¹Då sade Salomo: »HERREN har sagt att han vill bo i töcknet.

¹ Kala Suleymanu ne: «Rabbi ne nga ga goro kubay bi tik ra.

²Men jag har byggt ett hus till boning åt dig och berett en plats där du må förbliva till evig tid.»

² Ay mo haciika, ay na goray fu cina ni se, nangu kaŋ ni ga goro hal abada.»

³Sedan vände konungen sig om och välsignade Israels hela församling, under det att Israels hela församling förblev stående.

³ Kala bonkoono na nga moyduma bare ka Israyla jama kulu albarkandi, Israyla jama kulu mo go ga kay.

⁴Han sade: »Lovad vare HERREN, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David, i det han sade:

⁴ A ne: «Wa Rabbi Israyla Irikoyo sifa, nga kaŋ salaŋ da nga me ay baaba Dawda se. A n'a toonandi mo da nga kambo. A ne:

⁵'Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag icke i någon av Israels stammar utvalt en stad, till att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, ej heller har jag utvalt någon man till att vara en furste över mitt folk Israel;

⁵ ‹Za hano kaŋ hane ay fun d'ay borey Misira laabo ra, yana gallu kulu suuban Israyla kundey kulu ra kaŋ ga windi cina a ra, zama ay maa ma goro noodin. Yana boro fo kulu suuban mo a ma ciya ay borey Israyla jine boro.

⁶men Jerusalem har jag nu utvalt, för att mitt namn skall vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel.'

⁶ Amma sohõ ay na Urusalima suuban zama ay maa ma goro noodin, ay na Dawda mo suuban a m'ay jama Israyla may.›

⁷Och min fader David hade väl i sinnet att bygga ett hus åt HERRENS, Israels Guds, namn;

⁷ Haya wo binde go ay baabo Dawda bina ra, nga ma windi cina Rabbi, Israyla Irikoyo maa se.

⁸men HERREN sade till min fader David: 'Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att du har detta i sinnet;

⁸ Amma Rabbi ne ay baaba Dawda se: ‹Za kaŋ woodin go ni bina ra, ni ma windi cina ay maa sabbay se, ni boriyandi, za kaŋ woodin go ni bina ra.

⁹dock skall icke du få bygga detta hus, utan din son, den som har utgått från din länd, han skall bygga huset åt mitt namn.'

⁹ Kulu nda yaadin, manti nin no ga windo cina bo, amma ni izo kaŋ ga fun ni gaa baso ra, nga no ga windi cina ay maa sabbay se.›

¹⁰Och HERREN har uppfyllt det löfte han gav; ty jag har kommit upp i min fader Davids ställe och sitter nu på Israels tron, såsom HERREN lovade, och jag har byggt huset åt HERRENS, Israels Guds, namn.

¹⁰ Rabbi na nga sanno kaŋ a ci din toonandi mo, zama ay no ka tun ay baabo Dawda kayyaŋ nango ra. Ay goono ga goro Israyla karga boŋ, sanda mate kaŋ cine Rabbi ci din. Ay na windi cina mo Rabbi, Israyla Irikoyo maa sabbay se.

¹¹Och där har jag satt arken, i vilken förvaras det förbund som HERREN slöt med Israels barn.»

¹¹ Noodin mo ay na sundurko jisi, kaŋ ra Rabbi sappa kaŋ a te da Israyla izey din ga bara.»

¹²Därefter trädde han fram för HERRENS altare inför Israels hela församling och uträckte sina händer.

¹² Kal a kay Rabbi sargay feema jine, Israyla jama kulu jine. A na nga kambey salle.

¹³Ty Salomo hade gjort en talarstol av koppar, fem alnar lång, fem alnar bred och tre alnar hög, och ställt den mitt på den yttre förgården, på den stod han nu. Och han föll ned på sina knän inför Israels hela församling, och uträckte sina händer mot himmelen

¹³ Zama Suleymanu jin ka guuru-say tanda te, kaŋ a salleyaŋo ga to kambe kar gu, a tafayyaŋo mo kambe kar gu, a kayyaŋo mo kambe kar hinza. A n'a sinji windo batama bindo ra. A boŋ no nga din kay ka sombu nga kangey boŋ Israyla jama kulu jine, ka nga kambey salle beene haray.

