¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹ Rabbi sanno kaa ay do koyne ka ne:

²Gå åstad och predika för Jerusalem och säg: Så säger HERREN: Jag kommer ihåg, dig till godo, din ungdoms kärlek, huru du älskade mig under din brudtid, huru du följde mig i öknen, i landet där man intet sår.

² Ma koy ka fe Urusalima hangey ra ka ne: Yaa no Rabbi ci: Ay fongu ni zankataray naanayo, Da ni hiija jirbi iyya baakasina, Mate kaŋ cine ni n'ay gana ka koy hala saajo ra, Nangu kaŋ i mana duma ce fo.

³Ja, en HERRENS heliga egendom är Israel, förstlingen av hans skörd; alla som vilja äta därav ådraga sig skuld, olycka kommer över dem, säger HERREN.

³ Doŋ Israyla* wo hanante no Rabbi se, A nafa boŋ-jina no. Borey kulu kaŋ n'a ŋwa, woodin ciya a se taali, Masiiba kaŋ i boŋ. Yaadin no Rabbi ci.

⁴Hören HERRENS ord, I av Jakobs hus, I alla släkter av Israels hus.

⁴ Ya Yakuba dumo kaŋ ga ti Israyla dumo almayaaley kulu, Wa maa Rabbi sanno,

⁵Så säger HERREN: Vad orätt funno edra fäder hos mig, eftersom de gingo bort ifrån mig och följde efter fåfängliga avgudar och bedrevo fåfänglighet?

⁵ Yaa no Rabbi ci: Adilitaray-jaŋay woofo dumi no araŋ kaayey gar ay do, Kaŋ ga naŋ i ma mooru ay, ka goy yaamo gana, Hala ngey bumbey mo ciya yaamo?

⁶De frågade icke: »Var är HERREN, han som förde oss upp ur Egyptens land, han som ledde oss i öknen, det öde och oländiga landet, torrhetens och dödsskuggans land, det land där ingen vägfarande färdades, och där ingen människa bodde?»

⁶ I mana ne mo: «Man Rabbi kaŋ n'iri kaa Misira laabo ra. Nga kaŋ n'iri candi saajo ra, laabo kaŋ gonda taasi beerey ra, Kaŋ gonda laabu guusey, koogay laabu, Kaŋ gonda kubay bi tik! Kaŋ ra boro kulu si gana, Boro kulu siino ga goro a ra mo?»

⁷Och jag förde eder in i det bördiga landet, och I fingen äta av dess frukt och dess goda. Men när I haden kommit ditin, orenaden I mitt land och gjorden min arvedel till en styggelse.

⁷ Ay kande araŋ laabu albarkante fo ra, Zama araŋ m'a nafa nd'a izey ŋwa. Amma waato kaŋ cine araŋ furo, araŋ n'ay laabo ziibandi, Araŋ n'ay wane laabo ciya fanta hari.

⁸Prästerna frågade icke: »Var är HERREN?» De som hade lagen om händer ville icke veta av mig, och herdarna avföllo från mig; profeterna profeterade i Baals namn och följde efter sådana som icke kunde hjälpa.

⁸ Alfagey mana ne: «Man no Rabbi go?» Asariya goy teekoy man'ay bay, Mayraykoyey n'ay asariya taamu, Annabey* mo na annabitaray te Baal* maa gaa, I na muraaduyaŋ kaŋ sinda nafa gana.

⁹Därför skall jag än vidare gå till rätta med eder, säger HERREN, ja, ännu med edra barnbarn skall jag gå till rätta.

⁹ A binde, hala sohõ ay ga kakaw d'araŋ. Yaadin no Rabbi ci. Ay ga kakaw d'araŋ haamey mo.

¹⁰Dragen bort till kittéernas öländer och sen efter, sänden bud till Kedar och forsken noga efter; sen till, om något sådant där har skett.

¹⁰ Wa daaru ka koy Cittim gungo do, Araŋ ma guna ka di ka donton Kedar gaa. Araŋ ma fintal hal a ma boori ka di hal i na hayo wo dumi te ce fo.

¹¹Har väl något hednafolk bytt bort sina gudar? Och dock äro dessa inga gudar. Men mitt folk har bytt bort sin ära mot en avgud som icke kan hjälpa.

¹¹ Mate no? Ndunnya dumi fo go no kaŋ bay ka nga de-koyey barmay? Baa kaŋ manti irikoyyaŋ no! Amma ay borey na ngey darza barmay ka ta haŋ kaŋ si hay kulu hanse.

¹²Häpnen häröver, I himlar; förskräckens och bäven storligen, säger HERREN.

¹² Ya beeney, wa dambara nda woodin, Araŋ ma humburu gumo, araŋ ma jijiri gumo. Yaadin no Rabbi ci.

¹³Ty mitt folk har begått en dubbel synd: mig hava de övergivit, en källa med friskt vatten, och de hava gjort sig brunnar, usla brunnar, som icke hålla vatten.

