1Men Israels barn förgrepo sig trolöst på det tillspillogivna; ty Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera, av Juda stam, tog något av det tillspillogivna. Då upptändes HERRENS vrede mot Israels barn.
1 Amma Israyla izey na taali te haya kaŋ i ne a ga laali din do. Zama Akan, Karmi izo, Zabdi ize, Zera ize, Yahuda kunda wane, nga no ka sambu laaliyaŋ haro din ra. Rabbi bina tun gumo mo Israyla izey se.
2Och Josua sände från Jeriko några män åstad till Ai, som ligger vid Bet-Aven, öster om Betel, och sade till dem: »Dragen ditupp och bespejen landet.» Så drogo då männen upp och bespejade Ai.
2 Yasuwa na boroyaŋ donton i ma tun Yeriko ka koy Ayi kwaara, kaŋ go Bayt-Aben jarga, Betel se wayna funay haray. A ne i se: «Wa ziji ka koy ka laabo windi.» Borey din binde koy ka Ayi guna.
3Och när de kommo tillbaka till Josua, sade de till honom: »Allt folket behöver icke draga ditupp; om vid pass två eller tre tusen man draga upp, skola de nog intaga Ai. Du behöver icke låta allt folket göra sig mödan att tåga dit, ty dess invånare äro få.»
3 I ye ka kaa Yasuwa do ka ne a se: «Jama kulu ma si ziji, amma i ma naŋ danga boro zambar hinka wala zambar hinza cine ma koy ka Ayi kar. I ma si naŋ jama kulu ma koy noodin ka taabi, zama boro ciraariyaŋ no.»
4Alltså fingo vid pass tre tusen man av folket draga ditupp; men dessa måste fly för ajiterna.
4 Yaadin no jama ra boro zambar hinza no ka koy. Ayi borey n'i gaaray.
5Och sedan ajiterna hade slagit vid pass trettiosex man av dem, förföljde de de övriga utanför stadsporten ända till Sebarim och slogo dem på sluttningen där. Då blev folkets hjärta förfärat, det blev såsom vatten.
5 Ayi borey n'i boro waranza cindi iddu wi. I n'i haabu za kwaara ce gaa kal i kond'ey hala Sebarim. I n'i kar gangara gaa. Jama kulu biney yay latak, ka ciya danga hari cine.
6Och Josua med de äldste i Israel rev sönder sina kläder, och föll ned på sitt ansikte till jorden framför HERRENS ark och låg där ända till aftonen, och de strödde stoft på sina huvuden.
6 Kala Yasuwa na nga bankaaray tooru-tooru. A kaŋ gande birante nga moyduma boŋ Rabbi sundurko jine. A go noodin kala wiciri kambu, nga nda Israyla jama arkusey. I na laabu gusam ngey boŋey boŋ.
7Och Josua sade: »Ack, Herre, HERRE, varför har du då fört detta folk över Jordan, om du vill giva i amoréernas hand och så förgöra oss? O att vi hade beslutit oss för att stanna på andra sidan Jordan!
7 Yasuwa ne: «Kaari, ya Rabbi, Koy Beero! Ifo se no ni naŋ jama wo ma Urdun daŋandi kulu-kulu, hala ni m'i daŋ Amorancey kambe ra, i m'iri halaci? Zama doŋ day iri m'iri goray te ya-haray ka hin suuru.
8Ack Herre, vad skall jag nu säga, sedan Israel har tagit till flykten för sina fiender?
8 Ya ay Koyo, ifo n'ay ga ne waati kaŋ Israyla na banda bare ngey ibarey jine?
9När kananéerna och landets alla övriga inbyggare få höra detta, skola de omringa oss och utrota till och med vårt namn från jorden. Vad vill du då göra för ditt stora namns ära?»
9 Zama Kanaanancey da laabo gorokoy ga maa baaru. I g'iri daŋ game, k'iri maa tuusu ndunnya boŋ. Ifo no ni ga te mo ni maa beero se?»
