¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹ Rabbi sanno ye ka kaa ay do ka ne:

²Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser

² Boro izo, ma naŋ Urusalima ma bay nga fanta harey gaa.

³och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.

³ Ma ne a se: Yaa no Rabbi, Koy Beero ci Urusalima se: Ni kaajo da ni hayyaŋo, Kanaana laabu no i fun. Ni baaba ya Amorance no, ni nya mo Hittance no.

⁴Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.

⁴ Ni hayyaŋ sanni mo, hano kaŋ hane i na ni hay din, boro kulu mana ni fuuma dumbu. I mana ni nyumay da hari zama i ma ni hanandi, i mana ni ziiri nda ciiri baa kayna, i mana zaara-zaara daŋ ni gaa mo.

⁵Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.

⁵ Boro kulu mana ni guna nda bakaraw mo, ka gomni woodin te ni se ka bakar ni se. Amma i na ni furu saaji ra, zama i na ni fanta, hano kaŋ hane i na ni hay.

⁶Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod.» Ja, jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;

⁶ Ay binde, waato kaŋ ay go ga bisa, ay na ni gar ni go ga kani ka bimbilko ni kuro ra. Oho, baa kaŋ ni go ni kuro ra, ay day ne ni se: «Ma funa!»

⁷ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken.» Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.

⁷ Ay na ni naŋ ni ma baa sanda haŋ kaŋ i tilam fari ra cine. Ni beeri, ni ku, ni to wayboro kayyaŋ gurbi ra, ni fafey fun, ni boŋ hamney ku, amma bankaaray si ni gaa. Ni go gaa-koonu punti!

⁸Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.

⁸ Ay binde, waato kaŋ ay go ga bisa koyne, ay na ni guna, ay di kaŋ ni to baakasinay alwaati. Ay mo n'ay kwaayo daŋ ka ni daabu ka ni gaa-koono bankaaray. Oho, ay ze ni se, ay na hiijay alkawli te ni se, ni ciya mo ay wane. Yaadin no Rabbi Irikoy ci.

⁹Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,

⁹ Waato din gaa no ay na ni nyumay da hari. Oho, ay na ni kuro nyun ka kaa ni gaa, ay na ni tuusu nda ji mo.

¹⁰och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.

¹⁰ Ay na ni bankaara nda bankaaray taalamante. Ay na taamuyaŋ te ni se da dofin kuuru, ay na ni didiji nda lin* baano, ay na ni daabu nda swa*.

¹¹Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,

¹¹ Ay na ni taalam da jinay dumi-dumi. Ay na kambe guuru daŋ ni kambey gaa, ni jinda mo, ay na wura sisiri daŋ a gaa.

¹²jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.

¹² Ay na korbay daŋ ni niina gaa, da hanga korbayyaŋ mo ni hangey gaa, da koytaray fuula hanno mo ni boŋo gaa.

¹³Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.

¹³ Yaadin cine no i na ni taalam da wura nda nzarfu. Ni bankaarayey mo lin baano da swa taalamante no. Ni na hamni baano da yu da ji ŋwa. Ni ciya nyaalaway gumo nda cimi. Ni te arzaka hala ni to koytaray kayyaŋ gurbi ra.

¹⁴Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.

¹⁴ Ni maa koy nangu kulu ndunnya dumey ra ni sogoyaŋ hanna se, a kubay mo ay darza kaŋ ay daŋ ni gaa din sabbay se. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

¹⁵Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.

¹⁵ Amma ni de ni sogotaray hanna gaa, hala ni na kaaruwataray* te ni maa beera sabbay se. Ni na ni kaaruwatara gusam boro kaŋ ga bisa kulu boŋ, boro kulu kaŋ ga ba r'a.

¹⁶Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.

¹⁶ Ni na ni bankaaray fooyaŋ kaŋ gonda taalam dumi-dumi sambu ka te sududuyaŋ hari nd'ey, ni na kaaruwataray goy te i boŋ. Woodin dumi mana hima ka te, a ma si ciya mo yaadin.

¹⁷Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.

