1Nu hände sig att där fanns en illasinnad man vid namn Seba, Bikris son, en benjaminit. Denne stötte i basun och sade: »Vi hava ingen del i David och ingen arvslott i Isais son. Israel drage hem, var och en till sin hydda.»
1 A saba nd'a, boro yaamo fo go noodin kaŋ maa Seba Biciri ize, Benyamin kunda boro no. Kal a na hilli kar ka ne: «Iri sinda baa Dawda do, iri sinda tubu mo Yasse izo do. Ya Israyla, boro kulu ma ye nga kwaara do!»
2Då övergåvo alla Israels män David och följde Seba, Bikris son; men Juda män höllo sig till sin konung och följde honom från Jordan ända till Jerusalem.
2 Israyla alborey kulu binde tun ka fay da Dawda ganayaŋ. I na Seba Biciri ize gana. Amma Yahuda alborey naagu ngey bonkoono gaa, za Urdun kala Urusalima.
3Så kom David hem igen till Jerusalem. Och konungen tog då de tio bihustrur som han hade lämnat kvar för att vakta huset, och satte in dem i ett särskilt hus till att där förvaras; och han gav dem underhåll, men gick icke in till dem. Där förblevo de nu instängda till sin dödsdag och levde redan under hans livstid såsom änkor.
3 Dawda kaa mo nga windo do Urusalima. Bonkoono mo na wayboro wayo din sambu, sanda a wahayey nooya, ngey kaŋ yaŋ a dira ka naŋ i m'a windo batu. A n'i kulle fu fo ra, i m'i batu. A n'i goray hari jisi i se, amma a mana margu nd'ey. I go noodin daabanteyaŋ kal i buuyaŋ, goborotaray ra.
4Och konungen sade till Amasa: »Båda upp åt mig Juda män inom tre dagar, och inställ dig sedan själv här.»
4 Waato din gaa bonkoono ne Amasa se: «Ne ka koy jirbi hinza ni ma Yahuda alborey ce ay se, i ma margu, ni mo ma kaa i banda.»
5Amasa begav sig då åstad för att uppbåda Juda; men när han dröjde utöver den tid som hade blivit honom förelagd,
5 A binde koy zama nga ma Yahuda alborey margu se, amma a gay hal a bisa jirbey kaŋ yaŋ i kosu a se.
6sade David till Abisai: »Nu kommer Seba, Bikris son, att bliva farligare för oss än Absalom. Tag du din herres tjänare och sätt efter honom, så att han icke bemäktigar sig några befästa städer och tillfogar oss för stor skada.»
6 Dawda binde ne Abisay se: «Sohõ Biciri ize Seba ga hasaraw te iri se hal a ga bisa Absalom wano. Ma ni koyo tamey sambu k'a ce gana. A ma si du kwaarayaŋ kaŋ yaŋ gonda cinari beerey, ka yana ka daray iri se.»
7Alltså drogo Joabs män tillika med keretéerna och peletéerna och alla hjältarna ut efter honom; de drogo ut från Jerusalem för att sätta efter Seba, Bikris son.
7 Yowab borey binde tun k'a ce gana, ngey nda bonkoono doogarey da yaarukomey kulu. I fatta Urusalima zama ngey ma Biciri ize Seba ce gana.
8Men när de hade hunnit till den stora stenen vid Gibeon, kom Amasa emot dem. Joab var då klädd i livrocken som plägade utgöra hans dräkt, och ovanpå den hade han ett bälte, med ett svärd i skidan, bundet över sina länder; men när han gick fram, föll det ut.
8 Saaya kaŋ cine i to tondi beero do kaŋ go Jibeyon, Amasa kaa zama nga m'i kubay se. Yowab binde gonda nga wongu bankaarayey kaŋ a daŋ, i boŋ gonda guddama, a gonda takuba ga koto mo nga gaa. Kaŋ a go dirawo ra, kala takuba fun ka kaŋ.
9Och Joab sade till Amasa: »Står det väl till med dig, min broder?» Därvid fattade Joab Amasa i skägget med högra handen såsom för att kyssa honom.
9 Yowab binde ne Amasa se: «Ni go baani, ay nya-izo?» Kala Yowab na Amasa di kaaba gaa da nga kambe ŋwaaro, zama nga m'a garbe sunsum se.
10Och då Amasa icke tog sig till vara för det svärd som Joab hade i sin andra hand, gav denne honom därmed en stöt i underlivet, så att hans inälvor runno ut på jorden. Så dog han, utan att den andre behövde giva honom någon ytterligare stöt. Därefter fortsatte Joab och hans broder Abisai att förfölja Seba, Bikris son.
10 Amma Amasa mana faham nda takuba kaŋ go Yowab kamba ra. Woodin se no a n'a kar gunda gaa haray kal a teeley zorti ka kaŋ ganda. A mana ye k'a kar koyne, Amasa binde bu. Yowab da nga nya izo Abisay na Biciri ize Seba ce gana.
11Men en av Joabs tjänare stod kvar därbredvid och ropade: »Var och en som är Joabs vän och håller med David, han följe efter Joab.»
11 Yowab arwasu fo goono ga kay a boŋ. Nga mo ne: «Boro kaŋ ga ba Yowab da boro kaŋ go Dawda do haray, a ma Yowab gana.»
12Nu låg Amasa sölad i sitt blod mitt på vägen; och mannen såg allt folket stannade. Då förde han Amasa undan från vägen in på åkern och kastade ett kläde över honom, eftersom han såg huru alla de som kommo därförbi stannade.