10Men HERREN svarade Josua: »Stå upp. Varför ligger du så på ditt ansikte?
10 Amma Rabbi ne Yasuwa se: «Tun! Ifo se no ni kaŋ ya-cine ni moyduma boŋ?
11Israel har syndat, de hava överträtt det förbund som jag stadgade för dem; de hava tagit av det tillspillogivna, de hava stulit, de hava ljugit, de hava gömt det bland sitt eget gods.
11 Israyla na zunubi te. Oho, hal i n'ay sappa kaŋ ay n'i lordi nd'a daaru. Oho, hal i sambu hay kaŋ ay ne i m'a ciya laaliyaŋ hari din ra, i zay mo. I na munaficitaray te, hala mo i n'a daŋ ngey jinayey ra.
12Därför kunna Israels barn icke stå emot sina fiender, utan de måste taga till flykten för sina fiender, ty de äro nu själva hemfallna åt tillspillogivning. Jag vill icke mer vara med eder, om I icke alldeles skaffen bort ifrån eder det tillspillogivna.
12 Woodin se no Israyla izey si hin ka kay ngey ibarey jine. I ga zuru ngey ibarey se mo, zama i ciya laalanteyaŋ. Ay si ye ka goro araŋ banda koyne ne ka koy jina, kala nd'araŋ na laaliyaŋ haro din halaci k'a hibandi araŋ game ra.
13Stå nu upp och helga folket och säg: Helgen eder till i morgon. Ty så säger HERREN, Israels Gud: Något tillspillogivet finnes hos dig, Israel; du skall icke kunna stå emot dina fiender, förrän I skiljen det tillspillogivna från eder.
13 Tun ka jama hanandi! Ma ne: ‹Wa araŋ boŋ hanandi ne ka guna suba. Zama yaa no Rabbi, Israyla Irikoyo ci: Ya Israyla, laaliyaŋ hari fo go no araŋ game ra. Ni si hin ka kay ni ibarey jine kala nda araŋ na laaliyaŋ haro din kaa araŋ game ra.
14I morgon skolen I träda fram, den ena stammen efter den andra; i den stam som HERREN då låter träffas av lotten skall den ena släkten efter den andra träda fram; och i den släkt som HERREN låter träffas av lotten skall den ena familjen efter den andra träda fram; och i den familj som HERREN låter träffas av lotten skall den ena mannen efter den andra träda fram.
14 Suba no i ga kande araŋ kundey afo-fo. A ga ciya mo, kunda kaŋ Rabbi suuban din, i g'a maanandi, windi ka koy windi. Windo kaŋ Rabbi suuban din mo i g'a maanandi, almayaali ka koy almayaali. Almayaalo kaŋ Rabbi suuban din mo, a ma kaa alboro ka koy alboro.
15Och den som då träffas av lotten såsom skyldig till förgripelse på det tillspillogivna, han skall brännas upp i eld med allt vad han har, därför att han överträdde HERRENS förbund och gjorde vad som var en galenskap i Israel.»
15 A ga ciya mo, bora kaŋ ay suuban, nga nda laaliyaŋ haro a banda, i ga bora din ton da danji, nga nda hay kulu kaŋ go a se. Zama a na Rabbi sappa daaru, a na hasaraw te mo Israyla ra.› »
16Så lät nu Josua bittida följande morgon Israel träda fram, den ena stammen efter den andra; då träffades Juda stam av lotten.
16 Yasuwa tun susubay za nda hinay, ka Israyla maanandi kunda-kunda; i na Yahuda kunda suuban.
17När han då lät Juda släkter träda fram, träffade lotten seraiternas släkt; och när han lät seraiternas släkt träda fram, den ena mannen efter den andra, träffades Sabdi av lotten.
17 Yahuda kunda, i kand'ey; i na Zera windo suuban. I na Zera windo maanandi almayaali ka koy almayaali; i na Zabdi suuban.
