¹Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det,

¹ Laala fo go no kaŋ ay di beena cire, a ga baa mo Adam-izey do.

²när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.

² Nga neeya: boro kaŋ Irikoy no arzaka nda duure da gaakuri hal a bina mana jaŋ hay kulu kaŋ a ga ba, amma kulu nda yaadin Irikoy man'a no hina a m'i ŋwa, amma yaw no g'i ŋwa. Woodin mo koyne, yaamo no da doori laalo.

³Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster.

³ Baa boro na ize zangu hay, a to jiiri boobo mo, hal a jiirey jirbey baa, amma a bina mana kungu nda hari hanno, woodin banda a si baa du fijiyaŋ hanno -- haciika gunde hasaraw bisa bora din.

⁴Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn;

⁴ Zama se a kaa yaamo, a ye kubay ra mo. A maa mo go ga tugu kubay ra.

⁵det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han.

⁵ Woodin banda, a mana di wayna, a man'a bay mo, woone bisa afa din.

⁶Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål?

⁶ Zama baa afa din te jiiri zambar hala sorro hinka, amma a si maa albarka kaani, manti i kulu nangu folloŋ no i ga koy?

⁷All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.

⁷ Boro taabi kulu mo, a meyo se no a g'a te. Kulu nda yaadin, bine si kungu nda duure.

⁸Ty vad förmån har den vise framför dåren? Vad båtar det den fattige, om han förstår att skicka sig inför de levande?

⁸ Ifo no ga ti laakalkooni nafa binde kaŋ a gonda ka bisa saamo? Wala nafa woofo no talka se, Kaŋ a ga bay mate kaŋ nga ga hima ka dira nd'a fundikooney jine?

⁹Bättre är att se något för ögonen än att fara efter något med begäret. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.

⁹ Haŋ kaŋ mo ga di ga bisa haŋ kaŋ bine ga ba. Woodin mo yaamo no nda haw gaarayyaŋ.

¹⁰Vad som är, det var redan förut nämnt vid namn; förutbestämt var vad en människa skulle bliva. Och hon kan icke gå till rätta med honom som är mäktigare än hon själv.

¹⁰ Hay kulu kaŋ go no, I na maa daŋ a gaa za doŋ, I bay mo haŋ kaŋ ga ti boro. A sinda hin ka kakaw da boro kaŋ bisa nga hina.

¹¹Ty om man ock ordar än så mycket och därmed förökar fåfängligheten, vad förmån har man därav?

¹¹ Za kaŋ sanni boobo go no kaŋ ga yaamo tonton, Yaadin gaa ifo no ga ti i nafa boro se?

¹² Amma may no ga bay haŋ kaŋ ga boori boro se a zamana ra, a fundo jirbi kayna yaama ra? I go ga bisa danga tuuri bi cine. Zama may no ga ci boro se haŋ kaŋ no ga te a banda beena cire?