¹⁷ Ni na ni taalam jinay hanney mo sambu, ay wura nd'ay nzarfu waney, kaŋ ay na ni no. Ni na alboro himandi-himandiyaŋ te ni boŋ se ka zina nd'ey.

¹⁸Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.

¹⁸ Ni na ni taalam bankaaray sambu ka daabu i gaa, ni na ay jiyo d'ay dugo daŋ i jine.

¹⁹Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.

¹⁹ Ay ŋwaaro mo kaŋ ay na ni no, hamni baano da ji da yu kaŋ ay na ni kuru nd'ey, ni n'i jisi toorey din jine, i ma te haw kaano. Yaadin no a bara. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

²⁰Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?

²⁰ Ni na ni izey kaŋ ni hay ay se yaŋ sambu, alboro nda wayboro ka n'i nooyandi sargay toorey se zama i m'i ŋwa ka ban. Ni kaaruwatara wo hay fo kayna no, wala?

²¹Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?

²¹ Ni na ay izey wi, ni n'i nooyandi sargay kaŋ i ga ton toorey se.

²²Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.

²² Fanta harey da zina goy kulu kaŋ ni te ra, ni mana fongu ni zankataray waate jirbey, waato kaŋ ni go gaa-koonu, bankaaray si, ni go ga kani ka bimbilko ni kuro ra.

²³Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --

²³ A ciya mo koyne, ni daa laala din kulu banda -- (Kaari, kaari nin! Yaa no Rabbi, Koy Beero ci) --

²⁴byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.

²⁴ kala ni ye ka tooru fu yaŋ da cinari kuuku yaŋ cina ni boŋ se batama fo kulu ra.

²⁵I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.

²⁵ Ni na ni cinari kuuku te fondey lokotey kulu gaa, ni na ni darza ciya fanta hari. Ni na ni boŋ taŋ boro kaŋ ga bisa kulu se, hala ni kaaruwatara* baa gumo.

²⁶Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.

²⁶ Ni zina mo da Misira borey, danga ni gorokasin binikomey nooya. Ni naŋ ni kaaruwatara ma baa mo zama ni ma yanje ceeci ay gaa.

²⁷Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.

²⁷ Woodin sabbay se no ay n'ay kamba salle ka gaaba nda nin. Ay na ni laabo zabu. Ay na ni nooyandi ni ibarey se i ma ngey ibaay te, sanda Filistancey ize wayey nooya, borey kaŋ yaŋ haaw ni goy yaamey sabbay se.

²⁸Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.

²⁸ Ni na kaaruwataray te mo da Assiriyancey, zama ni biniya mana ni wasa. Oho, ni na kaaruwataray te d'ey, kulu nda yaadin ni mana ne a wasa.

²⁹Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.

²⁹ Hala nda Kaldancey mo, laabo kaŋ ga day da neera te. Noodin no ni konda ni kaaruwatara ka naŋ a ma baa, kulu nda yaadin ni mana ne a wasa.

³⁰Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.

³⁰ Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ni daa sinda gaabi! za kaŋ ni ga woodin yaŋ kulu te, nin wayboro kaaruwa donda-caray-koy,

³¹Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,

³¹ za kaŋ ni goono ga ni tooru fuwey cina batama fo kulu ra, ni na cinari kuuku yaŋ cina mo fondo lokotey kulu gaa. Day manti kaaruwa daa no ni goono ga cabe bo, kaŋ ni goono ga donda sufuray nooru.

³²du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.

³² Nin, wayboro kurnyekoy kaŋ go ga zina, kaŋ ga yawyaŋ sambu ni kurnyo gurbi ra!

³³Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.

³³ Alborey doona ka nooyaŋ no kaaruwey kulu se, amma nin wo, nin no ga ni nooyaŋey no ni arey kulu se. Ni g'i no suuji, zama i ma kaa ni do ka fun nangu kulu, araŋ ma zina te se.

³⁴Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.

³⁴ Ni daa ga waana wayboro cindey waney kaaruwataray goy ra, za kaŋ alboro si no kaŋ ga ni ceeci zina se. Ni wo, ni siino ga te wo kaŋ ga saba fonda din boŋ, za kaŋ i siino ga ni no sufuray nooru, day nin no go g'i no.

