¹Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle.

¹ Naŋ ay ma baytu te sohõ boro kaŋ ay ga ba boŋ. Bayto neeya bora kaŋ ay ga ba boŋ a reyzin kalo ciine ra. Bora kaŋ ay ga ba gonda kali tudu fo kaŋ gonda albarka boŋ.

²Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor.

² A n'a far k'a tondey ku, A n'a tilam da reyzin nya suubanante. A na cinari kuuku te kalo bindo ra, A na reyzin kankamyaŋ do jabu a ra, A na laakal dake hal a ga reyzin ize hanno yaŋ hay, Amma a na reyzin ize fumbo yaŋ hay.

³Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård.

³ Sohõ binde, ya araŋ Urusalima gorokoy da Yahuda borey, Ay g'araŋ ŋwaaray, wa ciiti in d'ay kalo game ra.

⁴Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?

⁴ Ifo ka cindi kaŋ i ga te ay kalo se kaŋ ay mana te a ra? Zama waati kaŋ ay na laakal dake a ma reyzin ize hanno yaŋ hay, Ifo se no a na ifumbo yaŋ hay?

⁵Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.

⁵ Sohõ binde, naŋ ay ma ci araŋ se haŋ kaŋ ay ga te d'ay kalo: Ay g'a kali tondey dagu no, almaney g'a ŋwa mo. Ay m'a kosarayey zeeri, I g'a taamu-taamu mo.

⁶Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den.

⁶ Ay g'a halaci parkatak! I s'a kambey co-co, i s'a far mo, Amma tuuri izeyaŋ da karjiyaŋ ga fun a ra. Ay ga burey lordi mo ka ne i ma si hari te a boŋ.

⁷Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. --

⁷ Zama Rabbi Kundeykoyo reyzin kalo ga ti Israyla dumo, Yahuda borey no ga ti a tilamo kaŋ a ga taala-taala mo. A na laakal dake cimi ciiti gaa, A go mo, kala boro wiyaŋ! A na laakal dake adilitaray gaa, a go mo, Kala bone hẽeni!

⁸Ve eder som läggen hus till hus och fogen åker till åker, intill dess att rum ej mer finnes och I ären de enda som bo i landet!

⁸ Kaari borey kaŋ ga windi nda windi naagu care gaa! I ga fari nda fari mo naagu care gaa hala nangu si no kaŋ ga cindi. Ngey no ga goro ngey hinne laabo bindi ra!

⁹Från HERREN Sebaot ljuder det så i mina öron: Sannerligen, de många husen skola bliva öde; huru stora och sköna de än äro, skola de bliva tomma på invånare.

⁹ Ay hangey ra no Rabbi Kundeykoyo ze ka ne: «Daahir, windi beerey, da windey kaŋ ga boori, Iboobo ga ciya kurmu, Boro kulu si goro i ra.

¹⁰Ty en vingård på tio plogland skall giva allenast ett batmått, och en homers utsäde skall giva blott en efa.

¹⁰ Zama reyzin kali kaŋ ga beeri danga boro fo fari dumbari, A gaa i ga du duvan* litar waranka cindi hinka. Dumi izey mo, gumbutu me way wane, Kulu gumbutu folloŋ no a ga hay.»

¹¹Ve dem som stå bittida upp för att hasta till starka drycker, och som sitta intill sena natten för att upphetta sig med vin!

¹¹ Kaari borey kaŋ ga tun za da hinay zama ngey ma baji ceeci, Kaŋ ga cin zabu mo hala duvan m'i bugandi!

¹²Harpor och psaltare, pukor och flöjter och vin hava de vid sina dryckeslag, men på HERRENS gärningar akta de icke, på hans händers verk se de icke.

¹² I go ngey batey ra da moolo beeri da moolo kayna da ganga da seese yaŋ da duvan mo koyne, Amma i baa si nda Rabbi goy. I siino ga laakal mo d'a kambey te-goyey.

¹³Därför skall mitt folk oförtänkt föras bort i fångenskap; dess ädlingar skola lida hunger och dess larmande skaror försmäkta av törst.

¹³ Woodin se no ay borey ga furo tamtaray ra bayray-jaŋay sabbay se. I boro beerey ga bu da haray, I baayaŋo kulu mo ga koogu nda jaw.

¹⁴Ja, därför spärrar dödsriket upp sitt gap, det öppnar sina käftar utan allt mått, och stadens yperste måste fara ditned, jämte dess larmande och sorlande skaror, envar som fröjdar sig därinne.

¹⁴ Woodin se no Alaahara na nga karra tafandi, A na nga meyo feeri kaŋ sinda misa, Hala Urusalima darza d'a jama, d'a kosongo, Da boro kaŋ goono ga fooma a ra ma gunguray ka do a ra.

¹⁵Så bliva människorna nedböjda och männen ödmjukade, ja, ödmjukade varda de högmodigas ögon.

¹⁵ Boro kayna, i g'a ye ganda. Boro beeri, i g'a kaynandi. Boŋbeeraykoyey moy mo, i g'i zumandi.

¹⁶Men HERREN Sebaot bliver hög genom sin dom, Gud, den helige, bevisar sig helig genom rättfärdighet.

¹⁶ Amma Rabbi Kundeykoyo ga beeri ciiti ra, Koy Hanna ga nga boŋ cabe kaŋ nga hanan adilitaray ra.

¹⁷Och lamm gå där i bet såsom på sin egen mark, och på de rikas ödetomter söka vandrande herdar sin föda.