12 Amma Amasa goono ga bimbilko nga kuro ra fonda bindi ra. Waato kaŋ cine bora din di kaŋ borey kulu kay, kal a na Amasa sambu k'a ganandi fonda gaa ka kond'a subo ra. Saaya kaŋ cine a faham nda boro kulu kaŋ goono ga kaa nga do ga kay, kal a na bankaaray fo daabu a gaa.
13Så snart han var bortskaffad från vägen, drogo alla förbi och följde Joab för att sätta efter Seba, Bikris son.
13 Waato kaŋ i n'a ganandi fonda boŋ, borey kulu na Yowab banda gana zama i ma Biciri izo Seba ce gana.
14Denne drog emellertid genom alla Israels stammar till Abel och Bet-Maaka och genom hela Habberim; och folk samlade sig och följde honom ända ditin.
14 Nga mo jin ka Israyla kundey kulu gana kal a kaa hala Abel, da Bayt-Maaka, da Beri dumi kulu. I margu binde k'a gana.
15Men de kommo och belägrade honom där i Abel vid Bet-Hammaaka och kastade upp mot staden en vall, som reste sig inemot yttermuren. Och allt Joabs folk arbetade på att förstöra muren och kullstöta den.
15 I kaa mo ka wongu marga kayandi a se Abel Bayt-Maaka wano ra. I na laabu gusam citila zama i ma kwaara wongu se, a go ga kay kwaara gaa haray. Jama kulu kaŋ go Yowab do haray soobay ka kwaara birni cinaro doole zama ngey m'a zeeri.
16Då ropade en klok kvinna från staden: »Hören! Hören! Sägen till Joab att han kommer hit, så att jag får tala med honom.»
16 Waato din gaa no wayboro fo kaŋ gonda laakal kwaara ra n'i ce ka ne: «He, wa maa, wa maa, ay ga araŋ ŋwaaray! Wa ci Yowab se ka ne a ma kaa neewo, ay ma salaŋ a se.»
17När han då kom fram till kvinnan, frågade hon: »Är du Joab?» Han svarade: »Ja.» Hon sade till honom: »Hör din tjänarinnas ord.» Han svarade: »Jag hör.»
17 Kal a maan waybora do. Waybora mo ne a se: «Nin no ga ti Yowab, wala?» A tu ka ne: «Ay no.» Gaa no waybora ne a se: «Ma maa ni koŋŋa sanney.» A tu ka ne: «Ay go ga hangan.»
18Då sade hon: »Fordom plägade man säga så: 'I Abel skall man fråga till råds'; sedan kunde man utföra sina planer.
18 Waato din gaa waybora salaŋ ka ne: «Waato jirbey ra i doona ka ne: ‹Kal i ma saaware ceeci Abel do, yaadin gaa no sanno ga ban.›
19Vi äro de fridsammaste och trognaste i Israel, och du söker att förgöra en stad som är en moder i Israel. Varför vill du förstöra HERRENS arvedel?»
19 Ay no ka bare baani nda boori yaŋ ceecikoy ra Israyla ra. Ni mo, ni go ga ceeci ni ma nya fo halaci Israyla ra, danga kwaara wo nooya. Ifo se no ni go ga ceeci ni ma Rabbi tubo gon?»
20Joab svarade och sade: »Bort det, bort det, att jag skulle vilja förstöra och fördärva!
20 Yowab tu ka ne: «Jam, jam! May ci ay hal ay m'a gon, wala ay m'a halaci?
21Det är icke så, utan en man från Efraims bergsbygd vid namn Seba, Bikris son, har rest sig upp mot konung David; utlämnen allenast honom, så vill jag draga bort ifrån staden.» Kvinnan svarade Joab: »Hans huvud skall strax bliva utkastat till dig över muren.»
21 Manti yaadin no sanno bara nd'a. Amma boro fo kaŋ Ifraymu tondey do haray boro no, Biciri izo Seba ga ti a maa, nga no ka tun ka murte Bonkoono Dawda gaa. I m'a nooyandi taray kwaaray, nga hinne. Ay mo, kal ay ma fay da kwaara.» Waybora ne Yowab se: «Guna, i g'a boŋo jindaw ni se a ma cinaro daarandi.»
22Sedan vände sig kvinnan med sitt kloka råd till allt folket, och de höggo huvudet av Seba, Bikris son, och kastade ut det till Joab. Då stötte denne i basunen, och krigsfolket skingrade sig och drog bort ifrån staden, var och en till sin hydda. Och Joab vände tillbaka till konungen i Jerusalem.
22 Gaa no waybora din koy jama do da nga laakalo. I na Biciri ize Seba boŋo dumbu mo, k'a jindaw Yowab do. Nga mo na hilli kar. I say ka fay da kwaara, boro kulu koy nga kwaara do. Yowab mo ye Urusalima, bonkoono do.
23Joab hade nu befälet över hela krigshären i Israel, och Benaja, Jojadas son, hade befälet över keretéerna och peletéerna.
23 Yowab ga ti Israyla wongu marga kulu wonkoyo. Yehoyda ize Benaya mo go bonkoono doogarey boŋ.
24Adoram hade uppsikten över de allmänna arbetena, och Josafat, Ahiluds son, var kansler.
24 Adoram go doole goy boŋ. Alihud ize Yehosafat, nga mo tirey haggoyko no.
25Seja var sekreterare, och Sadok och Ebjatar voro präster.
25 Seba mo bonkoono hantumkwa no. Zadok da Abiyatar no ga ti alfagey.
26Dessutom var ock jairiten Ira präst hos David.
26 Ira, Yayir kwaara boro, nga mo te alfaga Dawda se.