¹Men under Davids tid uppstod en hungersnöd, som varade oavbrutet i tre år; då sökte David HERRENS ansikte. HERREN svarade: »För Sauls och hans blodbefläckade hus' skull sker detta, därför att han dödade gibeoniterna.

¹ Dawda zamana ra mo haray fo te, jiiri hinza cap-cap. Dawda binde na Rabbi ceeci. Rabbi ne a se: «Sawulu nda nga windo kaŋ na kuri mun sabbay se no, zama a na Jibeyon borey wi.»

²Då kallade konungen till sig gibeoniterna och talade med dem. Men gibeoniterna voro icke israeliter, utan en kvarleva av amoréerna och fastän Israels barn hade givit dem sin ed, hade Saul, i sin nitälskan för Israels barn och för Juda, försökt att nedgöra dem.

² Bonkoono mo na Jibeyon borey ce ka salaŋ i se: (Jibeyon borey wo, manti Israyla borey do haray wane yaŋ no, amma Amorancey do haray wane yaŋ no kaŋ yaŋ cindi. Israyla izey mo na sarti sambu i se, amma Yahuda nda Israyla izey cansa se Sawulu ceeci nga m'i wi.)

³David sade nu till gibeoniterna: »Vad skall jag göra för eder, och varmed skall jag bringa försoning, så att I välsignen HERRENS arvedel?»

³ Dawda binde ne Jibeyon borey se: «Ifo no ay ga te araŋ se? Mate cine no ay ga sabayaŋ te d'a mo, zama araŋ ma albarka gaara Rabbi wane jama se?»

⁴Gibeoniterna svarade honom: »Vi fordra icke silver och guld av Saul och hans hus, ej heller hava vi rätt att döda någon man i Israel.» Han frågade: »Vad begären I då att jag skall göra för eder?»

⁴ Jibeyon borey ne a se: «Manti nzarfu wala wura sanni no iri nda Sawulu da nga dumo game ra. Iri sabbay se mo i si boro kulu wi Israyla ra.» Kala Dawda ne: «Haŋ kaŋ araŋ ci, nga no ay ga te araŋ se.»

⁵De svarade konungen: »Den man som ville förgöra oss, och som stämplade mot oss, för att vi skulle bliva utrotade och icke mer hava bestånd någonstädes inom Israels land,

⁵ I ne bonkoono se: «Bora kaŋ n'iri ŋwa ka ban, kaŋ na hasaraw dabarey te iri se mo zama nga m'iri halaci se, iri ma si goro Israyla hirri kulu ra mo,

⁶av hans söner må sju utlämnas till oss, så att vi få upphänga dem för HERREN i Sauls, HERRENS utvaldes, Gibea.» Konungen sade: »Jag skall utlämna dem.»

⁶ i m'iri no a izey ra boro iyye. Iri mo, iri g'i sarku Rabbi jine noodin Jibeya, Sawulu kaŋ Rabbi suuban din kwaara.» Bonkoono ne: «Ay g'i nooyandi.»

⁷Men konungen skonade Mefiboset, Sauls son Jonatans son, för den ed vid HERREN, som de, David och Jonatan, Sauls son, hade svurit varandra.

⁷ Bonkoono na Mefiboset kaa waani, Yonata izo, Sawulu ize, Rabbi zeyaŋo kaŋ go i game ra din sabbay se, zeyaŋo kaŋ go Dawda nda Sawulu ize Yonata game ra nooya.

⁸Däremot tog konungen de två söner, Armoni och Mefiboset, som Rispa, Ajas dotter, hade fött åt Saul, och de fem söner som Mikal, Sauls dotter, hade fött åt meholatiten Adriel, Barsillais son

⁸ Amma bonkoono na Rizpa, Ayya ize wayo ize aru hinka din di, ngey kaŋ yaŋ a hay Sawulu se, Armoni nda Mefiboset nooya. A na ize guwa mo di kaŋ Sawulu ize way Merab hay Adriyel se, Barzillay ize, Meholati bora, izey kaŋ yaŋ Mikal biiri a se.

⁹och överlämnade dem åt gibeoniterna, och dessa upphängde dem på berget inför HERREN, så att de omkommo, alla sju på en gång. Och det var under de första skördedagarna, när kornskörden begynte, som de blevo dödade.

⁹ Bonkoono n'i no Jibeyon borey se. Ngey mo n'i sarku tondo ra Rabbi jine, i boro iyya din kulu mo bu care banda. Heemar jirbey ra no i n'i wi, jirbey sintina ra, sayir heemar sintina.

¹⁰Då tog Rispa, Ajas dotter, sin sorgdräkt och hade den till sitt läger ovanpå klippan från det att skörden begynte, ända till dess att vattnet strömmade ned över dem från himmelen; och hon tillstadde icke himmelens fåglar att slå ned på dem om dagen, ej heller markens vilda djur att göra det om natten.