³⁵Hör därför HERRENS ord, du sköka.

³⁵ Ni binde, ya nin, kaaruwa, ma maa Rabbi sanno.

³⁶Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,

³⁶ Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ni kazaamatara kaŋ ni gusam parkatay sabbay se, da ni gaahamo gundo kaŋ ni feeri borey kaŋ yaŋ go ga ni ceeci zina kaŋ ni ga te d'ey din do, da ni toorey kaŋ ga ti fanta harey kulu, da ni izey kaŋ ni no i se din, d'i kurey alhakku sabbay se:

³⁷se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.

³⁷ woodin yaŋ sabbay se a go, ay mo, kal ay ma ni baakoy kulu margu, ngey kaŋ yaŋ banda ni na ndunnya kaani ŋwa, da ngey kaŋ yaŋ ni ga ba kulu, da ngey kaŋ yaŋ ni si ba kulu. Ay g'i margu ni gaa. I ma ni windi, ay ga ni gaa-koono feeri i se zama i ma di ni jallo taray kwaaray.

³⁸Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.

³⁸ Ay ga ni ciiti mo, sanda wo kaŋ dumi i ga te wayborey kaŋ na ngey hiijay amaana halaci yaŋ din se, da wo kaŋ i ga te boro-wi se. Ay ga futay da canse kuri alhakku candi ka kande ni gaa.

³⁹Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.

³⁹ Ay ga ni daŋ mo ni arey kambe ra. I ga ni tooru fuwey zeeri, i ga ni cinari kuukey bagu-bagu, i ga ni kaa koonu, i ga ni taalam hari hanney kom ni gaa, i ga fay da nin gaa-koonu mo, bankaaray si.

⁴⁰Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;

⁴⁰ Boro jama ga margu ni gaa, i ga ni catu-catu nda tondiyaŋ _kala ni ma bu|_, i ga ni pati-pati nda ngey takubey.

⁴¹och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.

⁴¹ I ga ni windey ton da danji, i ga ciiti toonandi ni se, wayboro boobo go ga di. Ay ga naŋ mo ni ma fay da kaaruwataray goy, ni si ye ka sufuray nooru no ni arey se koyne.

⁴²Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.

⁴² Woodin gaa no ay ga daŋ ay futa kaŋ ay te ni se din ma zumbu, ay cansa mo ma fay da nin. Ay ga fulanzam, ay si ye ka futu koyne.

⁴³Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.

⁴³ Za kaŋ ni mana fongu ni zankataray jirbey gaa, amma ni n'ay futandi harey din kulu ra, woodin sabbay se, a go, ay ga ni goyo alhakko bana ni gaa, zama ni ma si ye ka sara ka tonton ni fanta hari cindey kulu gaa. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

⁴⁴Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: »Sådan moder, sådan dotter.»

⁴⁴ A go, yaasaykoy kulu ga yaasay woone te ni boŋ ka ne: «Sanda mate kaŋ cine nyaŋo go, yaadin no ize wayo mo go.»

⁴⁵Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.

⁴⁵ Ni ya ni nyaŋo ize way no, kaŋ na nga kurnyo da nga izey fanta. Ni mo, ni nyaŋo izey nya-ize no, ngey kaŋ yaŋ na ngey kurnyey da ngey izey fanta. Ni nya ya Hittance no, ni baaba mo Amorance no.

⁴⁶Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.

⁴⁶ Ni beere waybora no ga ti Samariya, kaŋ goro ni se azawa kambe haray doŋ, nga nda nga ize wayey. Ni kayne waybora mo, kaŋ goro ni se dandi kambe haray doŋ, Saduma* nda nga ize wayey no.

⁴⁷Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.

⁴⁷ Amma manti i muraadey fondey hinne no ni wo goono ga gana bo, hala ni ma goy i fanta harey dumi boŋ. Danga day woodin hay fo kayna no nda cimi, ni bisa i kulu goy yaamo ni muraadey kulu ra.

⁴⁸Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.

⁴⁸ Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ay ze d'ay fundo, ni kayne Saduma da nga ize wayey mana ni teerey wo cine te, nin da ni ize wayey.

