ gaa danga ay izeyaŋ kaŋ ay ga ba cine.
15Ty om I än haden tio tusen uppfostrare i Kristus, så haven I dock icke många fäder; det var ju jag som i Kristus Jesus genom evangelium födde eder till liv.
15 Baa araŋ du dondonandiko zambar way Almasihu ra, kulu nda yaadin araŋ sinda baaba boobo, zama ay no k'araŋ hay Almasihu Yesu ra Baaru Hanna do.
16Därför förmanar jag eder: Bliven mina efterföljare.
16 Woodin sabbay se binde ay g'araŋ ŋwaaray araŋ ma ciya ay dondonkoyaŋ.
17Just för denna saks skull sänder jag nu till eder Timoteus, min älskade och trogne son i Herren; han skall påminna eder om huru jag går till väga i Kristus, i enlighet med den lära jag förkunnar allestädes, i alla församlingar.
17 Woodin se no ay na Timotiyos donton araŋ do, nga kaŋ ciya ay se ize kaŋ ay ga ba Rabbi ra, naanaykoy mo no. A g'araŋ fongandi d'ay teerey Almasihu Yesu ganayaŋ ra, mate kaŋ cine ay go g'i dondonandi nangu kulu Almasihu* marga kulu ra.
18Nu är det väl så, att somliga hava blivit uppblåsta, under förmenande att jag icke skulle komma till eder.
18 Araŋ boro fooyaŋ te boŋbeeray danga day ay si ye ka kaa araŋ do.
19Men om Herren så vill, skall jag snart komma till eder; och då skall jag lära känna, icke dessa uppblåsta människors ord, utan deras kraft.
19 Amma da Rabbi yadda, ay ga kaa araŋ do d'a tonton kayna. Waato din gaa no, ay ga bay boŋbeeray koyey gaa, manti i sanney hinne bo, amma hala nd'i dabarey.
20Ty Guds rike består icke i ord, utan i kraft.
20 Zama Irikoy koytara, manti nda sanni no bo, amma dabari no.
21Vilketdera viljen I nu: skall jag komma till eder med ris eller i kärlek och saktmods ande?
21 Ifo no araŋ ga ba? Ay ma kaa araŋ do da goobu, wala ya kaa baakasinay da lalabay biya ra no?