¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹ Rabbi sanno ye ka kaa ay do koyne ka ne:

²Du människobarn, det var en gång två kvinnor, döttrar till en och samma moder.

² Boro izo, za doŋ wayboro hinka fo go no, kaŋ nya folloŋ izeyaŋ no.

³Dessa bedrevo otukt i Egypten; de gjorde det redan i sin ungdom. Där kramades deras bröst, och där smekte man deras jungfruliga barm.

³ I na kaaruwataray* te Misira laabo ra, i na ngey kaaruwatara te ngey zankatara waate. Noodin alborey n'i fafey kankam-kankam, noodin i n'i wandiyay waate fafa deeney ham-ham.

⁴Den äldre hette Ohola, och hennes syster Oholiba. Därefter blevo de mina, och födde söner och döttrar. Och om deras namn är att veta att Ohola är Samaria, och Oholiba Jerusalem.

⁴ I maayey neeya: ibeero maa ga ti Ohola, a kayno mo maa Oholiba. I ciya ay wane yaŋ. I na izeyaŋ hay mo, alboro nda wayboro. I maayey din sanno gaa, Samariya ga ti Ohola, Urusalima mo ga ti Oholiba.

⁵Men Ohola bedrev otukt i stället för att hålla sig till mig; hon upptändes av lusta till sina älskare hennes grannar assyrierna,

⁵ Ohola wo na kaaruwataray te za a go ay hiija ra. A bina kulu ye nga baakoy gaa, kaŋ ga ti a gorokasiney Assiriyancey,

⁶där de kommo klädda i mörkblå purpur och voro ståthållare och landshövdingar, vackra unga män allasammans, ryttare som redo på hästar.

⁶ suudi bankaaray koyey, mayraykoyey da maykoy no. Ikulu arwasuyaŋ no kaŋ ga beejandi, kaŋ yaŋ ga kaaru bariyaŋ boŋ.

⁷Hon gav åt dem sin trolösa älskog, åt Assurs alla yppersta söner; och varhelst hon upptändes av lusta, där orenade hon sig på alla deras eländiga avgudar

⁷ A na nga kaaruwatara gomno gusam i se, ngey Assiriya arwasu suubanantey kulu. Hala nda borey kaŋ a bina ga ba r'ey gumo, a na nga boŋ ziibandi i toorey kulu do.

⁸Men ändå uppgav hon icke sin otukt med egyptierna, som hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga barm och slösat på henne sin otukt.

⁸ Za Misira jirbey waate, a mana nga kaaruwatara naŋ, zama za a go wandiyo no i kani nd'a. I n'a zankataray fafa deeney ham-ham, i na ngey goy yaamey gusam a se mo.

⁹Därför gav jag henne till pris åt hennes älskare, åt Assurs söner, till vilka hon var upptänd av lusta.

⁹ Woodin se no ay n'a daŋ nga baakoy kambe ra, kaŋ ga ti Assiriyancey kambe ra, ngey kaŋ a bine ga ba gumo.

¹⁰Och sedan dessa hade blottat hennes blygd, förde de bort hennes söner och döttrar och dräpte henne själv med svärd; så blev hon en varnagel för andra kvinnor, då nu dom blev hållen över henne.

¹⁰ I n'a kaa koonu, i n'a izey arey da wayey sambu. Nga bumbo mo, i n'a wi da takuba. A maa baaru furo wayborey do, zama i na ciiti toonandi a se.

¹¹Men fastän hennes syster Oholiba såg detta, upptändes hon av lusta ännu värre och drev sin otukt ännu längre än systern.

¹¹ A kayno Oholiba mo di woodin, amma nga din bisa nga beero biniyay goyey ra, a kaaruwatara mo bisa beero wano.

¹²Hon upptändes av lusta till Assurs söner; de voro ju ståthållare och landshövdingar och voro hennes grannar, de kommo klädda i präktig dräkt, ryttare som redo på hästar, vackra unga män allasammans.

¹² A bina ba Assiriyancey kaŋ go ga may, kaŋ mayraykoyyaŋ no, a gorokasinyaŋ mo no. I ga bankaaray hanno yaŋ daŋ, kaarukoyaŋ no bariyaŋ boŋ. I kulu arwasuyaŋ no kaŋ ga beejandi.

¹³Och jag såg att också hon orenade sig; båda gingo de samma väg.

¹³ Ay laakal d'a mo, ay di kaŋ a na nga boŋ ziibandi, i dirawey kulu afolloŋ no.

¹⁴Men denna drev sin otukt ännu längre. Ty när hon fick se mansbilder inristade i väggen, beläten av kaldéer, som man hade inristat och målat röda med dyrbar färg,

¹⁴ Kal a soobay ka tonton nga kaaruwatara gaa, zama a di alborey kaŋ i n'i himandey te cinarey gaa, kaŋ ga ti Kaldancey himandey, ngey kaŋ yaŋ i deedandi nda pantir ciray.