¹⁷ Waato din gaa feej'ize ga kuru noodin danga ngey kuray nango ra, Mebarawey mo ga arzakantey windi kooney ŋwa.

¹⁸Ve dem som draga fram missgärningsstraff med lögnens tåg och syndastraff såsom med vagnslinor,

¹⁸ Kaari ngey kaŋ yaŋ ga laala candi da tangari korfoyaŋ, I ma zunubi mo candi da torko korfoyaŋ!

¹⁹dem som säga: »Må han hasta, må han skynda med sitt verk, så att vi få se det; må det som Israels Helige har beslutit nalkas och komma, så att vi förnimma det!»

¹⁹ Ngey kaŋ ga ne koyne: «Irikoy ma te waasi, A ma nga goyo cahandi zama iri ma di a. Naŋ Israyla wane Hananyankoyo saawara ma kankamandi ka kaa, zama iri m'a bay!»

²⁰Ve dem som kalla det onda gott, och det goda ont, dem som göra mörker till ljus, och ljus till mörker, dem som göra surt till sött, och sött till surt!

²⁰ Kaari ngey kaŋ ga ne laala se booriyaŋ, Booriyaŋ mo i ma ne a se laala! Ngey kaŋ ga kubay daŋ kaari gurbi ra, Kaari mo i m'a daŋ kubay gurbi ra. I ma kaani daŋ forti gurbi ra, I ma forti mo ye ka daŋ kaani gurbi ra!

²¹Ve dem som äro visa i sina egna ögon och hålla sig själva för kloka!

²¹ Kaari ngey kaŋ yaŋ ga ngey boŋ himandi laakalkooniyaŋ, I ga ngey boŋ guna fayankakoyaŋ!

²²Ve dem som äro hjältar i att dricka vin och som äro tappra i att blanda starka drycker,

²² Kaari ngey kaŋ yaŋ gonda gaabi duvan haŋyaŋ do, Yaarukomyaŋ mo no baji diibiyaŋ do!

²³dem som giva den skyldige rätt för mutors skull, men beröva den oskyldige vad som är hans rätt!

²³ Ngey kaŋ yaŋ ga me-daabu ta ka boro laaley fansa ka taŋ, Amma i ga adilante cimo dumbu ka ta a gaa!

²⁴Därför, såsom eldsflamman förtär strå, och såsom halm sjunker tillsammans i lågan, så skall deras rot förruttna, och deras löv skola flyga bort såsom stoft, eftersom de förkastade HERREN Sebaots lag och föraktade Israels Heliges ord.

²⁴ Woodin sabbay se no, Sanda mate kaŋ cine danji beele ga subu baano ŋwa, Wala subu kogo ga kaŋ danji ra, Yaadin cine no i tiksa ga ciya sanda fumbi cine. I booso mo ga tun danga kusa cine. Za kaŋ i wangu Rabbi Kundeykoyo asariya, I donda Israyla wane Hananyankoyo sanno mo.

²⁵Därför har HERRENS vrede upptänts mot hans folk, och han uträcker sin hand emot det och slår det, så att bergen darra, och så att döda kroppar ligga såsom orenlighet på gatorna. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

²⁵ Woodin sabbay se no Rabbi futa koroŋ nga jama boŋ, A na nga kamba sambu i boŋ mo k'i kar. Tondey kuukey jijiri, Buukoy mo ciya sanda birji cine kwaara fondey ra. Kulu nda yaadin Rabbi futa mana ban, Amma a kamba go sambante hala hõ.

²⁶Och han reser upp ett baner för hednafolken i fjärran, och lockar på dem att de skola komma från jordens ända; och se, snart och med hast komma de dit.

²⁶ Rabbi ga liiliwal tunandi mo ndunnya dumey kaŋ go nangu mooro se. I go hala ndunnya me no, a ga falle i se i ma kaa. A go mo, i ga zuru ka kaa da waasi.

²⁷Ingen finnes bland dem, som är trött, ingen som är stapplande. Ingen unnar sig slummer och ingen sömn; på ingen lossnar bältet omkring hans länder, och för ingen brister en skorem sönder.

²⁷ I ra sinda boro kaŋ ga farga, Boro kaŋ ga kati mo si no. Boro kaŋ ga dusungu si no, wala boro kaŋ ga jirbi. I cantey guddamey si feeri, I taamu korfey mo si pati.

²⁸Deras pilar äro skarpa, och deras bågar äro alla spända; deras hästars hovar äro såsom av flinta, och deras vagnshjul likna stormvinden.

²⁸ I hangawey gonda deene, Haw go i birawey kulu ra. I bariyey ce camsey sanda day captuyaŋ no, I torkey cey mo sanda day alma haw beeri.

²⁹Deras skriande är såsom en lejoninnas; de skria såsom unga lejon, rytande gripa de sitt rov och bära bort det, och ingen finnes, som räddar.

²⁹ I dunduyaŋo ga hima muusu beeri way, I ga dundu sanda muusu beeri izeyaŋ, Oho, i ga dundu ka duure ham tibi, I m'a ku mo baani samay, faabako si no.

³⁰Ett rytande över folket höres på den dagen, likt rytandet av ett hav; och skådar man ned på jorden, se, då är där mörker och nöd, och ljuset är förmörkat genom töcken.

³⁰ Han din hane binde kosongu ga te Urusalima boŋ sanda teeku kosongu cine. Da boro na laabo fonnay, Kala kubay da taabi kaŋ go no, burey na kaaro daabu.