¹⁰ Rizpa, Ayya ize way na zaara-zaarayaŋ sambu ka te nga boŋ se daabiri tondo boŋ, za heemar sintina kala waati kaŋ beene hari kaa ka kaŋ buukoy boŋ. A mana ta beene curey ma zumbu i boŋ zaari, wala ganji ham ma kaa i gaa cin ra.

¹¹När det blev berättat för David vad Rispa, Ajas dotter, Sauls bihustru, hade gjort

¹¹ I ci Dawda se haŋ kaŋ Sawulu wahayo Ayya ize wayo Rizpa te.

¹²begav sig David åstad och hämtade Sauls och hans son Jonatans ben från borgarna i Jabes i Gilead. Dessa hade nämligen i hemlighet tagit deras kroppar bort ifrån den öppna platsen i Bet-San, där filistéerna hade hängt upp dem, när filistéerna slogo Saul på Gilboa.

¹² Dawda binde koy ka Sawulu nda nga izo Yonata biriyey ta Yabes-Jileyad borey do, kaŋ yaŋ i zay Bayt-San batama ra, nango kaŋ Filistancey n'i sarku, hano kaŋ hane Filistancey na Sawulu wi Jilbowa ra.

¹³Och då han hade fört Sauls och hans son Jonatans ben upp därifrån, samlade man ock ihop de upphängdas ben.

¹³ Noodin binde i kande Sawulu da nga ize Yonata biriyey da borey kaŋ yaŋ i sarku mo, k'i biriyey margu-margu.

¹⁴Sedan begrov man Sauls och hans son Jonatans ben i Benjamins land, i Sela, i hans fader Kis' grav; man gjorde allt vad konungen hade bjudit. Och därefter hörde Gud landets bön.

¹⁴ I na Sawulu nda nga izey biriyey fiji Benyamin laabu, Zela ra a baabo Cis saara ra. I goy hay kulu boŋ kaŋ bonkoono lordi. Woodin banda no Irikoy maa ŋwaarayyaŋ laabo se.

¹⁵Åter uppstod krig mellan filistéerna och Israel. Och David drog ned med sina tjänare, och de stridde mot filistéerna. Men David blev trött;

¹⁵ Filistancey ye ka sintin ka wongu nda Israyla borey koyne. Dawda mo zumbu, nga nda nga tamey a banda. I na Filistancey wongu, amma Dawda farga hal a yay.

¹⁶och Jisbo-Benob, en av rafaéernas avkomlingar, vilkens lans vägde tre hundra siklar koppar, och som var iklädd en ny rustning, tänkte då döda David.

¹⁶ Isbi-Benob mo, Refayim izey do haray boro no, boro kaŋ a yaajo tiŋay ga to kilo hinza nda jare cine, guuru-say wane, a gonda takuba taji mo. A ne nga ga Dawda wi.

¹⁷Men Abisai, Serujas son, kom honom till hjälp och slog filistéen till döds. Då besvuro Davids män honom att han icke mer skulle draga ut med dem i striden, så att han icke utsläckte Israels lampa.

¹⁷ Amma Zeruwiya izo Abisay kande Dawda se gaakasinay, ka Filistanca kar ka wi. Waato gaa no Dawda alborey ze a se ka ne: «Ni si ye ka fatta ka koy wongu iri banda koyne, zama ni ma si Israyla fitilla wi.»

¹⁸Därefter stod åter en strid med filistéerna vid Gob; husatiten Sibbekai slog då ned Saf, en av rafaéernas avkomlingar.

¹⁸ Woodin banda i ye ka wongu nda Filistancey Gob haray. Saaya din Sibbekay, Husat boro na Refayim bora ize Saf wi.

¹⁹Åter stod en strid med filistéerna vid Gob; Elhanan, Jaare-Oregims son, betlehemiten, slog då ned gatiten Goljat, som hade ett spjut vars skaft liknade en vävbom.

¹⁹ I ye ka wongu te koyne Gob, ka margu nda Filistancey. El-Hanan, Yare-Oregim ize mo, Baytlahami boro na Goliyat Gat bora kayne wi, boro kaŋ yaaji bundo ga hima danga kaymi bundu.

²⁰Åter stod en strid vid Gat. Där var en reslig man som hade sex fingrar på var hand och sex tår på var fot, eller tillsammans tjugufyra; han var ock en avkomling av rafaéerna.

²⁰ I ye ka wongu te koyne Gat ra, naŋ kaŋ boro fo go no kaŋ ga ku gumo nda cimi. A kambey kulu gaa gonda kambayzey iddu-iddu, ce-izey mo yaadin no, i kulu margante waranka cindi taaci no i n'i lasaabu. Nga mo Refayim boro fo no.

²¹Denne smädade Israel; då blev han nedgjord av Jonatan, son till Simeai, Davids broder.

²¹ Waato kaŋ a na Israyla wow, Dawda beero Simeya izo Yonata n'a wi.

²²Dessa fyra voro avkomlingar av rafaéerna i Gat; och de föllo för Davids och hans tjänares hand.

²² Ngey boro taaco wo, Refayim boro fo izeyaŋ no, kaŋ yaŋ i hay Gat ra. I kaŋ Dawda nda nga tamey kambe ra.