1I Jerobeams, Israels konungs, tjugusjunde regeringsår blev Asarja, Amasjas son, konung i Juda.
1 Israyla bonkoono Yerobowam mayra jiiri waranka cindi iyyanta ra no Yahuda bonkoono Azariya Amaziya izo te bonkooni.
2Han var sexton år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans moder hette Jekolja, från Jerusalem.
2 A gonda jiiri way cindi iddu waato kaŋ a sintin ka may. A may mo jiiri waygu cindi hinka Urusalima ra. A nyaŋo maa Yekoliya, Urusalima boro no.
3Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Amasja hade gjort.
3 A na haŋ kaŋ ga saba te Rabbi diyaŋ gaa, mate kulu kaŋ cine nga baabo Amaziya te.
4Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.
4 Amma i mana tudey boŋ sududuyaŋ nangey kaa bo. Hala ka kaa sohõ jama ga sargayey wi ka dugu ton mo tudey boŋ sududuyaŋ nangey ra.
5Men HERREN hemsökte konungen, så att han blev spetälsk för hela sitt liv; och han bodde sedan i ett särskilt hus. Jotam, konungens son, förestod då hans hus och dömde folket i landet.
5 Rabbi mo na bonkoono ham k'a ciya jiray kal a buuyaŋ. A goro fu fo ra waani. Bonkoono izo Yotam mo goro bonkoono windo ra ka ciiti dumbu laabo jama se.
6Vad nu mer är att säga om Asarja och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
6 Azariya goy cindey mo, da haŋ kaŋ a te kulu, manti i n'i hantum Yahuda bonkooney baaru tira ra bo?
7Och Asarja gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Jotam blev konung efter honom.
7 Azariya mo kani nga kaayey banda. I n'a fiji nga kaayey banda Dawda birno ra. A izo Yotam mo te bonkooni a nango ra.
8I Asarjas, Juda konungs, trettioåttonde regeringsår blev Sakarja, Jerobeams son, konung över Israel i Samaria och regerade i sex månader.
8 Yahuda bonkoono Azariya mayra jiiri waranza cindi ahakkanta ra no Zakariya Yerobowam izo na Israyla may Samariya ra handu iddu.
9Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fäder hade gjort; han avstod icke från de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
9 A na teera laalo te Rabbi diyaŋ gaa sanda mate kaŋ a kaayey te. A mana fay da Yerobowam Nebat izo zunubey bo, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.
10Och Sallum, Jabes' son, anstiftade en sammansvärjning mot honom och slog honom till döds i folkets åsyn, och blev så konung i hans ställe
10 Kala Sallum, Yabez izo murte a gaa. A n'a kar jama jine k'a wi, ka te bonkooni a nango ra.
11Vad nu mer är att säga om Sakarja, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
11 Zakariya goy cindey mo, ngey neeya, i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra.
12Så, uppfylldes det ord som HERREN, hade talat till Jehu, när han sade: »Dina söner till fjärde led skola sitta på Israels tron.» Det skedde så.
12 Rabbi sanno no, kaŋ a ci Yehu se ka ne: «Ni izey ga goro Israyla karga boŋ hala ni hangasi-ham.» A ciya mo yaadin.
13Sallum, Jabes' son, blev konung i Ussias, Juda konungs, trettionionde regeringsår, och han regerade en månads tid i Samaria.
13 Sallum Yabez izo te bonkooni Yahuda bonkoono Uzziya mayra jiiri waranza cindi yagganta ra. A may mo handu folloŋ Samariya ra.
14Men då drog Menahem, Gadis son, upp från Tirsa och kom till Samaria och slog Sallum, Jabes' son, till döds i Samaria, och blev så konung i hans ställe
14 Kala Menahem Gadi ize tun ka fun Tirza ra. Gaa no a kaa Samariya ka Sallum Yabez izo kar Samariya ra k'a wi. A te bonkooni a nango ra.
15Vad nu mer är att säga om Sallum och om den sammansvärjning han anstiftade, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
15 Sallum goy cindey mo, da murteyaŋ kaŋ a te, guna, i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra.
16Vid den tiden förhärjade Menahem Tifsa med allt vad därinne var, så ock hela dess område, från Tirsa; ty staden hade icke öppnat portarna, därför härjade han den, och alla dess havande kvinnor lät han upprista.
16 Saaya din Menahem na Tifsa da borey kaŋ yaŋ go a ra kulu, d'a kawyey kulu kar za Tirza, zama i mana fiti a se. Woodin sabbay se no a n'a kar. Wayboro gundekoyey kulu mo, a n'i fooru.
17I Asarjas, Juda konungs, trettionionde regeringsår blev Menahem, Gadis son, konung över Israel och regerade i tio år, i Samaria.
17 Yahuda bonkoono Azariya mayra jiiri waranza cindi yagganta ra no Menahem Gadi izo te bonkooni Israyla boŋ. A te jiiri way Samariya koytaray ra.
18Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke, så länge han levde, från de Jerobeams Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
18 A na teera laalo te Rabbi diyaŋ gaa. A fundi jirbey kulu ra a mana fay da Yerobowam Nebat izo zunubey, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.
19Och Pul, konungen i Assyrien, föll in i landet; då gav Menahem åt Pul tusen talenter silver, för att han skulle understödja honom och befästa konungadömet i hans hand.
19 Assiriya bonkoono Pul mo kande wongu laabo gaa; Menahem mo na Pul no nzarfu ton waytaaci cindi gu cine, a ma kamba daŋ nga se, a ma koytara tabbatandi nga kambe ra.
