¹I Joas', Joahas' sons, Israels konungs, andra regeringsår blev Amasja, Joas' son, konung i Juda.

¹ Israyla bonkoono Yehowasa Yehowahaz izo mayra jiiri hinkanta ra no Yahuda bonkoono Amaziya Yowasa izo te bonkooni.

²Han var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Joaddin, från Jerusalem.

² A gonda jiiri waranka cindi gu waato kaŋ a sintin ka may. A may mo jiiri waranka cindi yagga Urusalima ra. A nyaŋo mo maa Yehowaddan, Urusalima boro no.

³Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, dock icke såsom hans fader David; men han gjorde i allt såsom hans fader Joas hade gjort.

³ Amaziya na haŋ kaŋ ga saba te Rabbi diyaŋ gaa, amma manti sanda mate kaŋ a kaayo Dawda te bo. Amma a goy da mate kaŋ cine a baabo Yowasa te.

⁴Offerhöjderna blevo likväl icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.

⁴ Kulu nda yaadin i mana tudey boŋ sududuyaŋ nangey tuusu. Hala hõ jama ga sargayyaŋ te, i ga dugu ton mo tudey boŋ sududuyaŋ nangey ra.

⁵Och sedan konungadömet hade blivit befäst i hans hand, lät han dräpa dem av sina tjänare, som hade dräpt hans fader, konungen.

⁵ A ciya mo alwaato kaŋ koytara sinji a kambe ra, kal a na nga tamey kaŋ na bonkoono nga baabo wi din wi.

⁶Men mördarnas barn dödade han icke, i enlighet med vad föreskrivet var i Moses lagbok, där HERREN hade bjudit och sagt: »Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull, och barnen skola icke dödas för sina föräldrars skull, utan var och en skall dö genom sin egen synd.»

⁶ Amma a mana wiikoy izey wi, sanda mate kaŋ i hantum Musa asariya tira ra, mate kaŋ Rabbi lordi ka ne: «I ma si baabey wi izey sabbay se, i ma si izey mo wi baabey sabbay se, amma i ma boro kulu wi nga bumbo zunubo sabbay se.»

⁷Han slog edoméerna i Saltdalen, tio tusen man, och intog Sela med strid och gav det namnet Jokteel, såsom det heter ännu i dag.

⁷ Edom haray mo, a na boro zambar way wi Ciiri Gooro ra. A na Sela tondo ŋwa da wongu ka maa daŋ a se Yokteyel hala ka kaa sohõ.

⁸Därefter skickade Amasja sändebud till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels konung, och lät säga: »Kom, låt oss drabba samman med varandra.»

⁸ Alwaato din gaa Amaziya na diyayaŋ donton Israyla bonkoono Yehowasa Yehowahaz izo, Yehu ize gaa. A ne: «Kaa, iri ma care guna.»

⁹Men Joas, Israels konung, sände då till Amasja, Juda konung, och lät svara: »Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: 'Giv din dotter åt min son till hustru.' Men sedan gingo markens djur på Libanon fram över törnbusken och trampade ned den.

⁹ Israyla bonkoono Yehowasa mo donton Yahuda bonkoono Amaziya gaa ka ne: «Yo-karji kaŋ go Liban ra donton sedre* nya gaa kaŋ go Liban ra ka ne: ‹Ma ni ize way no ay ize aru se a ma hiiji.› Ganji ham fo mo neeya kaŋ go Liban ra, a kaa ka bisa. A na yo-karjo taamu.

¹⁰Du har slagit Edom, och däröver förhäver du dig i ditt hjärta. Men låt dig nöja med den äran, och stanna hemma. Varför utmanar du olyckan, dig själv och Juda med dig till fall?»

¹⁰ Cimi no, ni na Edom kar, ni bina mo beeri. Woodin sabbay se kala ni ga ni boŋ sifa! Kala ni ma goro fu jina. Ifo se no ni ga masiiba fisi ka kaa taray ni boŋ se, hala ni ma kaŋ, nin da Yahuda care banda?»

¹¹Men Amasja ville icke höra härpå, och Joas, Israels konung, drog då upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.

¹¹ Amma Amaziya wangu ka maa. Israyla bonkoono Yehowasa mo kaaru, nga nda Yahuda bonkoono Amaziya. I na care moyduma guna Bayt-Semes, Yahuda laabo ra.

¹²Och Juda män blevo slagna av Israels män och flydde, var och en till sin hydda.

¹² Yahuda mo na goobu haŋ Israyla kambe ra, kala boro fo kulu zuru ka ye fu.

¹³Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Ahasja, blev tagen till fånga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och när de kommo till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur vid Efraimsporten, och därifrån ända till Hörnporten, fyra hundra alnar.

¹³ Israyla bonkoono Yehowasa mo na Yahuda bonkoono Amaziya, Yowasa izo, Ahaziya ize, di Bayt-Semes haray. A kaa Urusalima ka Urusalima birni cinaro kulu bagu za Ifraymu birni meyo gaa kal a ma koy Lokoto birni meyo gaa, kambe kar zangu taaci no.