18När han då lät hans familj träda fram, den ena mannen efter den andra, träffade lotten Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera av Juda stam.
18 Nga mo, i n'a almayaaley maanandi, alboro fo-fo; i na Akan suuban, Karmi ize, Zabdi ize, Zera ize, Yahuda kunda ra.
19Då sade Josua till Akan: »Min son, giv ära åt HERREN, Israels Gud, och bekänn, honom till pris: säg mig vad du gjort och dölj intet för mig.»
19 Kala Yasuwa ne Akan se: «Ay izo, ay ga ni ŋwaaray no, ni ma Rabbi, Israyla Irikoyo beerandi. Ni ma ni taaley mo ci ay se. Ma ci ay se mo sohõ haŋ kaŋ no ni te, ma s'a tugu ay se.»
20Akan svarade Josua och sade: »Det är sant, jag har syndat mot HERREN, Israels Gud, ty så har jag gjort:
20 Akan tu Yasuwa se ka ne: «Daahir ay na zunubi te Rabbi, Israyla Irikoyo se.» A ne mo: «Yaa da yaa n'ay te:
21jag såg ibland bytet en dyrbar mantel från Sinear och två hundra siklar silver och en guldplatta, femtio siklar i vikt, och till detta fick begärelse och tog det; se, det är gömt i jorden, i mitten av mitt tält, och silvret underst.»
21 Waato kaŋ ay di Babila zaara hanno fo dumi wongu arzaka ra, da nzarfu sekel* zangu hinka tiŋay, da wura deene fo, kaŋ a tiŋay ga to sekel waygu, saaya din binde i cansa n'ay di, ay n'i sambu mo. I go no mo laabo ra ga tugu ay kuuru-fuwo bindo ra, nzarfo go a cire.»
22Då sände Josua några män dit för att se efter, och de skyndade till tältet; och de funno det gömt där i hans tält, och silvret underst.
22 Yasuwa binde na diyayaŋ donton. I zuru ka koy kuuru-fuwo do. Haya goono ga tugu a kuuru-fuwo ra, nzarfo go ganda a cire.
23Och de togo det ur tältet och buro det till Josua och Israels barns menighet och lade det ned inför HERREN.
23 I n'i sambu kuuru-fuwo ra ka kande Yasuwa da Israyla jama kulu do k'i jisi Rabbi jine.
24Då tog Josua och Israels menighet med honom Akan, Seras son, och silvret och manteln och guldplattan, och hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får, och hans tält, och allt övrigt som han hade, och förde alltsammans upp till Akors dal.
24 Yasuwa mo, nga nda Israyla kulu a banda na Akan, Zera izo sambu, da nzarfo, da daabiro, da wura deena, d'a ize arey, d'a ize wayay, d'a hawey, d'a feejey, d'a kuuru-fuwo, d'a farkayey, da hay kulu kaŋ go a se. I kand'ey Akor gooro do.
25Och Josua sade: »Varför drog du olycka över oss? Nu skall ock HERREN i dag låta olycka komma över dig.» Och Israels menighet stenade honom; de brände upp dem i eld och kastade stenar på dem.
25 Yasuwa ne a se: «Ifo se no ni na iri gurzugandi? Ni mo, Rabbi ga ni gurzugandi hunkuna.» Israyla jama kulu n'a catu-catu nda tondiyaŋ. I n'i ton da danji k'i catu-catu nda tondiyaŋ _kal i bu|_.
26Och de uppkastade över honom ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag; och så vände sig HERREN ifrån sin vredes glöd. Därav fick det stället namnet Akors dal, såsom det heter ännu i dag.
26 I na tondi gusam margu a boŋ kaŋ yaŋ go noodin mo hala ka kaa sohõ. Gaa no Rabbi bine dunga bare. Woodin se no i na nango maa daŋ ka ne a se Akor gooru, hala hõ.