¹Sedan allt det arbete som Salomo lät utföra för HERRENS hus var färdigt, förde Salomo ditin vad hans fader David hade helgat åt HERREN: silvret, guldet och alla kärlen; detta lade han in i skattkamrarna i Guds hus.

¹ Yaadin cine no goyey kulu kaŋ Suleymanu te Rabbi windo se ban d'a. Suleymanu na jinayey kaŋ nga baaba Dawda fay waani yaŋ daŋ windo ra. Ngey neeya: nzarfu nda wura nda taasey kulu. A n'i jisi jisiyaŋ fuwey ra noodin Irikoy windo ra.

²Därefter församlade Salomo de äldste i Israel, alla huvudmännen för stammarna, Israels barns familjehövdingar, till Jerusalem, för att hämta HERRENS förbundsark upp från Davids stad, det är Sion.

² Waato din gaa Suleymanu na Israyla arkusey margu, da kundey arkusey kulu, Israyla izey kaayey windi jine borey nooya, i ma kaa Urusalima, zama ngey ma kande Rabbi sappa sundurko ka fun d'a Dawda birno ra, kaŋ ga ti Sihiyona.

³Så församlade sig då till konungen alla Israels män under högtiden, den som firades i sjunde månaden.

³ Israyla alborey kulu margu bonkoono do bato kaŋ i te din do, handu iyyanta ra.

⁴När då alla de äldste i Israel hade kommit tillstädes, lyfte leviterna upp arken.

⁴ Israyla arkusey kulu kaa, Lawi borey mo na sundurko sambu.

⁵Och de hämtade arken och uppenbarelsetältet ditupp, jämte alla heliga föremål som funnos i tältet; de levitiska prästerna hämtade det ditupp.

⁵ I kande sundurko, da kubayyaŋ hukumo, da jinay hanantey kulu kaŋ yaŋ go hukumo ra. Ngey din no, Lawi borey alfagey kande.

⁶Och konung Salomo stod framför arken jämte Israels hela menighet, som hade församlats till honom; och de offrade därvid småboskap och fäkreatur i sådan myckenhet, att de icke kunde täljas eller räknas.

⁶ Bonkoono Suleymanu da Israyla jama kulu kaŋ yaŋ margu a do go noodin sundurko jine. I goono ga sargay feejiyaŋ da hawyaŋ wi, haŋ kaŋ baa da me da lasaabuyaŋ mo.

⁷Och prästerna buro in HERRENS förbundsark till dess plats i husets kor, i det allraheligaste, till platsen under kerubernas vingar.

⁷ Alfagey mo kande Rabbi sappa sundurko. I n'a daŋ nga nango ra jina haray fuwo ra, ka koy nangu kaŋ ga hanan gumo din ra, ciiti malaykey fatey cire.

⁸Keruberna höllo nämligen sina vingar utbredda över den plats där arken stod, så att arken och dess stänger ovantill övertäcktes av keruberna.

⁸ Zama ciiti malaykey na ngey fatey salle beene sundurko do. Ciiti malaykey na sundurko da nga goobey kulu daabu.

⁹Och stängerna voro så långa, att deras ändar, som sköto ut från arken, väl kunde ses framför koret, men däremot icke voro synliga längre ute. Och den har blivit kvar där ända till denna dag.

⁹ Goobey din ga ku hal i ga di deeney hala fu hanna ra jina, amma boro si di ey taray haray. Noodin mo no i go hala ka kaa sohõ.

¹⁰I arken fanns intet annat än de två tavlor som Mose hade lagt dit vid Horeb, när HERREN slöt förbund med Israels barn, sedan de hade dragit ut ur Egypten.

¹⁰ Hay kulu si no sundurko ra kala walhã hinka hinne kaŋ yaŋ Musa daŋ a ra yongo Horeb, waato kaŋ Rabbi sappe nda Israyla izey, i Misira funyaŋo banda.

¹¹Men när prästerna gingo ut ur helgedomen (ty alla präster som funnos där hade helgat sig, utan avseende på vilken avdelning de tillhörde;

¹¹ A ciya binde, alfagey fatta nangu hananta ra, (zama alfagey kulu kaŋ yaŋ go noodin na ngey boŋ hanandi, i mana ngey sasareyaŋo guna).

¹²och leviterna, samtliga sångarna, Asaf, Heman och Jedutun med sina söner och bröder, stodo, klädda i vitt linne, med cymbaler, psaltare och harpor öster om altaret, och jämte dem ett hundra tjugu präster som blåste i trumpeter;

¹² Lawi borey mo kaŋ yaŋ ga doon, i kulu, sanda Asaf, da Heman, da Yedutun, d'i izey d'i nya-izey care banda, i gonda lin baano bankaaray hanno yaŋ ngey gaa. I gonda guuruyaŋ kaŋ ga hẽ care gaa, da moolo kayna, da moolo beeri yaŋ. I kay feema jarga wayna funay haray. Alfaga zangu nda waranka mo go i banda ga hilliyaŋ kar.

¹³och trumpetblåsarna och sångarna stämde på en gång och enhälligt upp HERRENS lov och pris), och när man nu lät trumpeter och cymbaler och andra instrumenter ljuda och begynte lova HERREN, därför att han är god, och därför att hans nåd varar evinnerligen, då blev huset, HERRENS hus, uppfyllt av en molnsky,

¹³ A ciya mo, doonkoy da hilli karey saba kaŋ ga naŋ i ma maa i jindey me folloŋ, sifa nda saabuyaŋ wane Rabbi gaa. I na ngey jindey da hilley tunandi, da guurey kaŋ ga hẽ care gaa, da dooni jinayey, i goono ga Rabbi maa sifa ka ne: «Zama nga wo booriyankoy no, zama a baakasinay suujo ga tondo hal abada» Saaya woodin ra binde fuwo to da buru, sanda Rabbi fuwo nooya.

¹⁴så att prästerna för molnskyns skull icke kunde stå där och göra tjänst; ty HERRENS härlighet uppfyllde Guds hus.

¹⁴ Hala alfagey si hin ka kay ka goy buro din sabbay se, zama Rabbi darza na Irikoy fuwo to.