20Och de penningar som Menahem skulle giva åt konungen i Assyrien tog han ut genom att lägga skatt på alla rika män i Israel, en skatt av femtio siklar silver på var och en. Så vände då konungen i Assyrien tillbaka och stannade icke där i landet.
20 Menahem mo na nooru ta Israyla gaa, danga Israyla arzakante beerey kulu gaa. Boro fo kulu na nzarfu sekel* waygu bana zama i m'a no Assiriya bonkoono se. Assiriya bonkoono mo na banda bare; a mana goro laabo ra koyne.
21Vad nu mer är att säga om Menahem och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
21 Menahem goy cindey mo, da haŋ kaŋ a te kulu, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?
22Och Menahem gick till vila hos sina fäder. Och hans son Pekaja blev konung efter honom.
22 Menahem mo kani nga kaayey banda. Pekahiya Menahem izo te bonkooni Israyla boŋ a nango ra.
23I Asarjas, Juda konungs, femtionde regeringsår blev Pekaja, Menahems son, konung över Israel i Samaria och regerade i två år.
23 Yahuda bonkoono Azariya mayra jiiri waygo ra no Pekahiya Menahem izo te bonkooni Israyla boŋ Samariya ra. A te jiiri hinka koytara ra.
24Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
24 A na teera laalo te Rabbi diyaŋ gaa. A mana fay da Yerobowam Nebat izo zunubey, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.
25Och Peka, Remaljas son, hans livkämpe, anstiftade en sammansvärjning mot honom och dräpte honom i Samaria, i konungshusets palatsbyggnad, han tillika med Argob och Arje; därvid hade han med sig femtio gileaditer. Så dödade han honom och blev konung i hans ställe.
25 A sooja Peka Remaliya izo mo murte a gaa k'a kar Samariya ra, bonkoono faada ra, nga nda Argob da Ariye care banda, da boro waygu koyne, Jileyad boroyaŋ. A n'a wi ka te bonkooni a nango ra.
26Vad nu mer är att säga om Pekaja och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
26 Pekahiya goy cindey, da haŋ kaŋ a te kulu, guna, i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra.
27I Asarjas, Juda konungs, femtioandra regeringsår blev Peka, Remaljas son, konung över Israel i Samaria och regerade i tjugu år.
27 Yahuda bonkoono Azariya jiiri waygu cindi hinkanta ra no Peka Remaliya izo te bonkooni Israyla boŋ Samariya ra. A may mo jiiri waranka.
28Han gjorde vad ont var i HERRENS Ögon; han avstod icke från de Jerobeams; Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
28 A na teera laalo te Rabbi diyaŋ gaa. A mana fay da Yerobowam Nebat ize zunubey, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.
29I Pekas, Israels konungs, tid kom Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien, och intog Ijon, Abel-Bet-Maaka, Janoa, Kedes, Hasor, Gilead och Galileen, hela Naftali land, och förde folket bort till Assyrien.
29 Israyla bonkoono Peka jirbey ra, Assiriya bonkoono Tiglat-Pileser kaa ka Iyon, da Abel-Bayt-Maaka, da Yanowa, da Kedes, da Hazor ŋwa, danga Jileyad da Galili da Naftali laabey kulu no. A kond'ey tamtaray Assiriya laabo ra.
30Och Hosea, Elas son, anstiftade en sammansvärjning mot Peka, Remaljas son, och slog honom till döds och blev så konung i hans ställe, i Jotams, Ussias sons, tjugonde regeringsår.
30 Hoseya Ela izo mo murte Peka Remaliya izo gaa k'a kar ka wi. A te bonkooni a nango ra, Yotam Uzziya izo jiiri warankanta ra.
31Vad nu mer är att säga om Peka och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
31 Peka goy cindey mo da haŋ kaŋ a te kulu, guna, i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra.
32I Pekas, Remaljas sons, Israels konungs, andra regeringsår blev Jotam, Ussias son, konung i Juda.
32 Israyla bonkoono Peka Remaliya izo mayra jiiri hinkanta ra no Yahuda bonkoono Yotam Uzziya izo te bonkooni.
33Han var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans moder hette Jerusa, Sadoks dotter.
33 A gonda jiiri waranka cindi gu waato kaŋ a sintin ka may. A may mo jiiri way cindi iddu Urusalima ra. A nyaŋo maa Yerusa Zadok ize way mo.
34Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon; han gjorde alldeles såsom hans fader Ussia hade gjort.
34 Yotam te haŋ kaŋ ga saba Rabbi diyaŋ gaa. A na hay kulu te mate kaŋ cine nga baabo Uzziya te.
35Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna. Han byggde Övre porten till HERRENS hus.
35 Amma i mana tudey boŋ sududuyaŋ nangey tuusu. Hala ka kaa sohõ borey ga sargayyaŋ wi ka dugu ton tudey boŋ sududuyaŋ nangey ra. A na Rabbi windo beene meyo cina.
36Vad nu mer är att säga om Jotam, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
36 Yotam goy cindey mo da haŋ kaŋ a te kulu, manti i n'i hantum Yahuda bonkooney baaru tira ra bo?
37Vid den tiden begynte HERREN att låta Juda hemsökas av Resin, konungen i Aram, och av Peka, Remaljas son.
37 Jirbey din ra Rabbi sintin ka Suriya bonkoono Rezin donton a ma wongu nda Yahuda, da Peka Remaliya izo mo.
38Och Jotam gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i sin fader Davids stad. Och hans son Ahas blev konung efter honom.
38 Yotam kani nga kaayey banda. I n'a fiji mo nga kaayey banda a kaayo Dawda birno ra. A izo Ahaz te bonkooni a nango ra.