1Träden fram, I folk, och hören; I folkslag, akten härpå. Jorden höre och allt vad på den är, jordens krets och vad som alstras därav.
1 Ya araŋ, dumi cindey, Wa maan zama araŋ ma maa. Ya dumey, wa hanga jeeri. Laabey nda haŋ kaŋ go i ra kulu ma maa, Ndunnya da hay kulu kaŋ ga fun a gaa mo ma maa.
2Ty HERREN är förtörnad på alla folk och vred på all deras här; han giver dem till spillo, han överlämnar dem till att slaktas.
2 Zama Rabbi dukur ndunnya dumey kulu se, A futu mo i kundey kulu se. A g'i halaci parkatak, a g'i nooyandi wiyaŋ se.
3Deras slagna kämpar ligga bortkastade, och stank stiger upp från deras döda kroppar, och bergen flyta av deras blod.
3 Borey g'i buukoy furu taray, i buukoy fumbo ga tun, Tondi kuukey mo ga tay d'i kurey.
4Himmelens hela härskara förgås, och himmelen själv hoprullas såsom en bokrulle; hela dess härskara faller förvissnad ned, lik vissnade löv från vinrankan, lik vissnade blad ifrån fikonträdet.
4 Beene kundey kulu ga manne. Beene batama mo ga kunkuni sanda tira cine, I kundey kulu mo ga suugu sanda mate kaŋ cine reyzin kobto ga lakaw d'a fun nya gaa ka kaŋ, Sanda mate kaŋ cine jeejay kobto kogo ga kokobe ka fun jeejay nya gaa.
5Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himmelen; se, det far ned på Edom till dom, på det folk jag har givit till spillo.
5 Zama ay, Rabbi, ay takuba haŋ beena ra kal a kungu. A go mo, a ga kaŋ Edom boŋ, Ay jama kaŋ ay laali din boŋ.
6Ja, ett svärd har HERREN, det dryper av blod och är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i fett ifrån vädurars njurar; ty HERREN anställer ett offer i Bosra, ett stort slaktande i Edoms land.
6 Rabbi gonda takuba kaŋ kungu nda kuri, A naasu mo nda maani kaŋ a ŋwa. Feej'izey nda hincin izey kurey, Feeji gaarey dumayzey maano no a kungu nd'a, Zama Rabbi gonda sargay Bozra ra, Da wiyaŋ boobo mo Edom laabo ra.
7Vildoxar fällas ock därvid, tjurar, både små och stora. Deras land dricker sig rusigt av blod, och deras jord bliver dränkt i fett.
7 Haw-biyey ga zulli ka zumbu Edomancey banda, Ngey nda yeejey da daasey. Yaadin cine no i laabo ga kungu nda kuri, i bulungo mo ga maani koonu yeeri.
8Ty detta är en HERRENS hämndedag, ett vedergällningens år, då han utför Sions sak.
8 Zama Rabbi gonda banayaŋ zaari, Banandi jiiri no Sihiyona sanno sabbay se.
9Då bliva Edoms bäckar förvandlade till tjära och dess jord till svavel; ja, dess land bliver förbytt i brinnande tjära.
9 Edom goorey ga bare ka ciya sanda deeli cine, A kusa ga ciya sufar*, A laabo mo ga ciya deeli kaŋ go ga di da danji.
10Varken natt eller dag skall den branden slockna, evinnerligen skall röken därav stiga upp. Från släkte till släkte skall landet ligga öde, aldrig i evighet skall någon gå där fram.
10 Danjo si bu mo cin da zaari, A dullo ga soobay ka ciciri duumi. Zamana ka koy zamana a ga ciya koonu, Boro kulu si gana a ra hal abada abadin.
11Pelikaner och rördrommar skola taga det i besittning, uvar och korpar skola bo däri; ty förödelsens mätsnöre och förstörelsens murlod skall han låta komma däröver.
11 Amma bangu farka nda kuunu ga nango ŋwa, Kuku nda gaaruyaŋ mo ga goro a ra. Rabbi ga halaciyaŋ korfo nda yaamo deedandiyaŋ tondi salle a boŋ.
12Av dess ädlingar skola inga finnas kvar där, som kunna utropa någon till konung; och alla dess furstar få en ände.
12 I g'a boro beerey ce ka kond'ey mayra do, Amma baa afolloŋ si noodin. A wane mayraykoyey kulu mo ga ciya yaamo.
13Dess palatser fyllas av törne, nässlor och tistlar växa i dess fästen; och det bliver en boning för ökenhundar och ett tillhåll för strutsar.
13 Karji nyayaŋ ga fatta a faadey ra, Yo karji nda ngarfu ga te a gallu birnikoyey ra. A ga ciya zoŋoyaŋ nangoray, taatagayyaŋ windi mo no.
14Schakaler bo där tillsammans med andra ökendjur, och gastar ropa där till varandra; ja, där kan Lilit få ro, där kan hon finna en vilostad.
14 Ganji hamey ga kubay da sakali noodin, Saaji hinciney mo ga ngey caley ce noodin. Oho, kuku beeri ga goro noodin ka du nga boŋ se fulanzamyaŋ do.
15Där reder pilormen sitt bo och lägger sina ägg och kläcker så ut ynglet och samlar det i sitt skygd; ja, där komma gamarna tillhopa, den ene möter där den andre.
15 Noodin no gondi mo ga nga fiti cina ka gunguri dam, A ma fambu, a ma nga izey margu nga biyo ra. Oho, noodin no gabu wayey ga margu, Afo kulu nda nga cale.
16Söken efter i HERRENS bok och läsen däri; icke ett enda av de djuren skall utebliva, det ena skall icke fåfängt söka det andra. Ty det är hans mun, som bjuder det, det är hans Ande, som samlar dem tillhopa.
16 Wa ceeci Rabbi tira ra ka caw: Hayey din, baa afo si gaze i ra. I afo kulu mo si jaŋ nga cale, Zama Rabbi meyo no ka lordi te, A Biya mo no k'i margu.
17Det är han, som kastar lott för dem, hans hand tillskiftar dem deras mark efter mätsnöre; till evig tid skola de hava den till besittning, från släkte till släkte bo därpå.
17 A na kurne te ganji hamey din se, A kamba mo no ka laabo fay-fay i se da deedandiyaŋ korfo. I g'a mayra ŋwa hal abada, Zamana ka koy zamana no i ga goro a ra.