1När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
1 Waato kaŋ Yesu goono ga bisa, a di danaw fo kaŋ danaw no za hano kaŋ hane i n'a hay.
2Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
2 Yesu talibey n'a hã ka ne: «Alfa, may no ka zunubi te hal i n'a hay danaw? Nga no, wala a hayrey no?»
3Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
3 Yesu tu ka ne: «Manti boro wo wala a hayrey no na zunubi te. Amma woodin te zama Irikoy goyey ma bangay a do.
4Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
4 Tilas kal iri ma nga kaŋ n'ay donton goyey te za zaaro ga cindi. Cin ga kaa kaŋ boro kulu si hin ka goy.
5Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
5 Waato kaŋ ay go ndunnya ra, ay no ga ti ndunnya annura.»
6När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
6 Waato kaŋ a na woodin ci, a na yollo tufa laabo ra ka botogo diibi nda yolla ka danawo moy tuusu nda botoga.
7och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
7 A ne a se: «Koy k'i nyum Silowam bango gaa» (kaŋ a maa feerijo ga ti Dontoni). A binde koy k'i nyum. A ye ka kaa, a goono ga di!
8Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
8 A gorokasiney da borey kaŋ di a za doŋ, kaŋ yaŋ bay bar karko no, i goono ga ne: «Wala manti nga no doona ka goro ka bar kar?»
9Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
9 Boro fooyaŋ goono ga ne: «Nga no.» Afooyaŋ mo goono ga ne: «Abada! Amma a ga him'a.» Nga bumbo ne: «Ay no.»
10Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
10 I goono ga ne a se: «Mate no ni moy te ka fiti?»
11Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
11 A tu i se ka ne: «Bora din kaŋ se i ga ne Yesu no na botogo diibi k'ay moy tuusu ka ne ay se: ‹Koy Silowam bango gaa k'i nyum.› Kal ay koy k'i nyum, ay moy di mo.»
12De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
12 I ne a se: «Man gaa no a go?» A ne: «Ay si bay.»
13Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
13 I kond'a Farisi fonda borey do, bora kaŋ ga ti danaw doŋ.
14Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
14 Asibti zaari hane no, zaaro kaŋ Yesu na botoga diibi ka danawo moy fiti.
15När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
15 Farisi fonda borey binde n'a hã koyne mate kaŋ cine no a du diyaŋ. A ne i se: «A na botogo daŋ ay moy gaa. Ay mo koy k'i nyum, ay goono ga di mo.»
16Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
16 Farisi fonda boro fooyaŋ goono ga ne: «Boro wo mana fun Irikoy do, zama a si asibti zaari kabiya.» Amma afooyaŋ goono ga ne: «Mate no boro kaŋ ga ti zunubikooni ga hin ka alaamey wo cine te?» I game ra mo, i laakaley fay.
17Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
17 Woodin sabbay se i ye ka danawo hã koyne ka ne: «Nin wo, ifo no ni ga ne a boŋ za kaŋ a na ni moy fiti?» A ne: «Annabi no.»
18Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
18 Yahudancey mana yadda nd'a sanno kaŋ a ne nga wo danaw no doŋ, a du diyaŋ mo. Kal i na bora kaŋ du diyaŋ hayrey ce
19Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
19 k'i hã ka ne: «Woone araŋ ize no, kaŋ araŋ ga ne araŋ n'a hay danaw? Mate no a te ka di sohõ?»
20Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
20 A hayrey tu ka ne: «Iri bay kaŋ woone iri izo no kaŋ iri n'a hay danaw.
21Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
21 Amma mate kaŋ a te ka di sohõ, iri si bay. Bora kaŋ n'a moy fiti mo, iri s'a bay. W'a hã, a to albeeri, a ma salaŋ nga boŋ se.»
22Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
22 Yaadin no a hayrey ci, zama i ga humburu Yahudancey. Zama Yahudancey te me folloŋ ka ne boro kulu kaŋ seeda ka ne Yesu ya Almasihu no, i ga bora din gaaray ngey diina marga ra.
23Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
23 Woodin sabbay se no a hayrey ne: «A to albeeri, w'a hã.»
24Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
24 Woodin banda i ye ka bora din kaŋ ga ti danaw doŋ ce ka ne a se: «Ma Irikoy beerandi, zama iri ga bay kaŋ bora din ya zunubikooni no.»
25Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
25 A binde tu i se ka ne: «Da zunubikooni no, ay si bay. Hari folloŋ no ay ga bay: doŋ ay ya danaw no, amma sohõ ay goono ga di.»
26Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
26 I ne a se: «Ifo no a te ni se? Mate no a te ka ni moy fiti?»
27Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
27 A tu i se ka ne: «Sohõ tilliyo no ay ci araŋ se. Araŋ mana maa mo. Ifo se no araŋ ga ba araŋ ma maa koyne? Araŋ mo ga ba araŋ ma ciya a talibiyaŋ no?»
28Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
28 I n'a wow ka ne: «Nin no ga ti a talibo, amma iri ya Musa talibiyaŋ no.
29Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
29 Iri ga bay kaŋ Irikoy salaŋ da Musa, amma bora din, iri si bay naŋ kaŋ a fun.»
30Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
30 Bora din tu i se ka ne: «Haba? Hayo wo dambara hari no, kaŋ araŋ si bay naŋ kaŋ a fun, nga mo no n'ay moy fiti.
31Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
31 Iri ga bay kaŋ Irikoy si maa zunubikooney se, amma boro kulu kaŋ ga humburu Irikoy k'a miila te mo, Irikoy ga maa bora din se.
32Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind.
32 Za ndunnya takayaŋ i mana maa baa ce fo boro fo ma boro fo mo fiti kaŋ i hay danaw.
33Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
33 Da bora din mana fun Irikoy do, doŋ a si hin ka hay kulu te.»
34De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
34 I tu a se ka ne: «Waato kaŋ i na ni hay ni to da zunubi. Nin no goono g'iri dondonandi, wala?» I n'a gaaray mo.
35Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
35 Yesu maa baaru kaŋ i n'a gaaray. Waato kaŋ a di a, a ne a se: «Ni ga Irikoy Izo cimandi, wala?»
36Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
36 A tu ka ne: «Rabbi, may ga ti nga hal ay m'a cimandi?»
37Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
37 Yesu ne a se: «Ni jin ka di a. Nga mo no goono ga salaŋ ni se.»
38Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
38 A ne: «Rabbi, ay ga cimandi!» A sududu Yesu se mo.
39Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
39 Yesu ne: «Ciiti sabbay se no ay kaa ndunnya wo ra hala borey kaŋ yaŋ si di ma du ka di, borey kaŋ yaŋ go ga di mo ma ciya danawyaŋ.»
40När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
40 Farisi fonda boro fooyaŋ kaŋ go a banda maa sanney din ka ne a se: «Iri mo danawyaŋ no?»
41Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»
41 Yesu ne i se: «D'araŋ ya danawyaŋ no, doŋ araŋ sinda zunubi. Amma za kaŋ sohõ araŋ goono ga ne: ‹Iri go ga di› -- woodin sabbay se araŋ zunubo ga goro araŋ gaa.»