¹⁴och sade: »HERRE, Israels Gud, ingen gud är dig lik, i himmelen eller på jorden, du som håller förbund och bevarar nåd mot dina tjänare, när de vandra inför dig av allt sitt hjärta,

¹⁴ A ne: «Ya Rabbi, Israyla Irikoyo, Irikoy fo si no beena ra ni cine, wala ndunnya ra, kaŋ gonda alkawli nda baakasinay suuji ga gaay ni tamey se kaŋ goono ga dira ni jine da ngey biney kulu.

¹⁵du som har hållit vad du lovade din tjänare David, min fader; ty vad du med din mun lovade, det fullbordade du med din hand, så som nu har skett.

¹⁵ Nin kaŋ na alkawlo kaŋ ni sambu ni tamo ay baaba Dawda se din toonandi. Haciika ni salaŋ da ni me, ni n'a toonandi mo da ni kamba, sanda mate kaŋ a go hunkuna.

¹⁶Så håll nu ock, HERRE, Israels Gud, vad du lovade din tjänare David, min fader, i det att du sade: 'Aldrig skall den tid komma, då på Israels tron icke inför mig sitter en avkomling av dig, om allenast dina barn hava akt på sin väg, så att de vandra efter min lag, såsom du har vandrat inför mig.'

¹⁶ Sohõ binde, ya Rabbi, Israyla Irikoyo, kala ni ma haya kaŋ ni n'a alkawli sambu ni tamo ay baaba Dawda se din toonandi, kaŋ ni ne: ‹I si jaŋ ni se boro ay jine kaŋ ga goro Israyla karga boŋ, hala day ni izey haggoy nda ngey gora, kaŋ ga naŋ i m'ay asariya gana sanda mate kaŋ cine ni gana ay jine.›

¹⁷Så låt nu, HERRE, Israels Gud, det ord som du har talat till din tjänare David bliva sant.

¹⁷ Sohõ binde, ya Rabbi, Israyla Irikoyo, ma sanno kaŋ ni ci ni tamo Dawda se din tabbatandi.

¹⁸Men kan då Gud verkligen bo på jorden bland människorna? Himlarna och himlarnas himmel rymma dig ju icke; huru mycket mindre då detta hus som jag har byggt!

¹⁸ Amma daahir no Irikoy ga goro borey banda ndunnya ra? A go, beeney da beeney beena, ni si ban i ra, sanku fa binde windo wo kaŋ ay cina.

¹⁹Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, HERRE, min Gud, så att du hör på det rop och den bön som din tjänare uppsänder till dig

¹⁹ Amma kulu nda yaadin, ya Rabbi ay Irikoyo, ni ma saal ay, ni tamo adduwa d'ay ŋwaara, zama ni ma hanga jeeri ay, ni tamo hẽeno d'ay adduwa kaŋ ay goono ga te ni jine se.

²⁰och låter dina ögon dag och natt vara öppna och vända mot detta hus -- den plats varom du har sagt att du där vill fästa ditt namn -- så att du ock hör den bön som din tjänare beder, vänd mot denna plats.

²⁰ Zama ni moy ma bara feerante ka guna windo wo do haray cin da zaari, nango kaŋ ni ne ni ga ni maa daŋ. Zama ni ma hanga jeeri ka maa adduwa kaŋ ay, ni tamo ga te ka guna nango wo do haray.

²¹Ja, hör på de böner som din tjänare och ditt folk Israel uppsända, vända mot denna plats. Må du höra dem från himmelen, där du bor; och när du hör, så må du förlåta.

²¹ Ma hanga jeeri mo ay, ni tamo hẽeno se, da ni jama Israyla wano mo se, waati kaŋ i ga adduwa te ka guna nango wo do haray. Oho, ma maa beene ni nangora ra. Waati kaŋ ni maa mo, kala ni ma yaafa.

²²Om någon försyndar sig mot sin nästa och man ålägger honom en ed och låter honom svärja, och han så kommer och svär inför ditt altare i detta hus,

²² Da boro fo na zunubi te nga gorokasin se, hal i na bora daŋ zeyaŋ a ma ze, d'a kaa mo ka ze ni sargay feema jine windo wo ra,

²³må du då höra det från himmelen och utföra ditt verk och skaffa dina tjänare rätt, i det att du vedergäller den skyldige och låter hans gärningar komma över hans huvud, men skaffar rätt åt den som har rätt och låter honom få efter hans rättfärdighet.

²³ kala ni ma maa beene. Ma goy ka ciiti ni tamey se. Ni ma boro laalo koy bana k'a goyo candi ka kande a boŋ, ni ma adilante* hanandi ka bana a se mo a adilitara boŋ.

