1Saul hade varit konung ett år, och när han nu regerade över Israel på andra året,
1 Sawulu gonda jiiri waytaaci waato kaŋ a sintin ka may. A koytaray ŋwaayaŋ jiiri hinkanta mo,
2utvalde han åt sig tre tusen män ur Israel. Av dessa hade Saul själv hos sig två tusen i Mikmas och i Betels bergsbygd, och ett tusen hade Jonatan hos sig i Gibea i Benjamin. Men det övriga folket hade han låtit gå hem, var och en till sin hydda.
2 Sawulu na boro zambar hinza suuban Israyla izey ra. I ra mo boro zambar hinka go a banda Mikmas da Betel tudey ra, zambar fa mo go Yonata banda Jibeya, Benyamin wano ra. Jama cindo mo, a n'i sallama, boro kulu ma koy fu.
3Och Jonatan dräpte filistéernas fogde i Geba; och filistéerna fingo höra det. Men Saul lät stöta i basun över hela landet och säga: »Detta må hebréerna höra.»
3 Yonata binde na Filistancey marga kaŋ go Geba kar, Filistancey maa baaru. Sawulu na kaakaaci kar laabo kulu ra ka ne: «Ibraniyancey ma maa!»
4Så fick hela Israel höra omtalas att Saul hade dräpt filistéernas fogde, och att Israel därigenom hade blivit förhatligt för filistéerna. Och folket bådades upp att följa Saul till Gilgal.
4 Israyla kulu maa mo ka ne: «Sawulu na Filistancey marga kar, hala mo Israyla ciya fanta hari Filistancey do.» Jama binde margu ka Sawulu gana ka koy Jilgal.
5Under tiden hade filistéerna församlat sig för att strida mot Israel: trettio tusen vagnar och sex tusen ryttare, och fotfolk så talrikt som sanden på havets strand; och de drogo upp och lägrade sig vid Mikmas, öster om Bet-Aven.
5 Filistancey mo margu zama ngey ma Israyla wongu se, torko zambar waranza nda bari-kari zambar iddu, da boro jama kaŋ ga hima teeku me gaa taasi cine, baayaŋ se. I kaaru mo ka gata sinji Mikmas, Bayt-Aben wayna funay haray.
6Då nu israeliterna sågo sig vara i nöd, i det att folket svårt ansattes, gömde sig folket i grottor, i skogssnår och bland klippor, i fasta valv och i gropar.
6 Saaya kaŋ cine Israyla alborey di ngey kankam (zama jama sakulla) kal i soobay ka tugu tondi guusey da gumbey ra, da tondey ra mo, da guusuyaŋ ra, da dayyaŋ ra.
7Och somliga av hebréerna gingo över Jordan in i Gads och Gileads land. Men Saul var ännu kvar i Gilgal; och allt folket följde honom med bävan.
7 Amma Ibraniyance fooyaŋ jin ka Urdun danandi. I kaa Gad da Jileyad laabo ra. Amma Sawulu go Jilgal jina, jama kulu mo n'a gana nda jijiriyaŋ.
8När han nu hade väntat sju dagar, intill den tid Samuel hade bestämt men Samuel likväl icke kom till Gilgal, begynte folket skingra sig och gå ifrån honom.
8 A te jirbi iyye a goono ga batu, danga jirbey kaŋ yaŋ Samuwila ci, amma Samuwila mana kaa Jilgal. Sawulu windanta jama go ga say.
9Då sade Saul: »Fören fram till mig brännoffers- och tackoffersdjuren.» Därpå frambar han brännoffret.
9 A binde ne: «I ma kande ay se sargay kaŋ i ga ton da saabuyaŋ sargay mo.» Kal a na sarga kaŋ i ga ton salle.
10Men just när han hade slutat att frambära brännoffret, kom Samuel. Då gick Saul honom till mötes för att hälsa honom.
10 Kaŋ a na sarga kaŋ i ga ton salle ka ban parkatak, kala Samuwila kaa. Sawulu mo koy zama nga ma Samuwila kubay se, nga m'a fo mo.
11Men Samuel sade: »Vad har du gjort!» Saul svarade: »När jag såg att folket skingrade sig och gick ifrån mig, under det att du icke kom inom den bestämda tiden, fastän filistéerna voro församlade vid Mikmas,
11 Samuwila ne a se: «Ifo no ni te wo?» Sawulu mo ne: «Zama ay di jama go ga say, i go ga fay da ay. Ni mo, ni mana kaa jirbey kaŋ i kosu yaŋ ra. Filistancey mo go, i margu Mikmas.