¹⁵framställda med gördlar kring sina länder och med ståtliga huvudbonader, allasammans lika kämpar, ja, när hon fick se dessa bilder av Babels söner, av de män som hade sitt fädernesland i Kaldeen;

¹⁵ I gonda guddama ngey cantey gaa, da bangum kaŋ ga sooli i boŋey gaa. I kulu gonda bonkoonitaray himandi, Babila borey deedando boŋ, Kaldiya ra, laabo kaŋ i n'i hay din ra.

¹⁶då upptändes hon av lusta till dem, strax när hon såg dem för sina ögon. Och hon sände bud till dem i Kaldeen;

¹⁶ Za a di ey mo, a bina bare ka ye i gaa da baakasinay, a na diyayaŋ donton i gaa mo hala Kaldiya ra.

¹⁷och Babels söner kommo till henne och lågo hos henne i älskog och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem.

¹⁷ Babila borey binde kaa a do a baakasinay daaro boŋ. I n'a ziibandi nda ngey kaaruwatara, hal a ziibi i do, woodin banda a bina fun i ciine ra.

¹⁸Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin blygd, då vände sig min själ ifrån henne, likasom den hade vänt sig ifrån hennes syster.

¹⁸ A binde na nga kaaruwatara feeri, a na nga gaa-koono mo kaa taray. Waato din gaa ay bine fun a ciine ra, sanda mate kaŋ cine ay fun a beero ciine ra.

¹⁹Dock drev hon sin otukt ännu längre: hon mindes sin ungdoms dagar, då hon bedrev otukt i Egyptens land;

¹⁹ Kulu nda yaadin, a na nga kaaruwatara te kal a baa. A goono ga fongu nga zankataray jirbey gaa, alwaato kaŋ a na nga kaaruwatara te Misira laabo ra.

²⁰och så upptändes hon åter av lusta till bolarna där, som hade kött såsom åsnor och flöde såsom hästar.

²⁰ A bina mo ba nga baakoy gumo, borey kaŋ yaŋ i mo-jine sanda farkay waney yaŋ no, i balagey mo sanda bari wane cine yaŋ no.

²¹Ja, din håg stod åter till din ungdoms skändlighet, när egyptierna smekte din barm, därför att du hade så ungdomliga bröst.

²¹ Yaadin cine no ni fongu ni zankataray yaamotara gaa. Ni goono ga yalla-yalla nda zankataray fafa deeney ham-hamyaŋo kaŋ Misira borey te, i goono ga ni zankataray fafey kankam-kankam.

²²Därför, du Oholiba, säger Herren, HERREN så: Se, jag skall uppväcka mot dig dina älskare, dem som din själ har vänt sig ifrån, och jag skall låta dem komma över dig från alla sidor,

²² Woodin sabbay se no, ya nin Oholiba, yaa no Rabbi, Koy Beero ci: A go, ay ga ni baakoy din daŋ i ma gaaba da nin, ngey kaŋ ni bina fun i ciine ra. Ay g'i candi ka kande ni gaa ka fun kuray kulu.

²³Babels söner och alla kaldéer, pekodéer, soéer och koéer och alla Assurs söner med dem, vackra unga män, ståthållare och landshövdingar allasammans, kämpar och berömliga män, som rida på hästar allasammans.

²³ Babila borey da Kaldancey kulu, Pekod da Sowa da Kowa borey, da Assiriyancey kulu care banda, arwasey kaŋ ga beejandi, mayraykoyey da maykoy, dumey kulu waney, koyey da faadancey kaŋ i ga bay -- i kulu ga kaa bariyaŋ boŋ.

²⁴De skola komma över dig med vagnar och hjuldon i mängd och med skaror av folk; rustade med skärmar och sköldar och klädda hjälmar skola de anfalla dig från alla sidor. Och jag skall överlämna domen åt dem, och de skola döma dig efter sina rätter.

²⁴ I ga kaa ni gaa da wongu jinay, da torkoyaŋ da wongu guuru hariyaŋ, da ndunnya dumey marga jama. I ga wongu daaga sinji ni se, da koray kayna nda koray beeri, da wongu guuru fuula, kuray kulu gaa. Ay ga ni ciito mo daŋ i kambe ra, i ga ciiti ni se mo ngey ciito boŋ.

²⁵Jag skall låta min nitälskan gå över dig, så att de fara grymt fram mot dig; de skola skära av dig näsa och öron, och de som bliva kvar av dig skola falla för svärd. Man skall föra bort dina söner och döttrar, och vad som bliver kvar av dig skall förtäras av eld.