¹⁴Och han tog allt guld och silver och alla kärl som funnos i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, därtill ock gisslan, och vände så tillbaka till Samaria.

¹⁴ A na wura nda nzarfu mo sambu hala nda jinay kulu kaŋ a gar Rabbi windo ra nda bonkoono windo ra jisiyaŋ nangey ra, da tamtaray izeyaŋ mo. A ye ka kaa Samariya.

¹⁵Vad nu mer är att säga om Joas, om vad han gjorde och om hans bedrifter och om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

¹⁵ Yehowasa goy cindey mo kaŋ a goy, d'a soojetaray, da wongu kaŋ a te da Yahuda bonkoono Amaziya, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

¹⁶Och Joas gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Samaria, hos Israels konungar. Och hans son Jerobeam blev konung efter honom.

¹⁶ Yehowasa mo kani nga kaayey banda. I n'a fiji Samariya ra Israyla bonkooney banda. A izo Yerobowam te bonkooni a nango ra.

¹⁷Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton år efter Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.

¹⁷ Yahuda bonkoono Amaziya mo, Yowasa izo, te jiiri way cindi gu Israyla bonkoono Yehowasa Yehowahaz izo buuyaŋo banda.

¹⁸Vad nu mer är att säga om Amasja, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

¹⁸ Amaziya goy cindey mo, manti i n'i hantum Yahuda bonkooney baaru tira ra bo?

¹⁹Och en sammansvärjning anstiftades mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakis. Då sändes män efter honom till Lakis, och dessa dödade honom där.

¹⁹ I na me haw a boŋ Urusalima ra kal a zuru ka koy Lacis, amma i n'a ce gana hala Lacis k'a wi noodin.

²⁰Sedan förde man honom därifrån på hästar; och han blev begraven i Jerusalem hos sina fäder i Davids stad.

²⁰ I n'a za ka kand'a da bariyaŋ _torko boŋ|_ k'a fiji nga kaayey banda Urusalima ra, Dawda birno ra.

²¹Och allt folket i Juda tog Asarja som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.

²¹ Yahuda borey kulu na Azariya sambu, a gonda jiiri way cindi iddu, kaŋ i n'a didiji bonkooni nga baabo Amaziya nango ra.

²²Det var han som befäste Elat; ock han lade det åter under Juda, sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.

²² Waato kaŋ Bonkoono Amaziya kani nga kaayey banda, woodin banda Azariya na Elat cina k'a yeti Yahuda se.

²³I Amasjas, Joas' sons, Juda konungs, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joas' son, konung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år.

²³ Yahuda bonkoono Amaziya Yowasa izo mayra jiiri way cindi guwanta ra no Israyla bonkoono Yerobowam Yehowasa ize te bonkooni Samariya ra. A may jiiri waytaaci cindi fo.

²⁴Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från någon av de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.

²⁴ A na goy laaloyaŋ te mo Rabbi diyaŋ gaa. A mana fay da Yerobowam Nebat izo zunubey kulu mo, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.

²⁵Han återvann Israels område, från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet, i enlighet med det ord som HERREN, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare profeten Jona, Amittais son, från Gat-Hahefer.

²⁵ A na Israyla hirrey yeti za Hamat furoyaŋo do ka koy hala Gooru Beero teeko gaa, Rabbi Israyla Irikoyo sanno boŋ, sanno kaŋ a ci nga tam annabi Yonana, Amittay izo, Gat-Hefer bora me ra.

²⁶Ty HERREN såg att Israels betryck var mycket svårt, och att det var ute med alla och envar, och att Israel icke hade någon hjälpare.

²⁶ Zama Rabbi faham da Israyla kankamo, kaŋ ga koroŋ boro kulu gaa gumo, boro daabantey wala boro taŋantey. Boro fo mo si no kaŋ ga Israyla gaakasinay.

²⁷Och HERREN hade ännu icke beslutit att utplåna Israels namn under himmelen; därför frälste han dem genom Jerobeam, Joas' son.

²⁷ Rabbi mana ne nga ga Israyla maa tuusu beena cire, amma a n'i faaba Yerobowam Yehowasa izo kambe ra.

²⁸Vad nu mer är att säga om Jerobeam, om allt vad han gjorde och om hans bedrifter och hans krig, så ock om huru han åt Israel återvann den del av Damaskus och Hamat, som en gång hade tillhört Juda, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

²⁸ Yerobowam goy cindey mo, da haŋ kaŋ a te kulu, d'a yaarutara, da wongu kaŋ a te, da Damaskos da Hamat komyaŋ kaŋ a te, wo kaŋ ciya Yahuda wane doŋ, a n'i yeti Israyla se, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

²⁹Och Jerobeam gick till vila hos sina fäder, Israels konungar. Och hans son Sakarja blev konung efter honom.

²⁹ Yerobowam mo kani nga kaayey banda, kaŋ yaŋ ga ti Israyla bonkooney. A izo Zakariya mo te bonkooni a nango ra.