¹Det är sagt: Om en man skiljer sig från sin hustru, och hon så går bort ifrån honom och bliver en annan mans hustru, icke får han då åter komma tillbaka till henne? Bleve icke då det landet ohelgat? Och du, som har bedrivit otukt med så många älskare, du vill ändå få komma tillbaka till mig! säger HERREN.

¹ A ne: Da boro na nga wande fay, Hal a fun kurnyo do ka ye ka ciya boro fo wande, To, kurnye zeena ga ye ka koy a do koyne, wala? Manti laabo din ga ziibi gumo? Amma nin wo, ni na kaaruwataray te da baako boobo, Kulu nda yaadin ma ye ka kaa ay do koyne. Yaadin no Rabbi ci.

²Lyft upp dina ögon till höjderna och se: var lät du icke skända dig? Vid vägarna satt du och spejade efter dem, såsom en arab i öknen, och ohelgade landet genom din otukt och genom din ondska.

² Ma ni moy fiti ka tudey guna. Man nangu kaŋ ni baakoy mana kani nda nin? Fondey ra no ni n'i batu, Sanda Laarabu kaŋ go taasi beerey ra. Ni na laabo ziibandi da ni kaaruwatara da ni laala mo.

³Väl blevo regnskurarna förhållna, och intet vårregn föll; men du hade en äktenskapsbryterskas panna, du ville icke blygas.

³ Woodin se no ay na burjina hari ganji, Za-za haro mo siino ga te koyne. Kulu nda yaadin ni gonda kaaruwa boŋ sanday, Ni wangu nda haawi ma ni di.

⁴Och ändå har du nyss ropat till mig: »Min fader!», Min ungdoms vän är du!»

⁴ A mana gay sohõ ni hẽ ay gaa ka ne: «Ya ay Baaba, nin no ga ti ay zankatara cora.

⁵»Skulle han kunna behålla vrede evinnerligen, skulle han framhärda så för alltid?» Så talar du och gör dock vad ont är, ja, fullbordar det ock.

⁵ A ga soobay ka futu hal abada no? A ga soobay ka futu kala bananta no?» A go, ni na hari laaloyaŋ ci, Ni n'i goy mo, ni te ni ibaay.

⁶Och HERREN sade till mig i konung Josias tid: Har du sett vad Israel, den avfälliga kvinnan, har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev där otukt.

⁶ Bonkoono Yosiya zamana ra Rabbi ne ay se: Ni di haŋ kaŋ Israyla te, nga kaŋ sinda naanay? A kaaru tondi kuuku fo kulu boŋ, a furo tuuri biikoy fo kulu cire ka kaaruway* goy te noodin yaŋ.

⁷Och jag tänkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon vända tillbaka till mig. Men hon vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa kvinnan, såg det.

⁷ Ay mo ne: D'a na hayey din kulu goy te ka ban, a ga ye ka kaa ay do, amma a mana kaa. A nya izo Yahuda kaŋ ga amaana ŋwa mo di woodin.

⁸Och jag såg, att fastän jag hade skilt mig från Israel, den avfälliga, och givit henne skiljebrev just för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes dock hennes syster Juda den trolösa, icke därav, utan gick likaledes åstad och bedrev otukt

⁸ Ay laakal ka faham mo kaŋ Israyla kaŋ sinda naanay na zina te, a se mo ay n'a fay, ay n'a no hiijay wiyaŋ tira. Kulu nda yaadin a nya izo Yahuda kaŋ ga amaana ŋwa mana humburu, amma nga mo koy ka kaaruwataray goy te.

⁹och ohelgade så landet genom sin lättfärdiga otukt, i det hon begick äktenskapsbrott med sten och trä.

⁹ A ciya mo, a kaaruwatara saamotaray sabbay se, kala laabo ziibi, a na zina te mo hala nda tondi da tuuri-nya yaŋ.

¹⁰Ja, oaktat allt detta vände hennes syster Juda, den trolösa, icke tillbaka till mig av fullt hjärta, utan allenast med skrymteri, säger HERREN.

¹⁰ Kulu nda yaadin a nya izo kaŋ ga amaana ŋwa, kaŋ ga ti Yahuda mana ye ka kaa ay do da bine folloŋ, amma da munaficitaray. Yaadin no Rabbi ci.

¹¹Och HERREN sade till mig: Israel, den avfälliga, har bevisat sig rättfärdigare än Juda, den trolösa.

¹¹ Rabbi ne ay se koyne: Israyla kaŋ sinda naanay wo, a na adilitaray cab'ay se ka bisa amaana ŋwaaro din Yahuda.

¹²Gå bort och predika så norrut och säg: Vänd om, Israel, du avfälliga, säger HERREN, så vill jag icke längre med ogunst se på eder; ty jag är nådig, säger HERREN, jag behåller icke vrede evinnerligen.

¹² Ma koy ka sanno wo fe, ni go ga azawa kambe guna. Ni ma ne: Ya Israyla kaŋ sinda naanay, ma bare ka ye. Yaadin no Rabbi ci. Ay si ni guna nda futay, zama ay ya Suujikoy no. Yaadin no Rabbi ci. Ay si futay gaay hal abada bo.

¹³Allenast må du besinna din missgärning, att du har varit avfällig från HERREN, din Gud, och lupit hit och dit till främmande gudar under alla gröna träd; ja, I haven icke velat höra min röst, säger HERREN.

¹³ Kala day ni ma ni laala kaŋ ni te Rabbi ni Irikoyo se din ci, Kaŋ ga ti asariya taamuyaŋ goyo kaŋ ni te. Ni na ni baakasina say-say yawey se tuuri kaŋ gonda bi kulu cire. Ni man'ay sanno gana mo. Yaadin no Rabbi ci.