²⁵ Ay cansa ga koroŋ ni boŋ, i ga ni cabe futay mo. I ga ni hangey da ni niina dagu ka kaa ni gaa. Ni jara cindo mo, takuba g'a zeeri. I ga ni ize alborey da wayborey sambu. Ngey kaŋ yaŋ cindi mo, danji g'i ŋwa ka ban.

²⁶Man skall slita av dig dina kläder och taga ifrån dig dina härliga smycken.

²⁶ I ga ni kaa koonu ka ni taalam jinayey mo kaa ni gaa.

²⁷Så skall jag göra slut på din skändlighet och på den otukt som du begynte öva i Egyptens land; och du skall icke mer lyfta upp dina ögon till dem och icke mer tänka på Egypten.

²⁷ Yaadin cine no ay ga naŋ ni goy yaama ma ban d'a, da kaaruwatara kaŋ ni kande ka fun d'a Misira laabo ra. Ay ga te mate kaŋ ni si ni boŋ sambu k'i guna koyne, ni si ye ka fongu Misira koyne hal abada.

²⁸Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag vill giva dig till pris åt dem som du nu hatar, åt dem som din själ har vänt sig bort ifrån.

²⁸ Zama haŋ kaŋ Rabbi, Koy Beero ci neeya: A go, ay ga ni daŋ borey kaŋ yaŋ ni bina wangu kambe ra, ngey kaŋ yaŋ ni bina fun i ciine ra yaŋ kambe ra.

²⁹Och de skola fara fram mot dig såsom fiender, och skola taga ifrån dig allt vad du har förvärvat och lämna dig naken och blottad; ja, din otuktiga blygd skall varda blottad, med din skändlighet och din otukt.

²⁹ I ga ni cabe taabi i ibaretara ra. I ga hay kulu kaŋ ni taabi ka du kom ni gaa, i ma ni naŋ gaa-koonu, bankaaray si. I ga ni kaaruwatara gaa-koono kaa taray, kaŋ ga ti ni goy yaama da ni kaaruwatara kulu.

³⁰Detta skall man göra dig, därför att du i otukt lopp efter hedningarna och orenade dig på deras eländiga avgudar.

³⁰ Hayey din no i ga te ni se zama ni na dumi cindey gana, ni goono ga kaaruwataray te. Zama ni ziibi mo i toorey do.

³¹Du vandrade på din systers väg; därför skall jag sätta i din hand samma kalk som gavs åt henne.

³¹ Ni na ni beero fonda gana, ay binde g'a haŋ-gaasiya daŋ ni kambe ra.

³²Ja, så säger Herren, HERREN: Du skall nödgas dricka din systers kalk, så djup och så vid som den är, och den skall bringa dig åtlöje och smälek i fullt mått.

³² Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ni beero haŋ-gaasiya kaŋ ga guusu, A ga tafay mo, ni g'a haro haŋ. I ga donda-caray hari te ni se, I ma ni ciya hahaarayaŋ hari.

³³Du skall bliva drucken och bliva full av bedrövelse, ty en ödeläggelsens och förödelsens kalk är din syster Samarias kalk.

³³ Ni ga to da buguyaŋ da bine saray, Zici dumbay da halaciyaŋ haŋ-gaasiya no, Ni beero Samariya haŋ-gaasiya no.

³⁴Du skall nödgas dricka ut den till sista droppen, ja ock slicka dess skärvor, och du skall sarga ditt bröst. Ty jag har talat, säger Herren, HERREN.

³⁴ Ni g'a haŋ ka ban, Hala nd'a gugubey kulu ni g'i kaama. Ni ga ni fafey tooru-tooru, zama ay jin ka salaŋ, Rabbi, Koy Beero ci.

³⁵Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom du har förgätit mig och kastat mig bakom din rygg, därför måste du ock bära på din skändlighet och din otukt.

³⁵ Woodin sabbay se, yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Za kaŋ ni dinya ay gaa, ni n'ay furu ni banda, kala ni mo, ma ni goy yaama da ni kaaruwatara alhakko sambu.

³⁶Och HERREN sade till mig: Du människobarn, vill du döma Ohola och Oholiba? Förehåll dem då deras styggelser.

³⁶ Rabbi ye ka ne ay se koyne: Boro izo, ni ga Ohola da Oholiba ciiti, wala? To, kala ni m'i fanta goyey seeda i se.

³⁷Ty de hava begått äktenskapsbrott, och blod låder vid deras händer. Ja, med sina eländiga avgudar hava de begått äktenskapsbrott; och till mat åt dem hava de offrat sina barn, dem som de hade fött åt mig.

³⁷ Zama i na zina te, kuri mo go i kambey gaa. I zina nda ngey toorey, hal i izey mo, kaŋ i hay ay se, i n'i daŋ danjiyaŋ ra tooru se, a m'i ŋwa ka ban.

³⁸Därtill gjorde de mig detta: samma dag som de orenade min helgedom ohelgade de ock mina sabbater.