²⁴Och om ditt folk Israel bliver slaget av en fiende, därför att de hava syndat mot dig, men de omvända sig och prisa ditt namn och bedja och åkalla inför ditt ansikte i detta hus

²⁴ Waati kaŋ ni jama Israyla na goobu haŋ ngey ibarey kambe ra, zunubo kaŋ i te ni se din sabbay se, nga no, i ye ka bare ka ni maa seeda, i na adduwa da hẽeni te ni jine ne windo wo ra,

²⁵må du då höra det från himmelen och förlåta ditt folk Israels synd och låta dem komma tillbaka till det land som du har givit åt dem och deras fäder.

²⁵ kala ni ma maa beene. Ma ni jama Israyla zunubey yaafa, ka ye ka kand'ey laabo kaŋ ni na ngey da ngey kaayey no din ra.

²⁶Om himmelen bliver tillsluten, så att regn icke faller, därför att de hava syndat mot dig, men de då bedja, vända mot denna plats, och prisa ditt namn och omvända sig från sin synd, när du bönhör dem,

²⁶ Da beena daabu hala beene hari si kaa zama i na zunubi te ni se, hala day i ga adduwa te ka nango wo guna, ka ni maa seeda, i bare mo ka fay da ngey zunubo zama ni n'i taabandi se --

²⁷må du då höra det i himmelen och förlåta dina tjänares och ditt folk Israels synd, i det att du lär dem den goda väg som de skola vandra; och må du låta det regna över ditt land, det som du har givit åt ditt folk till arvedel.

²⁷ kala ni ma maa beene. Ma ni tamey zunubo yaafa, da ni jama Israyla wano, hala ni m'i dondonandi fondo hanno kaŋ ra i ga hima ka dira. Ma ye ka hari samba ni laabo wo kaŋ ni na ni jama no tubu din boŋ.

²⁸Om hungersnöd uppstår i landet, om pest uppstår, om sot och rost, om gräshoppor och gräsmaskar komma, om fienderna tränga folket i det land där deras städer stå, eller om någon annan plåga och sjukdom kommer, vilken det vara må,

²⁸ Da haray go laabo ra, wala balaaw, wala hayni jiray, wala bunkusyaŋ, wala do, wala nooni, wala nd'i ibarey n'i daŋ game i laabo galley ra; balaaw kulu kaŋ dumi no, wala doori kaŋ goono ga te,

²⁹och om då någon bön och åkallan höjes från någon människa, vilken det vara må, eller ock från hela ditt folk Israel, när de var för sig känna den plåga och smärta som har drabbat dem, och de så uträcka sina händer mot detta hus,

²⁹ adduwa da ŋwaaray kulu dumi kaŋ i ga te boro fo kulu se, wala mo d'a te ni jama Israyla kulu se, boro kulu ga nga balaaw da nga bine sara bay, d'a na nga kambe salle mo ka nga moyduma ye fuwo wo do haray --

³⁰må du då höra det från himmelen, där du bor, och förlåta och giva var och en efter alla hans gärningar, eftersom du känner hans hjärta -- ty du allena känner människornas hjärtan --

³⁰ kala ni ma maa beene kaŋ ga ti ni nangora. Ma yaafa, ma bana boro kulu se nga goyo hina me, zama nin no g'a bina bay. (Zama nin, oho, ni hinne no ga Adam-izey biney bay).

³¹på det att de alltid må frukta dig och vandra på dina vägar, så länge de leva i det land som du har givit åt våra fäder.

³¹ Zama i ma humburu nin, i ma dira ni fonda ra i fundey me-a-me, laabo kaŋ ni n'i kaayey no din ra.

³²Också om en främling, en som icke är av ditt folk Israel, kommer ifrån fjärran land, för ditt stora namns och din starka hands och din uträckta arms skull, om någon sådan kommer och beder, vänd mot detta hus,

³² Yaw sanni mo, nga kaŋ manti ni jama Israyla wane no: d'a fun laabu mooro ka kaa ni maa beera sabbay se, da ni kambe hinkoyo, da ni kambe gaabi sallanta baaru maayaŋ sabbay se, waati kaŋ i kaa ka adduwa te, i goono ga fuwo wo do haray guna,

³³må du då från himmelen, där du bor, höra det och göra allt varom främlingen ropar till dig, på det att alla jordens folk må känna ditt namn och frukta dig, likasom ditt folk Israel gör, och förnimma att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.

