1Och Hiram, konungen i Tyrus, sände sina tjänare till Salomo, sedan han hade fått höra att denne hade blivit smord till konung efter sin fader; ty Hiram hade alltid varit Davids vän.
1 Kala Tir bonkoono Hiram na nga tamyaŋ donton Suleymanu do, zama nga maa i n'a didiji bonkooni a baabo nango ra, zama Hiram wo Dawda baako no duumi.
2Och Salomo sände till Hiram och lät säga:
2 Suleymanu binde donton Hiram do ka ne:
3»Du vet själv att min fader David icke kunde bygga något hus åt HERRENS, sin Guds, namn, för de krigs skull med vilka fienderna runt omkring ansatte honom, till dess att HERREN lade dem under hans fötter
3 «Ni bay kaŋ ay baaba Dawda mana du ka windi cina Rabbi nga Irikoyo maa se, wongey kaŋ yaŋ n'a windi kuray kulu sabbay se, hala Rabbi n'i kulu daŋ a mayra cire.
4Men nu har HERREN, min Gud, låtit mig få ro på alla sidor; ingen motståndare finnes, och ingen olycka är på färde.
4 Amma sohõ Rabbi ay Irikoyo n'ay no fulanzamay nangey kulu. Ay sinda ibare, balaaw mo si no kaŋ zumbu.
5Därför tänker jag nu på att bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn, såsom HERREN talade till min fader David, i det han sade: 'Din son, den som jag skall sätta på din tron efter dig, han skall bygga huset åt mitt namn.'
5 A go mo, ay go ga ne ay ga windi cina Rabbi ay Irikoyo maa sabbay se, sanda mate kaŋ cine Rabbi na sanni te ay baaba Dawda se ka ne: ‹Ni izo kaŋ ay ga daŋ karga boŋ ni nango ra, nga no ga windo cina ay maa sabbay se.›
6Så bjud nu att man hugger åt mig cedrar på Libanon. Härvid skola mina tjänare vara dina tjänare behjälpliga; och jag vill giva dig betalning för dina tjänares arbete, alldeles såsom du själv begär. Ty du vet själv att bland oss icke finnes någon som är så skicklig att hugga virke som sidonierna.»
6 Sohõ binde, kala ni ma lordi ka ne i ma sedre tuuri nyayaŋ beeri Liban ra ka kande ay se. Ay tamey mo ga goro ni tamey banda. Ay ga ni tamey sufuray nooro no mate kaŋ ni ci kulu. Zama ni bay kaŋ iri do sinda boro kaŋ ga waani tuuri beeriyaŋ sanda Zidonancey cine.»
7Då nu Hiram hörde Salomos ord, blev han mycket glad; och han sade: »Lovad vare HERREN i dag, han som har givit David en så vis son till att regera över detta talrika folk!»
7 A ciya binde, waato kaŋ Hiram maa Suleymanu sanney, a farhã gumo ka ne: «Hunkuna i ma Rabbi sifa, nga kaŋ na Dawda no ize laakalkooni dumi bambata wo boŋ.»
8Och Hiram sände till Salomo och lät säga: »Jag har hört det budskap du har sänt till mig. Jag vill göra allt vad du begär i fråga om cederträ och cypressträ.
8 Hiram ye ka donton Suleymanu gaa koyne ka ne: «Ay maa sanney kaŋ ni donton ay gaa. Ay mo ga ni muraadu kulu feeri ni se sedre bundu nda sipres* bundu do haray.
9Mina tjänare skola föra virket från Libanon ned till havet, och jag skall låta lägga det i flottar på havet och föra det till det ställe som du anvisar mig, och lossa det där; men du må själv avhämta det. Du åter skall göra vad jag begär, nämligen förse mitt hus med livsmedel.»
9 Ay tamey ga zulli nd'ey ka fun Liban boŋ ka koy teeko do. Ay ma ne i ma te doyandi, i ma teeku haro gana kal a ma to nango kaŋ ni ga ci ay se, ya naŋ i m'i feeri noodin. Ni mo m'i ta. Ni g'ay muraadu feeri mo, k'ay almayaaley no ŋwaari.»
10Så gav då Hirom åt Salomo cederträ och cypressträ, så mycket han begärde.
10 Hiram binde na Suleymanu no sedre da sipres bundu mate kulu kaŋ a ga ba me.
11Men Salomo gav åt Hiram tjugu tusen korer vete, till föda för hans hus, och tjugu korer olja av stötta oliver. Detta gav Salomo åt Hiram för vart år.
11 Suleymanu mo na Hiram no alkama tono zambar waranka, da ji kaŋ i gabu tono waytaaci, a almayaalo ŋwaari. Yaadin no Suleymanu soobay ka Hiram no jiiri ka kaa jiiri.
12Och HERREN hade givit Salomo vishet, såsom han hade lovat honom. Och vänskap rådde mellan Hiram och Salomo; och de slöto förbund med varandra.
12 Rabbi mo na Suleymanu no laakal sanda mate kaŋ cine a na alkawlo sambu d'a a se. Laakal kanay mo go Hiram nda Suleymanu game ra. I boro hinka binde gonda amaana care se.
13Och konung Salomo bådade upp arbetsfolk ur hela Israel, och arbetsfolket utgjorde trettio tusen man.
13 Bonkoono Suleymanu binde na borey ce doole Israyla kulu ra, boro zambar waranza.
14Dessa sände han till Libanon, tio tusen i vår månad, skiftevis, så att de voro en månad på Libanon och två månader hemma; och Adoniram hade uppsikten över de allmänna arbetena.
14 A n'i donton Liban, boro zambar way handu kulu sata. Handu fo i go Liban, handu hinka i go fu. Adoniram mo no ga ti doole goy-izey jine funa.
15Och Salomo hade sjuttio tusen män som buro bördor, och åttio tusen som höggo sten i bergen,
15 Suleymanu gonda boro zambar wayye kaŋ ga jaraw sambu, da boro zambar wahakku kaŋ ga tondi hanse tondi kuukey ra,
16förutom de överfogdar som av Salomo voro anställda över arbetet, tre tusen tre hundra, vilka hade befälet över folket som utförde arbetet.
16 kaŋ yaŋ waana laabukoy beeri cindey kaŋ go goyey boŋ, i boro zambar hinza nda zangu hinza, kaŋ goono ga goy-teerey may.
17Och på konungens befallning bröto de stora och dyrbara stenar, för att husets grund skulle kunna läggas med huggen sten,
17 Bonkoono na lordi te koyne, i na tondi beeriyaŋ fansi kaŋ yaŋ gonda nooru gumo, zama i ma windo ganda daba sintin da tondi jabanteyaŋ.
18Och Salomos byggningsmän och Hiroms byggningsmän och männen från Gebal höggo och tillredde både det trävirke och de stenar som behövdes till att bygga huset.
18 Suleymanu cinakoy, da Hiram waney, da Gebalancey mo, ngey no ka tondey hanse. I na bundey da tondey soola-soola zama windo cinayaŋ se.