⁴⁹Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.

⁴⁹ Guna, ni kayne Saduma laala neeya: boŋbeeray da ŋwa ka kunguyaŋ goray, da ndunnya kaani ŋwaari no ka bara a gaa, nga nda nga ize wayey kulu. A mana nga talkey da nga alfukaarey kambe gaabandi mo.

⁵⁰Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.

⁵⁰ Boŋbeeray da fanta goy no i cabe ay se. Woodin sabbay se no, waato kaŋ ay na laakal ye i gaa, ay n'i tuusu.

⁵¹Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.

⁵¹ Baa Samariya mana ni zunubey jara cine te, amma ni naŋ ni fanta harey ma baa gumo ka bisa a waney gaa, hala ni nya-izey kulu hima i ga hanan d'i n'i kar ni gaa, ni fanta goyey kulu kaŋ ni te din sabbay se.

⁵²Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.

⁵² Ni mo, kala ni ma ni haawo jare, za kaŋ ni naŋ ni nya-izey ciito ma si to ni wano, mate kaŋ cine ni zunubey kaŋ ni goy bisa i waney fanta hari, ngey mo bisa nin adilitaray. Oho, kala ni ma haaw, ma di kayna, za kaŋ ni nya-izey hima i ga hanan d'i n'i kar ni gaa.

⁵³Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,

⁵³ Ay ga ye ka kand'ey i ma fun ngey tamtara do, sanda Saduma nda nga ize wayey tamtara, da Samariya nda nga ize wayey tamtara nooya, da ni bumbo din wane tamtara i banda.

⁵⁴för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.

⁵⁴ Zama ni ma di kayna. Hay kulu kaŋ ni te, ni m'a haawo jare, ni yalu mo ma bare, za day kaŋ ni ciya i se bine gaabandiyaŋ hari.

⁵⁵Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.

⁵⁵ Ni nya-izey mo, Saduma nda nga ize wayey ga ye ka kaa ngey waato kayyaŋ nangu zeena ra. Samariya da nga ize wayey mo ga ye ka kaa ngey waato kayyaŋ nangu zeena ra. Ni mo, nin da ni ize wayey ga ye ka kaa araŋ waato kayyaŋ nangu zeena ra.

⁵⁶Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,

⁵⁶ Zama ni boŋbeera jirbey ra ni mana ni kayno Saduma maa ce

⁵⁷innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --

⁵⁷ za waato kaŋ i mana ni laala fisi ka kaa taray. Ni wane wowo waate neeya kaŋ Edom Suriya ize wayey da ngey kaŋ yaŋ g'a windi kulu ga te ni se, sanda Filistancey ize wayey kaŋ donda nin ni windanta kulu nooya.

⁵⁸Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.

⁵⁸ Ni na ni goy yaamey da ni fanta harey alhakko sambu nooya. Yaadin no Rabbi ci.

⁵⁹Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.

⁵⁹ Zama yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ni goyo boŋ no ay ga te ni se, nin kaŋ donda zeyaŋ, za kaŋ ni na sappa tunandi.

⁶⁰Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.

⁶⁰ Kulu nda yaadin, ay ga fongu ay sappa kaŋ ay te da nin za ni zankatara jirbey ra, ay ga alkawli kaŋ ga duumi tabbatandi mo ni se.

⁶¹Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.

⁶¹ Waati din gaa no ni ga fongu ni muraadey gaa, ni ma haaw, waati kaŋ cine ni na ni nya-izey ta, ni beere da ni kayne wayborey. Ay ga ni no nd'ey mo i ma ciya ni izeyaŋ, amma manti ni sappa boŋ bo.

⁶²Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;

⁶² Ay g'ay alkawlo tabbatandi in da nin game ra. Ni ga bay mo kaŋ ay no ga ti Rabbi,

⁶³och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.

⁶³ zama ni ma fongu, ni ma haaw mo. Ni ma si ye ka ni me feeri ni kaynayaŋo sabbay se, d'ay ban ka ni yaafa nda hay kulu kaŋ ni te. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.