1För Sions skull vill jag icke tiga, och för Jerusalems skull vill jag ej unna mig ro, förrän dess rätt går upp såsom solens sken och dess frälsning lyser såsom ett brinnande bloss.
1 Sihiyona sabbay se no ay si dangay, Urusalima sabbay se no ay si fulanzam, Kala nd'a adilitara ma fun taray sanda annura bangayyaŋ cine, A faaba mo ma ciya sanda fitilla kaŋ ga di.
2Och folken skola se din rätt och alla konungar din härlighet; och du skall få ett nytt namn, som HERRENS mun skall bestämma.
2 Dumi cindey ga di ni adilitara, Bonkooney kulu mo ga di ni darza. Maa taji no i ga ni ce d'a, Maa kaŋ Rabbi meyo ga ci.
3Så skall du vara en härlig krona i HERRENS hand, en konungslig huvudbindel i din Guds hand.
3 Ni ga ciya koytaray fuula kaŋ gonda darza Rabbi kambe ra, Ni ga ciya koytaray boŋ taalam mo ni Irikoyo kambe ra.
4Du skall icke mer kallas »den övergivna», ej heller skall ditt land mer kallas »ödemark», utan du skall få heta »hon som jag har min lust i», och ditt land skall få heta »äkta hustrun»; ty HERREN har sin lust i dig, och ditt land har fått sin äkta man.
4 I si ye ka ne ni se furante koyne. I si ye ka ne ni laabo mo se kurmu koyne. Amma i ga ne ni se ay farhã hari. Ni laabo mo, i ga ne a se Wayboro kaŋ go hiijay ra. Zama Rabbi ga maa ni kaani gumo, Ni laabo mo ga du hiijay.
5Ty såsom när en ung man bliver en jungrus äkta herre, så skola dina barn bliva dina äkta herrar, och såsom en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig.
5 Zama sanda mate kaŋ cine arwasu ga wandiyo hiiji, Yaadin cine no ni izey ga ni hiiji, Sanda mate kaŋ cine arhiiji ga farhã da wayhiiji mo, Yaadin cine no ni Irikoyo ga farhã da nin.
6På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare; varken dag eller natt få de någonsin tystna. I som skolen ropa till HERREN, given eder ingen ro.
6 Ya nin Urusalima, Ay na batukoyaŋ daŋ ni cinari beero boŋ. Zaari me-a-me da cin me-a-me i si dangay duumi. Araŋ kaŋ goono ga Rabbi fongandi, wa si fulanzam.
7Och given honom ingen ro förrän han åter har byggt upp Jerusalem och låtit det bliva ett ämne till lovsång på jorden.
7 Wa s'a naŋ mo a ma fulanzam, Kala nd'a na Urusalima sinji k'a ciya sifaw hari ndunnya ra.
8HERREN har svurit vid sin högra hand och sin starka arm: Jag skall icke mer giva din säd till mat åt dina fiender, och främlingar skola icke dricka ditt vin, frukten av din möda.
8 Rabbi ze da nga kambe ŋwaaro, Nga kambe gaabikoono boŋ no a ze ka ne: «Daahir ay si ye ka ni ntaaso nooyandi a ma ciya ni ibarey se ŋwaari koyne. Yawey mo si ni reyzin haro kaŋ ni taabi ka du din haŋ,
9Nej, de som insamla säden skola ock äta den och skola lova HERREN, och de som inbärga vinet skola dricka det i min helgedoms gårdar.
9 Amma borey kaŋ yaŋ kond'a barma do, Ngey no g'a ŋwa ka Rabbi maa sifa. Borey mo kaŋ yaŋ na reyziney kosu, Ngey no ga haro haŋ ay windi hanna batamey ra.»
10Dragen ut, dragen ut genom portarna, bereden väg för folket; banen, ja, banen en farväg rensen den från stenar, resen upp ett baner för folken.
10 Wa furo ka bisa, Wa furo ka bisa birni meyey gaa! Wa hanse, wa fondo hanse, wa fonda soola jama se! Wa tondey kaa fonda boŋ. Wa liiliwal tunandi beene ndunnya dumey boŋ do.
11Hör, HERREN höjer ett rop, och det når till jordens ända: Sägen till dottern Sion: Se, din frälsning kommer. Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom.
11 Guna, Rabbi go ga feyaŋ te kaŋ ga to hala ndunnya me. Wa ci Sihiyona ize wayo se ka ne: Guna, ni faabakwa goono ga kaa! Guna, Rabbi alhakko go a banda, A banando mo g'a jin.
12Och man skall kalla dem »det heliga folket», »HERRENS förlossade»; och dig själv skall man kalla »den mångbesökta staden», »staden, som ej varder övergiven».
12 I ga ne i se jama hanante da Rabbi wane fansantey. I ga ne ni mo se: «Bora kaŋ Rabbi ceeci, gallo kaŋ a mana furu.»