1Ty var och en som skall bliva överstepräst uttages bland människor och tillsättes för att till människors bästa göra tjänst inför Gud, genom att frambära gåvor och offer för synder.
1 Zama alfaga beeri kulu, Irikoy g'a suuban no borey game ra. Borey se mo no a g'a daŋ nga muraadey ra, zama a ma nooyaŋey da sargayey salle zunubey sabbay se.
2Och han kan hava undseende med de okunniga och vilsefarande, just därför att han själv är behäftad med svaghet
2 A ga hin suuru nda ammey da darantey, za kaŋ nga bumbo gonda londibuunay kambu kulu gaa.
3och, för denna sin svaghets skull, måste offra för sina egna synder likaväl som för folkets.
3 Woodin sabbay se mo no a ga hima a ma sargayyaŋ salle nga boŋ se, mate kaŋ cine a ga te jama se.
4Och ingen tager sig själv denna värdighet, utan han måste, såsom Aron, kallas därtill av Gud.
4 Boro kulu si no mo kaŋ ga beera wo sambu nga boŋ se -- kala nda Irikoy n'a ce, danga mate kaŋ cine a na Haruna* ce d'a.
5Så tog sig icke heller Kristus själv äran att bliva överstepräst, utan den äran tillföll honom genom den som sade till honom: »Du är min Son, jag har i dag fött dig»,
5 Yaadin no Almasihu mo. Manti nga no ka nga boŋ beerandi nga ma ciya alfaga beeri bo, amma Irikoy kaŋ salaŋ a se ne: «Ni ya ay izo no. Hunkuna no ay na ni hay.»
6likasom han ock på ett annat ställe säger: »Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt.»
6 Mate kaŋ a ci mo Zabura ra nangu fo ka ne: «Ni ya alfaga no hal abada, Malcizadaka wano cine.»
7Och med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
7 A ndunnya gora waate, Almasihu na adduwa nda ŋwaarayyaŋ te da hẽeni korno nda mo-mundi Irikoy gaa, nga kaŋ gonda dabari kaŋ g'a faaba ka kaa buuyaŋ ra. Irikoy ta a se mo zama a humbur'a.
8Så lärde han, fastän han var »Son», lydnad genom sitt lidande;
8 Baa kaŋ nga ya ize no, kulu nda yaadin a na ganayaŋ dondon taabi kaŋ a haŋ do.
9och när han hade blivit fullkomnad, blev han, för alla dem som äro honom lydiga, upphovet till evig frälsning
9 Waato kaŋ a ciya toonante, a te hal abada faaba daliili borey kulu kaŋ yaŋ g'a gana se.
10och hälsades av Gud såsom överstepräst »efter Melkisedeks sätt».
10 Irikoy mo n'a daŋ a ma ciya alfaga beeri, Malcizadaka wano cine.
11Härom hava vi mycket att säga, mycket som är svårt att göra tydligt i ord, eftersom I haven blivit så tröga till att höra.
11 Iri gonda hari boobo mo kaŋ iri ga ci a boŋ, kaŋ i feeriyaŋ ga sandi no, zama araŋ ciya boroyaŋ kaŋ si tara ka maa.
12Ty fastän det kunde vara på tiden att I själva voren lärare, behöves det snarare att man nu åter undervisar eder i de allra första grunderna av Guds ord; det har kommit därhän med eder, att I behöven mjölk i stället för stadig mat.
12 Zama araŋ kaŋ haciika araŋ gayyaŋo sabbay se, araŋ hima ka te dondonandikoyaŋ, hala hõ araŋ ga laami nda boro fo kaŋ ga Irikoy Sanno kaajo sintina dondonandi araŋ se. Araŋ ciya boroyaŋ kaŋ ga laami nda wa, manti nda ŋwaari tiŋo bo.
13Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn.
13 Zama boro kulu kaŋ ga wa haŋ sinda bayray adilitaray sanni ra, zama attaciriya no.
14Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont.
14 Amma ŋwaari tiŋo go boro toonantey se, kaŋ yaŋ i waati kulu goyey do i doona lasaabuyaŋ ka ihanno da ilaalo fayanka.