12då tänkte jag: Nu komma filistéerna hitned mot mig i Gilgal, och jag har ännu icke bönfallit inför HERREN. Då tog jag mod till mig och offrade brännoffret.»
12 Woodin se no ay ne Filistancey ga kaŋ ay boŋ Jilgal, ay mana gomni ceeci Rabbi gaa mo. Kal ay n'ay fundo tilasandi ka sargay kaŋ i ga ton salle.»
13Samuel sade till Saul: »Du har handlat dåraktigt. Du har icke hållit det bud HERREN, din Gud, har givit dig; eljest skulle HERREN hava befäst ditt konungadöme över Israel för evig tid.
13 Samuwila ne Sawulu se: «Ni na saamotaray goy te. Ni mana Rabbi ni Irikoyo lordo gana kaŋ a na ni lordi nd'a, zama doŋ Rabbi na ni mayra tabbatandi Israyla boŋ hal abada.
14Men nu skall ditt konungadöme icke bliva beståndande. HERREN har sökt sig en man efter sitt hjärta, och honom har HERREN förordnat till furste över sitt folk, eftersom du icke har hållit vad HERREN bjöd dig.»
14 Amma sohõ ni mayra si tondo. Rabbi jin ka boro ceeci nga boŋ se kaŋ ga saba nd'a bina. Rabbi n'a daŋ mo a ma ciya jine boro nga jama se, za kaŋ ni mana haggoy da haŋ kaŋ Rabbi na ni lordi nd'a.»
15Därefter stod Samuel upp och gick från Gilgal till Gibea i Benjamin. Men Saul mönstrade det folk som fanns hos honom: vid pass sex hundra man.
15 Samuwila tun Jilgal ka ziji ka koy Jibeya, Benyamin wano. Sawulu mo na borey kaŋ yaŋ go nga banda kabu, boro zangu iddu cine no.
16Och Saul och hans son Jonatan stannade i Geba i Benjamin med det folk som fanns hos dem, under det att filistéerna hade lägrat sig vid Mikmas.
16 Sawulu mo, nga nda nga ize Yonata da jama kaŋ go i banda goro Geba, Benyamin wano ra. Amma Filistancey na gata sinji Mikmas ra.
17Och en härskara, delad i tre hopar, drog ut ur filistéernas läger för att härja: en hop tog vägen till Ofra i Sualslandet,
17 Soojey kaŋ yaŋ go ce gaa mo fun Filistancey gata ra, ka te sata hinza. Jama fa koy fonda kaŋ ga koy Ofra din gaa, ka koy Suwal laabo ra.
18en hop tog vägen till Bet-Horon, och en hop tog vägen till det område som vetter åt Seboimsdalen, åt öknen till.
18 Sata fa mo zaa ka koy Bayt-Horon haray. Jama fa mo na hirro boŋ fonda gana, kaŋ ga Zeboyim gooro guna ka koy saajo gaa haray.
19Ingen smed fanns då i hela Israels land, ty filistéerna fruktade att hebréerna skulle låta göra sig svärd eller spjut.
19 Israyla kulu ra sinda zam, zama Filistancey ne: «Ibraniyancey ma si yaaji wala takuba te ngey boŋ se.»
20Och så måste en israelit alltid begiva sig ned till filistéerna, om han ville låta vässa sin lie eller sin plogbill eller sin yxa eller sin skära,
20 Amma Israyla borey kulu doona ka zulli ka koy Filistancey do ka ngey kumbey da ngey koomey da ngey deesey da ngey kalmey kaanandi.
21när det hade blivit något fel med eggen på skärorna eller plogbillarna, eller med gafflarna eller yxorna, eller när oxpikarnas uddar behövde rätas.
21 I ga sekel jara bana addey, da koomey, da guuru kor-ganjey, da deesey, da jabuyaŋ hay fo kulu se.
22Härav kom sig, att när striden skulle stå, ingen enda av Sauls och Jonatans folk hade ett svärd eller ett spjut; allenast Saul själv och hans son Jonatan hade sådana.
22 Kal a ciya daaga sinjiyaŋo hane, i mana takuba wala yaaji gar boro fo kulu se kaŋ yaŋ go Sawulu nda Yonata banda. Amma Sawulu nda nga izo Yonata, ngey wo gonda.
23Men filistéerna läto en utpost rycka fram till passet vid Mikmas.
23 Filistancey soojey mo fatta Mikmas furanta.