¹³ Zama ay borey na goy laalo hinka te: I n'ay furu, ay kaŋ ci hari-mo fundikooni. I na gullayaŋ cina ngey boŋ se, Gulla funo yaŋ kaŋ yaŋ si hari gaay.

¹⁴Är väl Israel en träl eller en hemfödd slav, eftersom han så har lämnats till plundring?

¹⁴ Israyla ya bannya no, Wala tam kaŋ i hay windi ra no? Ifo se no a ciya diire hari?

¹⁵Lejon ryta mot honom, de låta höra sitt skri. De göra hans land till en ödemark, hans städer brännas upp, så att ingen kan bo i dem.

¹⁵ Muusu izey dundu a gaa, i na jinde sambu. I n'a laabo ciya saaji, I n'a galley ton hal i sinda goroko mo.

¹⁶Till och med Nofs och Tapanhes' barn avbeta dina berg.

¹⁶ Nof da Tafanes izey na ni boŋ bindo cabu.

¹⁷Men är det ej du själv som vållar dig detta, därmed att du övergiver HERREN din Gud, när han vill leda dig på den rätta vägen?

¹⁷ Manti nin no ka woodin candi ka kande ni boŋ gaa, Za kaŋ ni fay nda Rabbi ni Irikoyo, Waati kaŋ a go ga ni candi fonda ra?

¹⁸Varför vill du nu gå till Egypten och dricka av Sihors vatten? Och varför vill du gå till Assyrien och dricka av flodens vatten?

¹⁸ Ifo binde ka nin da Misira fonda margu, Hala ni ma Nil haro haŋ? Ifo ka nin da Assiriya fonda margu, Hala ni ma Ufratis haro haŋ?

¹⁹Det är din ondska som bereder dig tuktan, det är din avfällighet som ådrager dig straff. Märk därför och besinna vilken olycka och sorg det har med sig att du övergiver HERREN, din Gud, och icke vill frukta mig, säger Herren, HERREN Sebaot.

¹⁹ Ni bumbo laalayaŋo ga ni gooji. Ni banda yeyaŋo ga kaseeti ni gaa. Sohõ binde, ni ma bay, Ni ma di kaŋ hari laalo kaŋ ga fottu no za kaŋ ni fay da Rabbi ni Irikoyo. Ay humburkuma si no ni do mo. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.

²⁰Ty för länge sedan bröt du sönder ditt ok och slet av dina band och sade: »Jag vill ej tjäna.» Och på alla höga kullar och under alla gröna träd lade du dig ned för att öva otukt.

²⁰ Ni na ni calo* ceeri za gayyaŋ, Ni na ni sisirey pati-pati. Ni ne mo: «Ay si may ni se.» Zama tudu kuuku kulu boŋ, Da tuuri-nya kulu kaŋ gonda bi, a cire no ni goono ga kani ka kaaruwataray* goy te.

²¹Jag hade ju planterat dig såsom ett ädelt vinträd av alltigenom äkta art; huru har du då kunnat förvandlas för mig till vilda rankor av ett främmande vinträd?

²¹ Amma ay na ni tilam sanda reyzin* nya tikse suubanante, Dumi kaŋ ga boori gumo. Mate binde no kaŋ ni bare ka te ay se sanda tikse laalo, Saaji ra wane?

²²Ja, om du ock tvår dig med lutsalt och tager än så mycken såpa, så förbliver dock din missgärning oren inför mig, säger Herren, HERREN.

²² Baa ni na ni boŋ nyumay nda soso hari, Ma sambu safun boobo, Kulu nda yaadin ni laalayaŋo taray kwaaray no a go ay jine. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.

²³Huru kan du säga: »Jag har ej orenat mig, jag har icke följt efter Baalerna»? Besinna vad du har bedrivit i dalen, ja, betänk vad du har gjort. Du är lik ett ystert kamelsto, som löper hit och dit.

²³ Mate no ni ga te ka ne: «Ay mana ziibi me, ay mana Baaley gana?» Guna, ni fonda neeya gooro ra, Ni bay haŋ kaŋ ni te, Ni ya yo no kaŋ ga waasu, a ga mulay mo.

²⁴Du är lik en vildåsna, fostrad i öknen, en som flåsar i sin brunst, och vars brånad ingen kan stävja; om någon vill till henne, behöver han ej löpa sig trött; när hennes månad kommer, träffar man henne.

²⁴ Ganji farka way doona saajo ra goray, Nga kaŋ ga haw ta nda nga bine anniya, D'a tun, may no ga hin k'a bare? Aru kulu kaŋ g'a ceeci si farga nd'a ceeciyaŋ, A kubayyaŋ handu no i ga du a.

²⁵Akta din fot, så att den icke tappar skon, och din strupe, så att den ej bliver torr av törst. Men du svarar: »Du mödar dig förgäves. Nej, jag älskar de främmande, och efter dem vill jag följa.»

²⁵ Ma si ta ni ce ma jaŋ taamu, Ma si ta mo ni karra ma koogu nda jaw. Amma ni ne: «Daama si no. Abada! Ay wo kay, yawey day no ay ga ba, Ay g'i gana mo.»

