1»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
1 «Haciika, haciika ay ga ci araŋ se: boro kaŋ si furo feeji kalo meyo gaa, amma a ga kaaru nangu fo haray, bora din ya zay da komko no.
2Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
2 Amma boro kaŋ ga furo meyo gaa haray ya feeji kuruko no.
3För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
3 Kalo me gaaykwa ga fiti a se, feejey mo ga maa a jinde. A ga nga bumbo feejey ce nda ngey maayey ka kond'ey taray.
4Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
4 Waati kaŋ a ga nga waney kulu kaa taray, a ga furo i jine. Feejey mo g'a gana, zama i g'a jinda bay.
5Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»
5 I si yaw gana abada, amma i ga zuru a se no, zama i si yawey jinde bay.»
6Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
6 Misa wo no Yesu ci i se, amma i mana faham da sanney din kaŋ a ci ngey se.
7Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
7 Yesu ye ka ne i se koyne: «Haciika, haciika ay ga ci araŋ se: ay no ga ti feeji kalo meyo.
8Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
8 Borey kulu kaŋ n'ay jin, zay da komko yaŋ no, amma feejey mana hangan i se.
9Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
9 Ay no ga ti meyo. Boro kulu kaŋ ga furo ay do ga du faaba. A ga furo kalo ra mo ka fatta ka du kuray do.
10Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
10 Zay si kaa kala zaytaray da wiyaŋ da halaciyaŋ se. Ay wo kaa zama i ma du fundi, i ma du a mo da baayaŋ.
11Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
11 Ay no ga ti kuruko hanna. Kuruko hanno ga nga fundo no feejey sabbay se.
12Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
12 Goy-ize kaŋ ga goy te alhakku se, kaŋ manti kuruko no, kaŋ feejey manti a wane yaŋ mo no, d'a di sakali* go kaa, a ga zuru ka feejey naŋ no. Sakalo mo g'i hamay k'i say-say.
13Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
13 Goy-izo din ga zuru zama a baa si nda feejey.
14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
14 Ay no ga ti kuruko hanna. Ay g'ay waney bay, ay waney mo g'ay bay
15såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
15 sanda mate kaŋ cine Baaba g'ay bay, ay mo ga Baaba bay. Ay g'ay fundo no mo feejey sabbay se.
16Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
16 Ay gonda feeji fooyaŋ mo kaŋ manti kalo wo wane. Woodin yaŋ mo tilas kal ay ma kand'ey. I ga maa ay jinde ka ciya kuru folloŋ kaŋ gonda kuruko folloŋ.
17Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
17 Woone sabbay se no Baaba ga ba ay: zama ay g'ay fundo no, ay ma ye k'a ta koyne.
18Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»
18 Boro kulu si no kaŋ g'a ta ay gaa, amma ay boŋ se no ay g'a no. Ay gonda dabari ay m'a no, ay gonda dabari mo ay ma ye k'a ta koyne. Lordo wo, ay Baabo do no ay du a.»
19För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
19 Kakaw ye ka tun Yahudancey game ra koyne sanney din sabbay se.
20Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»
20 I ra boro boobo goono ga ne: «A gonda follay, a boŋo koma! Ifo se no araŋ ga hangan a se?»
21Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»
21 Boro fooyaŋ goono ga ne: «Sanney din manti follokom wane no. Follay ga hin ka danawey moy fiti no?»
22Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
22 Alwaato din i goono ga Hanandiyaŋ Bato* te Urusalima, hargu alwaato ra mo no.
23och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
23 Yesu goono ga windi Irikoy windo ra Suleymanu tanda ra.
24Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»
24 Yahudancey mo n'a windi ka ne a se: «Kala waatifo no ni g'iri kaa baaru? Da ni ya Almasihu no, ma ci iri se taray kwaaray.»
25Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
25 Yesu tu i se ka ne: «Ay ci araŋ se, amma araŋ mana cimandi. Goyey kaŋ yaŋ ay ga te ay Baaba maa ra, ngey no ga seeda ay boŋ.
26Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
26 Amma araŋ mana cimandi zama manti ay feejey ra no araŋ go.
27Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
27 Ay feejey ga maa ay jinde, ay g'i bay, ngey mo g'ay gana.
28Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.
28 Ay g'i no fundi hal abada, i si halaci mo, abada. Boro kulu si no mo kaŋ g'i kom ay kambe ra.
29Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
29 Ay Baabo kaŋ n'i no ay se ga bisa ikulu beeray. Boro kulu si hin k'i kom ay Baabo kambe ra.
30Jag och Fadern äro ett.»
30 In d'ay Baaba, iri kulu afolloŋ no.»
31Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
31 Yahudancey ye ka tondiyaŋ sambu zama ngey m'a catu.
32Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»
32 Yesu tu i se ka ne: «Goy hanno boobo no ay cabe araŋ se, ay Baaba do wane yaŋ. I ra goy woofo se no araŋ g'ay catu nda tondi?»
33Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»
33 Yahudancey tu a se ka ne: «Goy hanno sabbay se iri si ga ni catu bo, amma Irikoy alaasiray sabbay se no, zama nin kaŋ ga ti boro, ni ga ni boŋ himandi Irikoy.»
34Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
34 Yesu tu ka ne i se: «Manti a go hantumante araŋ asariya ra: ‹Ay ne: Araŋ ya irikoyyaŋ no?›
35Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
35 D'a ne borey kaŋ yaŋ Irikoy sanno kaa i do se ‹irikoyyaŋ› (Irikoy Tira Hanney mo si tun),
36huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
36 araŋ ga ne bora kaŋ Baaba fay waani ka donton ndunnya ra se: ni goono ga Irikoy kayna, zama ay ne ay ya Irikoy Izo no?
37Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
37 D'ay s'ay Baaba goyey te, araŋ ma s'ay cimandi.
38Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»
38 Amma d'ay g'i te, baa d'araŋ man'ay cimandi, kulu nda yaadin araŋ ma goyey cimandi, zama araŋ ma faham ka bay mo kaŋ Baabo go ay ra, ay mo go Baabo ra.»
39Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
39 I goono ga ye ka ceeci ngey m'a di, amma a koma i se.
40Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
40 A ye ka Urdun daŋandi koyne ka koy nango kaŋ Yohanna jin ka baptisma te, noodin mo no a goro.
41Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»
41 Boro boobo kaa a do ka ne: «Sikka si, Yohanna mana alaama kulu te, amma hay kulu kaŋ Yohanna ci bora din boŋ, cimi no.»
42Och många kommo där till tro på honom.
42 Boro boobo mo n'a cimandi noodin.