³³ kala ni ma maa beene, ni nangora ra, mate kulu kaŋ yawo din ceeci ni gaa boŋ. Zama ndunnya dumey kulu ma ni maa bay, i ma humburu nin, sanda mate kaŋ cine ni jama Israyla goono ga humburu nin. I ma bay mo kaŋ windo wo kaŋ ay cina, ni maa no i g'a ce d'a.

³⁴Om ditt folk drager ut till strid mot sina fiender, på den väg du sänder dem, och de då bedja till dig, vända i riktning mot denna stad som du har utvalt och mot det hus som jag har byggt åt ditt namn,

³⁴ Da ni jama koy ka wongu nda ngey ibarey, fondo kulu kaŋ dumi no ni g'i donton d'a, d'i na adduwa te ni gaa mo, i goono ga moyduma ye gallo wo kaŋ ni suuban do haray, da windo wo kaŋ ay cina ni maa sabbay se,

³⁵må du då från himmelen höra deras bön och åkallan och skaffa dem rätt.

³⁵ kala ni ma maa i adduwa da i ŋwaarayyaŋo mo beene, m'i sanni gaabandi mo.

³⁶Om de synda mot dig -- eftersom ingen människa finnes, som icke syndar -- och du bliver vred på dem och giver dem i fiendens våld, så att man tager dem till fånga och för dem bort till något annat land, fjärran eller nära,

³⁶ I ga zunubi te ni se mo, (zama boro kulu si no kaŋ si zunubi te). Ni mo ga futu i se, ni g'i daŋ ngey ibarey kambe ra, hala ibarey din ma kond'ey ngey laabey ra k'i daŋ tamtaray laabu kaŋ ga mooru, wala kaŋ ga maan.

³⁷men de då besinna sig i det land där de äro i fångenskap, och omvända sig och åkalla dig i fångenskapens land och säga: 'Vi hava syndat, vi hava gjort illa och varit ogudaktiga',

³⁷ Noodin laabo kaŋ i kond'ey ka daŋ tamtaray din ra, i ga ye ka fongu, i ga ye ka tuubi mo, ka ŋwaaray ni gaa noodin i tamtaray laabo ra. I ga ne: ‹Iri na zunubi te, iri na boŋ sanday te, iri na goy laalo te.›

³⁸om de så omvända sig till dig av allt sitt hjärta och av all sin själ, i fångenskapens land, dit man har fört dem i fångenskap, och bedja, vända i riktning mot sitt land, det som du har givit åt deras fäder, och mot den stad som du har utvalt, och mot det hus som jag har byggt åt ditt namn,

³⁸ I ga bare ka ye ka kaa ni do da ngey biney kulu, da ngey fundey kulu, noodin i tamtaray laabo ra, nango kaŋ ni kond'ey ka daŋ tamtaray din. I ga adduwa te ni gaa ka ngey laabo kaŋ ni n'i kaayey no do haray guna, da gallo kaŋ ni suuban, da windo kaŋ ay cina ni maa sabbay se.

³⁹må du då från himmelen, där du bor, höra deras bön och åkallan och skaffa dem rätt och förlåta ditt folk vad de hava syndat mot dig.

³⁹ D'i na woodin kulu te, kala ni ma maa i adduwa d'i ŋwaarayyaŋo beene ni nangora ra. M'i cimo mo no gaabi, ma ni borey kaŋ na zunubi te ni se din yaafa.

⁴⁰Ja, min Gud, låt nu dina ögon vara öppna och dina öron akta på vad som bedes på denna plats.

⁴⁰ Sohõ binde, ya nin ay Irikoyo, ay ga ni ŋwaaray, ma naŋ ni moy ma bara feerante adduwa gaa kaŋ i ga te nango wo ra, ni hangey mo ma laakal d'a.

⁴¹Ja: Stå upp, HERRE Gud, och kom till din vilostad, du och din makts ark. Dina präster, HERRE Gud, vare klädda i frälsning, och dina fromma glädje sig över ditt goda.

⁴¹ Sohõ binde, ya Rabbi Irikoy, ma tun ka kaa ni fulanzamyaŋ nango do, nin da ni gaabo sundurko. Ya Rabbi Irikoy, ma naŋ ni alfagey ma bankaaray da faaba, ni wane hanantey mo ma farhã da gomni.

⁴²HERRE Gud, visa icke tillbaka din smorde; tänk på den nåd du har lovat din tjänare David.

⁴² Ya Rabbi Irikoy, ma si ni moyduma kaa ni wane kaŋ i suuban da ji tuusuyaŋ gaa. Ni ma fongu mo ni baakasinay suujo gaa ni tamo Dawda se.»