¹Ty HERREN skall förbarma sig över Jakob och ännu en gång utvälja Israel och låta dem komma till ro i deras land; och främlingar skola sluta sig till dem och hålla sig till Jakobs hus.

¹ Zama Rabbi ga bakar Yakuba banda se, A ga ye ka Israyla suuban, A g'i yeti ngey laabo ra koyne. Yawey mo ga ngey boŋ margu nd'ey, I ga dabu Yakuba dumo gaa no.

²Och folk skola taga dem och föra dem hem igen; men Israels hus skall lägga dem under sig såsom sin arvedel i HERRENS land, och skall göra dem till trälar och trälinnor. Så skola de få sina fångvaktare till fångar och råda över sina plågare.

² Dumey cindey mo ga Yakuba banda sambu ka ye nd'ey ngey nango ra. Israyla dumo mo ga ngey kwaarey tubu Rabbi laabo ra, Yawey ga ciya i se bannya nda koŋŋa yaŋ. Borey kaŋ goro ka Israyla may waato, Israyla ga ye k'i may. Borey kaŋ yaŋ n'i kankam waato mo, I ga ye k'i may.

³Och på den dag då HERREN låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd,

³ A ga ciya mo Rabbi ga ni no fulanzamay ni bine sara da ni taabo, da ni tamtara gaa, wo kaŋ Babila dake ni boŋ.

⁴då skall du stämma upp denna visa över konungen i Babel, du skall säga: »Vilken ände har icke plågaren fått, vilken ände pinoorten!

⁴ Han din hane mo ni ga yaasay woone dake Babila bonkoono gaa ka ne: Guna mate kaŋ kankamandikwa kokor d'a! Mate kaŋ a futa ban d'a.

⁵HERREN har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris,

⁵ Rabbi na boro laaley goobo ceeri, Kaŋ ga ti mayraykoyey sarjilla.

⁶det ris som i grymhet slog folken med slag på slag, och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse.

⁶ A soobay ka dumey kar nga futa ra, A na ndunnya dumey may mo da futay da kankami kaŋ sinda boro kaŋ g'a ganji.

⁷Hela jorden har nu fått vila och ro; man brister ut i jubel.

⁷ Ndunnya kulu goono ga goro kaŋ sinda fitina, kala laakal kanay. I ga tun da farhã dooni mo.

⁸Själva cypresserna glädja sig över ditt fall, så ock Libanons cedrar: 'Sedan du nu ligger där, drager ingen hitupp för att hugga ned oss.'

⁸ Oho, sipres* tuurey ga farhã nin, Babila bonkoono boŋ, Liban ra sedre* nyaŋey goono ga ne: «Za kaŋ i na ni zeeri, Beeriko fo mana cindi kaŋ ga tun iri gaa.»

⁹Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull, när det måste taga emot dig. Skuggorna där väckas upp för din skull, jordens alla väldige; folkens alla konungar måste stå upp från sina troner.

⁹ Alaahara nyooti ganda ni sabbay se, A ma ni kubay waati kaŋ ni to noodin. A ga Refayimey* biyey tunandi ni sabbay se, Ngey da ndunnya boro beerey kulu. Ndunnya dumey bonkooney kulu, Alaahara g'i tunandi i ma zumbu ngey kargey boŋ.

¹⁰De upphäva alla sin röst och säga till dig: 'Så har då också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like.'

¹⁰ I kulu ga tu ni se ka ne: «Ni mo, ni ciya londibuuno sanda iri cine, wala? Ni ciya iri himandi nooya, wala?»

¹¹Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke.

¹¹ Ni koytaray darza zumbu hala Alaahara, Hala nda ni tubaley* hẽeney kulu. Nooniyaŋ go ni cire ga daaru, Nooniyaŋ mo ga ni daabu.

¹²Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!

¹² Ya nin, handariya darzakoy, mo boyaŋ ize aro, Nin neeya ka fun beene ka kaŋ. Nin, ndunnya dumey kaynandikwa, I ga ni zeeri hala ganda.

¹³Det var du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr.

¹³ Zama ni bina ra no ni ne: «Hala beene no ay ga kaaru, Ay g'ay karga beerandi no Irikoy handariyayzey boŋ, Ay ga goro jama marga tondo boŋ, Hala yongo azawa kamba me.

¹⁴Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.'

¹⁴ Ay ma kaaru noodin beene hirriyaŋ beerey boŋ, Ay m'ay boŋ ciya Beeray-Beeri-Koyo cine.»

¹⁵Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven.

¹⁵ Amma hala Alaahara no i ga zulli nda nin, Ka konda nin hala guuso citi.

¹⁶De som se dig stirra på dig, de betrakta dig och säga: 'Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva,

¹⁶ Borey kaŋ di nin ga mo daaru ni gaa, I ma laakal kulu ye ni gaa ka ne: «E! Manti nga no, bora kaŋ doona ka laabo jijirandi ka mayrayey zinji-zinji?

¹⁷den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar, så att de fingo återvända hem?'

¹⁷ Manti nga no ka ndunnya himandi sanda saaji cine ka gallu beerey zeeri, Kaŋ mana nga tamtaray izey taŋ i ma ye ngey kwaara, wala?»

¹⁸Folkens alla konungar ligga allasammans med ära var och en i sitt vilorum;

¹⁸ Ndunnya dumey bonkooney kulu, oho, i kulu, Darza ra no i ga kani, boro kulu nga saara ra.

