¹Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

¹ Bonkoono Suleymanu goono ga te bonkooni Israyla kulu boŋ.

²Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

² A goy-teeri beerey neeya: Zadok izo Azariya ga ti alfaga*.

³Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

³ Sisa izey Elihoref da Ahiya, sanni hantumkoy no. Ahilud izo Yehosafat no ga baaru hantum.

⁴Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;

⁴ Yehoyda ize Benaya, nga mo go wongu marga boŋ. Zadok da Abiyatar, ngey wo alfagayaŋ no.

⁵Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

⁵ Natan izo Azariya, nga mo go laabu koy kayney boŋ. Natan izo Zabud, alfaga no da bonkoono coro.

⁶Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.

⁶ Ahisar mo go bonkoono almayaaley boŋ. Abda izo Adoniram mo go doole izey sanni boŋ.

⁷Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

⁷ Suleymanu gonda laabukoy kayna way cindi hinka Israyla kulu boŋ, kaŋ yaŋ ga bonkoono d'a windo ŋwaaro soola. I ra afo kulu goy neeya a ma soolayaŋ te handu fo jiiro ra.

⁸Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

⁸ I maayey neeya: Ben Hur, Ifraymu tondey laabo ra wane.

⁹Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

⁹ Ben-Deker go Makaz, da Saalabbin da Bayt-Semes, da Elon-Bayt-Hanan ra.

¹⁰Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

¹⁰ Ben-Hesed go Arubot ra. (Nga no ka bara nda Soko nda Hefer laabo kulu.)

¹¹Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

¹¹ Ben-Abinadab go Dor tudey kulu ra, (a wande ga ti Suleymanu ize way Tafat.)

¹²Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

¹² Baana, Alihud izo go Taanak da Mejiddo ra, da Bayt-Seyan kulu kaŋ go Zaretan tanjay, Yezreyel cire, za Bayt-Seyan gaa kal a ma koy Abel-Mehola, ka koy hala Yokmeyam jine.

¹³Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

¹³ Ben-Geber mo go Ramot-Jileyad ra. (Nga no ka bara nda Manasse ize Yayir kwaarey, kaŋ yaŋ go Jileyad ra, hala nda Argob laabo mo kaŋ go Basan ra, a wane no. Kwaara beeriyaŋ nooya, ngey boro waydu kaŋ yaŋ i kulu gonda cinari nda guuru-say karangaleyaŋ.)

¹⁴Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

¹⁴ Iddo izo Ahinadab go Mahanayim ra.

¹⁵Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

¹⁵ Ahimaz go Naftali kunda ra. (Nga mo na Suleymanu ize way Basematu sambu ka te nga wande.)

¹⁶Baana, Husais son, i Aser och Alot;

¹⁶ Baana Husay izo go Aser kunda nda Beyalot ra.

¹⁷Josafat, Paruas son, i Isaskar;

¹⁷ Faruwa izo Yehosafat go Isakar kunda ra.

¹⁸Simei, Elas son, i Benjamin;

¹⁸ Ela izo Simey go Benyamin kunda ra.

¹⁹Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

¹⁹ Uri izo Geber go Jileyad laabo ra. Amorancey bonkoono Sihon laabu no waato, da Basan bonkoono Og wano mo. Nga hinne no ga ti laabukoy kayna laabo din ra.

²⁰Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.

²⁰ Yahuda nda Israyla ga baa sanda teeku me gaa taasi cine, baayaŋ se. I go ga ŋwa ka haŋ ka maa kaani.

²¹Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.

²¹ Suleymanu go ga may za isa beero gaa kal a ma koy hala Filistancey laabo gaa, ka koy koyne Misira hirro gaa. Laabey din borey kande jangal, i goono ga may Suleymanu se mo a fundo jirbey me-a-me ra.

²²Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

²² Suleymanu windo zaari fo ŋwaari alkama hamni gumbutu waranza no, da sayir* hamni gumbutu waydu.

²³tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

²³ Haw kaŋ i kuru farro ra mo, iway. Haw kaŋ i kuru saajo ra mo waranka, da feeji zangu, kaŋ waana ganji hamey: jeeriyaŋ da ŋweyaŋ da curoyaŋ.

²⁴Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

²⁴ Zama a ga may nangu kulu isa beero se ne-haray, za Tifsa kal a ma koy Gaza, da isa beero se ne-haray bonkooney kulu boŋ. A na laakal kanay goray te nga nda nangey kulu kaŋ yaŋ g'a windi.

²⁵Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.

²⁵ Yahuda nda Israyla goro baani samay. Boro fo kulu goro nga reyzin* nya do, da nga jeejay* nya cire, za Dan gaa kal a ma koy Beyer-Seba, Suleymanu jirbey kulu ra.

²⁶Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.

²⁶ Suleymanu gonda bari kangay zambar waytaaci nga torkey bariyey se. A gonda mo bari-kari zambar way cindi hinka.

²⁷Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

²⁷ Laabukoy kayney din binde na ŋwaari margu Bonkoono Suleymanu se, da borey kulu kaŋ yaŋ ga kaa Bonkoono Suleymanu do ngey ma ŋwa se, boro fo kulu mo nga hando ra. I mana naŋ i ma jaŋ hay fo kulu.

²⁸Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

²⁸ Sayir mo da bari subu bariyey se, da bari kaŋ yaŋ ga zuru nda waasi, i kand'ey nangey kaŋ laabukoy kayney go, boro kulu haŋ kaŋ i n'i lordi din boŋ.

²⁹Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

²⁹ Irikoy na Suleymanu no bayray da fahamay kaŋ ga baa, da laakal feerante, sanda taasi kaŋ go teeku me gaa cine.

³⁰så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

³⁰ Suleymanu bayra binde bisa wayna funay haray borey kulu waney, da Misira bayray kulu.

³¹Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.

³¹ Zama a bisa borey kulu bayray, a bisa Ezra bora, Etan, da Mahol izey Heman, da Kalkol, da Darda. A maa beera mo go dumi kulu ra kaŋ yaŋ goono g'a windi.

³²Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

³² A na yaasay sanni ize zambar hinza te, a dooney mo zambar fo nda igu no.

³³Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.

³³ A na tuuri-nyaŋey sanni te, za Liban ra sedre* gaa kal a to hissop* gaa kaŋ ga zay cinari gaa. A na almaney da curey mo sanni te, da harey kaŋ gundey ga tuku laabu gaa d'i ga dira, da hamisey.

³⁴Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.

³⁴ Boroyaŋ kaa mo ka fun dumey kulu ra zama ngey ma maa Suleymanu laakalo. Ndunnya bonkooney kulu kaŋ maa a laakalo baaro no k'i donton.