²⁶Såsom tjuven står där med skam, när han ertappas, så skall Israels hus komma på skam, med sina konungar, och furstar, med sina präster och profeter,

²⁶ Sanda mate kaŋ cine zay ga haaw d'i du a ka di, Yaadin cine no Israyla dumo ga haaw, Ngey nda ngey bonkooney, d'i mayraykoyey, D'i alfagey, d'i annabey mo.

²⁷dessa som säga till trästycket: »Du är min fader», och säga till stenen: »Du har fött mig.» Ty de vända ryggen till mig och icke ansiktet; men när olycka är på färde, ropa de: »Upp och fräls oss!»

²⁷ Ngey no go ga ne bundu se: «Ni ya ay baaba no.» I ma ne tondi mo se: «Nin no ga ti nyaŋo kaŋ n'ay hay.» I na banda bare ay gaa, manti i moydumey. Amma i masiiba jirbey ra i ga ne ay se: «Ma tun k'iri faaba!»

²⁸Var äro då dina gudar, de som du gjorde åt dig? Må de stå upp. Kunna de frälsa dig i din olyckas tid? Ty så många som dina städer äro, så många hava dina gudar blivit, du Juda.

²⁸ Amma man gaa no ni toorey kaŋ ni te go? I ma tun me, d'i ga hin, Ka ni faaba masiiba alwaati ra. Zama ni galley baayaŋo me cine no ga ti ni toorey mo baayaŋ me, ya nin Yahuda.

²⁹Huru kunnen I gå till rätta med mig? I haven ju alla avfallit från mig, säger HERREN.

²⁹ Ifo se no araŋ go g'ay kakaw? Araŋ kulu murte ay gaa. Yaadin no Rabbi ci.

³⁰Förgäves har jag slagit edra barn; de hava icke velat taga emot tuktan. Edert svärd har förtärt edra profeter, såsom vore det ett förhärjande lejon.

³⁰ Yaamo boŋ no ay n'araŋ izey kar, I mana goojiyaŋ ta. Araŋ bumbo takuba n'araŋ annabey ŋwa, Sanda muusu beeri kaŋ ga halaci.

³¹Du onda släkte, giv akt på HERRENS ord. Har jag då för Israel varit en öken eller ett mörkrets land, eftersom mitt folk säger: »Vi hava gjort oss fria, vi vilja ej mer komma till dig»?

³¹ Ya araŋ zamana wo borey, wa maa Rabbi sanno. Ay ciya saaji nooya Israyla se? Wala laabu kaŋ gonda kubay bi tik? Ifo se binde no kaŋ ay jama goono ga ne: «Taŋante no iri go, iri si ye ka koy ni do koyne?»

³²Icke förgäter en jungfru sina smycken eller en brud sin gördel? Men mitt folk har förgätit mig sedan urminnes tid.

³² A ga hin ka te wandiyo ma dinya nga taalam jinay, Wayhiiji mo ma dinya nga zaarey? Kulu nda yaadin, Ay borey dinya ay gaa jirbiyaŋ kaŋ sinda me.

³³Huru skickligt går du icke till väga, när du söker älskog! Därför har du ock blivit förfaren på det ondas vägar.

³³ Mate kaŋ ni na ni fonda hanse nd'a neeya Baakasinay ceeciyaŋ se! Haciika baa kaaruwey, ni n'i dondonandi nda ni daa.

³⁴Ja, på dina mantelflikar finner man blod av arma och oskyldiga, som du har dödat, icke därför att de ertappades vid inbrott, nej, därför att din håg står till allt sådant.

³⁴ Ni bankaarayey gaa gonda kuri, Boro kaŋ sinda taali yaŋ wane, kaŋ yaŋ ga talka. Baa kaŋ ni man'i gar i go ga fuwo fun. Amma woodin yaŋ baa si,

³⁵Och dock säger du: »Jag går fri ifrån straff; hans vrede mot mig har förvisso upphört.» Nej, jag vill gå till rätta med dig, om du än säger: »Jag har icke syndat.»

³⁵ Kulu nda yaadin ni go ga ne: «Ay wo sinda taali, Daahir Rabbi futa ga bare ka fay da ay.» A go, ay ga konda nin ciiti do, Zama ni ne ni mana zunubi te.

³⁶Varför har du nu så brått att vandra åstad på en annan väg? Också med Egypten skall du komma på skam, likasom du kom på skam med Assyrien.

³⁶ Ifo se no ni goono ga bar-bare yaawo cine ka ni fonda barmay? Ni ga haaw Misira sabbay se, Sanda mate kaŋ cine ni haaw Assiriya sabbay se.

³⁷Också därifrån skall du få gå din väg, med händerna på huvudet. Ty HERREN förkastar dem som du förlitar dig på, och du skall icke bliva lyckosam med dem.

³⁷ Baa neewo mo no ni ga fatta, Ni kambey ga bara ni boŋo ra, Zama Rabbi wangu ngey kaŋ yaŋ gaa ni goono ga de, I si hay kulu hanse ni se.