¹⁴Vänden om, I avfälliga barn, säger HERREN, ty jag är eder rätte herre; så vill jag hämta eder, en från var stad och två från var släkt, och föra eder till Sion.

¹⁴ Ya araŋ ize murtantey, wa ye ka kaa. Yaadin no Rabbi ci, zama ay ya kurnye no araŋ se. Ay mo ya araŋ sambu, afolloŋ gallu fo ra, ihinka windi fo ra, ya kande araŋ Sihiyona.

¹⁵Och jag vill giva eder herdar efter mitt hjärta, och de skola föra eder i bet med förstånd och insikt.

¹⁵ Ay m'araŋ no hawjiyaŋ kaŋ ga kaan ay bina se, kaŋ yaŋ g'araŋ boy da bayray da fahamay.

¹⁶Och det skall ske, att när I på den tiden föröken eder och bliven fruktsamma i landet, säger HERREN, då skall man icke mer tala om HERRENS förbundsark eller tänka på den; man skall icke komma ihåg den eller sakna den, och man skall icke göra någon ny sådan.

¹⁶ A ga ciya mo, saaya kaŋ cine araŋ ga baa ka labu-care, araŋ te iboobo laabo ra, -- jirbi woodin yaŋ ra, yaa no Rabbi ci, i si ye ka ne: «Rabbi sappa sundurko.» A si furo laakal ra, i si fongu a gaa mo. A faaji s'i di, i si ye k'a te mo koyne.

¹⁷Utan på den tiden skall man kalla Jerusalem »HERRENS tron»; och dit skola församla sig alla hednafolk, till HERRENS namn i Jerusalem. Och de skola icke mer vandra efter sina onda hjärtans hårdhet.

¹⁷ Alwaati woodin ra no i ga ne Urusalima se Rabbi Koytaray Karga. Ndunnya dumey kulu mo ga margu ka koy a do Rabbi maa gaa, i ma koy Urusalima. I si ye ka ngey bine sanday laala din gana koyne.

¹⁸På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans skola de komma från nordlandet in i det land som jag gav edra fäder till arvedel.

¹⁸ Jirbi woodin yaŋ ra Yahuda kunda ga dira nga nda Israyla kunda care banda. Care banda mo no i ga fun azawa kambe laabo ra, i ma furo laabo kaŋ ay n'i kaayey no i m'a tubu din ra.

¹⁹Jag tänkte: »Vilken plats skall jag ej förläna dig bland barnen, och vilket ljuvligt land skall jag icke giva dig, den allra härligaste arvedel bland folken!» Och jag tänkte: »Då skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifrån mig.»

¹⁹ Amma ay ne: Danga day ay ma du ka ni daŋ ay izey ra, Ay ma ni no laabu kaano, Tubu kaŋ bisa ikulu albarka ndunnya dumey game ra! Ay ne mo: Araŋ ma ne ay se: «Ay baaba.» Araŋ ma si bare ka fay d'ay ganayaŋ mo.

²⁰Men såsom när en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels hus varit trolösa mot mig, säger HERREN.

²⁰ Daahir, mate kaŋ cine wayboro kaŋ ga amaana ŋwa ga nga kurnyo naŋ, Yaadin cine no araŋ n'ay amaana ŋwa, ya Israyla dumo. Yaadin no Rabbi ci.

²¹Därför höras rop på höjderna, gråt och böner av Israels barn; ty de hava gått på förvända vägar och förgätit HERREN, sin Gud.

²¹ I ga maa jindeyaŋ tondi kuukey boŋ, Israyla izey hẽeni nda ŋwaarayyaŋ wane, Zama i cacar ka daray, haw-ka-teeyaŋ boŋ. I dinya Rabbi ngey Irikoyo gaa.

²²Så vänden nu om, I avfälliga barn, så vill jag hela eder från edert avfall. Ja se, vi komma till dig, ty du är HERREN, vår Gud.

²² Wa bare, ya araŋ izey kaŋ ga amaana ŋwa. Ay mo, ya araŋ naanay-jaŋa yayandi. Guna, iri go ga kaa ni do, Zama nin no ga ti Rabbi iri Irikoyo.

²³Sannerligen, bedrägligt var vårt hopp till höjderna, blott tomt larm gåvo oss bergen. Sannerligen, det är hos HERREN, vår Gud, som frälsning finnes för Israel.

²³ Daahir, halliyaŋ no ga fun tudey do, Kosongu mo ga fun tondi kuukey boŋ. Daahir mo Rabbi iri Irikoyo do no Israyla faaba go.

²⁴Men skändlighetsguden har förtärt frukten av våra fäders arbete, allt ifrån vår ungdom, deras får och fäkreatur, deras söner och döttrar.

²⁴ Amma haawi tooro din n'iri baabey tubey ŋwa za iri zankatara gaa, Hala nd'i haw da feeji kurey kulu, D'i ize arey da ize wayey.

²⁵Så vilja vi nu ligga här i vår skam, och blygd må hölja oss. Ty mot HERREN, vår Gud, hava vi syndat, vi och våra fäder, ifrån vår ungdom ända till denna dag; vi hava icke velat höra HERRENS, vår Guds, röst.

²⁵ Naŋ iri ma kani iri haawo ra, Iri kayna mo m'iri daabu, Zama iri na zunubi te Rabbi iri Irikoyo se, Iri nd'iri kaayey, Za iri zankatara gaa kal a kaa ka to sohõ. Iri mana maa Rabbi iri Irikoyo jinda se mo.