³⁸ Hala nda woone mo kaŋ i te ay se koyne, kaŋ ti: han din hane i n'ay nangu hananta ziibandi, i n'ay asibtey halaci mo.

³⁹Ty samma dag som de slaktade sina barn åt de eländiga avgudarna gingo de in i min helgedom och ohelgade den. Se, sådant hava de gjort i mitt hus.

³⁹ Zama waati kaŋ cine i na ngey izey wi ka no ngey toorey se, han din hane bumbo no i kaa ay nangu hananta ra zama ngey m'a ziibandi se. A go, yaadin no i te ay fuwo bindo ra.

⁴⁰Än mer, de sände bud efter män som skulle komma fjärran ifrån; budbärare skickades till dem, och se, de kommo, de män för vilka du hade tvått dig och sminkat dina ögon och prytt dig med smycken.

⁴⁰ Haŋ kaŋ jaase woodin mo ga ti: araŋ donton no i ma boroyaŋ ce ka ne i ma kaa ka fun nangu mooro. Diya no araŋ donton i gaa, hala mo a go, i kaa. I sabbay se mo ni koy ka nyumay, ni na moyduma hanse ka nyaalandi, ni na taalam jinayyaŋ daŋ ni gaa.

⁴¹Och du satt på en härlig vilobädd, med ett dukat bord framför, och du hade där ställt fram min rökelse och min olja.

⁴¹ Ni goro daari kaŋ gonda darza boŋ, taabal mo go a jine soolante, nangu kaŋ ni n'ay dugo d'ay jiyo daŋ.

⁴²Sorglöst larm hördes därinne, och till de män ur hopen, som voro där, hämtade man ytterligare in dryckesbröder från öknen. Och dessa satte armband på kvinnornas armar och härliga kronor på deras huvuden.

⁴² Boro jama marga jinde kaŋ go a banda baani goray ra, da boro yaamoyaŋ banda mo, i kande buganteyaŋ ka fun saajo ra. Nya izey din kambe hinka-hinkey kulu gaa no i na guuruyaŋ daŋ ka taalam, i boŋey gaa mo koytaray fuula hanno yaŋ go.

⁴³Då sade jag: »Skall hon, den utlevade, få hålla i med att begå äktenskapsbrott? Skall man alltjämt få bedriva otukt med henne, då hon är en sådan?»

⁴³ Waato din gaa no ay na nga kaŋ zeen zina ra din ciine te. Ay ne: Sohõ ni ga kaaruwataray te d'a, mate kaŋ cine a go d'a wo?

⁴⁴Ty man gick in till henne, såsom man går in till en sköka; ja, så gick man in till Ohola och till Oholiba, de skändliga kvinnorna.

⁴⁴ Kal i furo a do, sanda mate kaŋ cine i ga te kaaruwa se. Yaadin cine no i furo nd'a Ohola nda Oholiba do, wayboro ziibantey din.

⁴⁵Men rättfärdiga man skola döma dem efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor; ty äktenskapsbryterskor äro de, och blod låder vid deras händer.

⁴⁵ Alborey kaŋ gonda adilitaray ga ciiti i se, ciiti kaŋ dumi i ga te zina-teerey se, da wo kaŋ dumi i ga te wayborey kaŋ na kuri mun se. Zama ngey wo zina-teeriyaŋ no, kuri mo go i kambey gaa.

⁴⁶Ja, så säger Herren, HERREN: Må man sammankalla en församling mot dem och prisgiva dem åt misshandling och plundring.

⁴⁶ Zama Rabbi, Koy Beero ne: Ay ga boro jama candi ka kande i gaa, ay g'i nooyandi mo tuulamyaŋ da komyaŋ se.

⁴⁷Och församlingen skall stena dem och hugga dem i stycken med svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna upp deras hus i eld.

⁴⁷ Jama marga din binde g'i catu-catu nda tondiyaŋ _kal i ma bu|_, i m'i beeri-beeri nda takuba. I g'i ize arey da wayey wi, i m'i windey ton da danji mo.

⁴⁸Så skall jag göra slut på skändligheten i landet, och alla kvinnor må låta varna sig, så att de icke bedriva sådan skändlighet som I.

⁴⁸ Yaadin cine no ay ga naŋ goy yaamo ma ban d'a laabo ra, zama wayborey kulu ma dondon i ma si goy araŋ goy yaamey wo dumi boŋ.

⁴⁹Och man skall låta eder skändlighet komma över eder, och I skolen få bära på de synder I haven begått med edra eländiga avgudar; och I skolen förnimma att jag är Herren, HERREN.

⁴⁹ I ga banayaŋ te araŋ se, araŋ laala wano me. Araŋ g'araŋ toorey alhakko sambu. Woodin gaa no araŋ ga bay kaŋ ay no ga ti Rabbi, Koy Beero.