¹⁹men du ligger obegraven och bortkastad, lik en föraktad gren; du ligger där överhöljd av dräpta, av svärdsslagna män, av döda som hava farit ned i gravkammaren, lik ett förtrampat as.

¹⁹ Amma nin wo, i na ni furu zaati no ya-haray ni saara banda, Sanda tuuri kambe kaŋ i ga dond'a cine. I na ni daabu nda buukoyaŋ kaŋ wongu n'i gundey fun da takuba, Kaŋ yaŋ goono ga zulli ka koy guuso ra tondey do, Sanda buuko kaŋ ce ga taamu-taamu cine.

²⁰Du skulle icke såsom de få vila i en grav, ty du fördärvade ditt land och dräpte ditt folk. Om ogärningsmännens avföda skall man aldrig mer tala.

²⁰ Nin d'ey si margu ka goro saaray ra, Zama ni na ni laabo halaci, Ni na ni talkey wi mo. Laala goy-teekoy banda, i ma si i maa ce hal abada.

²¹Anställen ett blodbad på hans söner för deras fäders missgärning. De få ej stå upp och besitta jorden och fylla jordkretsens yta med städer.»

²¹ W'i izey soola wiyaŋ se, i baabey laala sabbay se. I ma si tun ka laabo ŋwa, I ma si ndunnya fando toonandi nda gallu beeri yaŋ mo.

²²Nej, jag skall stå upp emot dem, säger HERREN Sebaot; och jag skall utrota ur Babel både namn och kvarleva, både barn och efterkommande, säger HERREN.

²² Ay bumbo mo, ay ga tun ka gaaba nd'ey. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci. Ay ma Babila maa nd'a cindo tuusu, Ize aru da haama kulu. Yaadin no Rabbi ci.

²³Och jag skall göra det till ett tillhåll för rördrommar och fylla det med sumpsjöar; ja, jag skall bortsopa det med ödeläggelsens kvast, säger HERREN Sebaot.

²³ Ay ga Babila ciya kuunu nangoray, Da hari bangu-bangu yaŋ. Ay m'a haabu mo nda halaciyaŋ haabirji, Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.

²⁴HERREN Sebaot har svurit och sagt: Sannerligen, såsom jag har tänkt, så skall det ske, och vad jag har beslutit, det skall fullbordas.

²⁴ Rabbi Kundeykoyo ze ka ne: Daahir, mate kaŋ ay soola, woodin no ga te. Mate kaŋ cine ay waadu mo, yaadin no a ga kay.

²⁵Jag skall krossa Assur i mitt land, och på mina berg skall jag förtrampa honom. Så skall hans ok bliva borttaget ifrån dem och hans börda tagas av deras skuldra.

²⁵ Ay ga Assiriya ceeri ay laabo ra. Ay tondi kuukey boŋ mo no ay g'a taamu-taamu. Gaa no a calo ga fun ay jama jinde bandey gaa, A tiŋa mo ga zumbu ka fun i jasey boŋ.

²⁶Detta är det beslut som är fattat mot hela jorden; detta är den hand som är uträckt mot alla folk.

²⁶ Waadu nooya kaŋ ay waadu ndunnya kulu se, Kambe mo nooya kaŋ go sambante ndunnya dumey kulu boŋ.

²⁷Ty HERREN Sebaot har beslutit det; vem kan då göra det om intet? Hans hand är det som är uträckt; vem kan avvända den?

²⁷ Zama Rabbi Kundeykoyo no k'a waadu, May binde no g'a ganji? A kambe go sambante mo, may binde no g'a bare?

²⁸I det år då konung Ahas dog förkunnades följande utsaga:

²⁸ Jiiro kaŋ ra bonkoono Ahaz bu no annabitaray sanni woone wo kaa:

²⁹Gläd dig icke, du filistéernas hela land, över att det ris som slog dig är sönderbrutet; ty från ormens rot skall en basilisk komma fram, och dennes avkomma bliver en flygande drake.

²⁹ Ya Filistiya, araŋ kulu, Ma si farhã ka ne, way, «Goobo kaŋ n'iri kar din ceeri.» Zama gondi kaajo gaa no gazama ga fatta, Gazama hayyaŋ mo ga hima gondi futo kaŋ ga zuru danga mali cine.

³⁰De utarmade skola sedan få bete och de fattiga få lägra sig i trygghet; men telningarna från din rot skall jag döda genom hunger, och vad som bliver kvar av dig skall dräpas.

³⁰ Talka ize hay-jina ga du ŋwaari, Jaŋaykoy mo ga kani baani samay. Amma a ga ni kaajo wi da haray, Ni waney kaŋ cindi mo, hara g'i wi.

³¹Jämra dig, du port; ropa, du stad; försmält av ångest, du filistéernas hela land. Ty norrifrån kommer en rök; i fiendeskarornas tåg bliver ingen efter.

³¹ Ya nin faada meyo, ma wurru! Ya gallo, ma kaati nda jinde beeri! Ya Filistiya, araŋ kulu, araŋ kar ka say. Zama azawa kambe haray no dullu goono ga fun, Boro fo mo si no kaŋ ga fatta sasara ra.

³²Vad skall man då svara det främmande folkets sändebud? Jo, att det är HERREN som har grundat Sion, och att de betryckta bland hans folk där hava sin tillflykt.

³² Tuyaŋ fo dumi no i ga yeti dumo din diyey se? To. Rabbi no ka Sihiyona sinji. A jama ra borey kaŋ yaŋ di kankami mo ga du koruyaŋ do a ra.