¹Och HERREN sade till Josua: »Frukta icke och var icke förfärad; tag med dig allt krigsfolket och stå upp och drag åstad mot Ai. Se, i din hand har jag givit konungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land.

¹ Rabbi ne Yasuwa se: «Ma si humburu, ni bina ma si pati mo. Ma soojey kulu sambu ni banda ka tun ka ziji ka koy Ayi. A go, Ayi koyo d'a borey, d'a birno d'a laabo, i kulu ay n'i daŋ ni kambe ra.

²Och du skall göra med Ai och dess konung på samma sätt som du gjorde med Jeriko och dess konung; dock mån I behålla rovet därifrån och boskapen, såsom edert byte. Lägg nu ett bakhåll mot staden, på andra sidan därom.»

² Mate kaŋ cine ni te Yeriko da nga koyo se, yaadin cine no ni ga te Ayi da nga koyo mo se. Kal a wongu arzaka hinne, d'a almaney, woodin yaŋ araŋ g'i ta danga araŋ bumbey riiba. Ma gumandiyaŋ te birno se banda.»

³Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att draga åstad mot Ai. Och Josua utvalde trettio tusen man, de tappraste stridsmännen, och sände dem ut om natten.

³ Yasuwa binde tun, nga nda soojey kulu a banda, zama i ma ziji ka koy Ayi. Yasuwa na yaarukom zambar waranza suuban. A n'i donton cin haray.

⁴Och han bjöd dem och sade: »Given akt: I skolen lägga eder i bakhåll mot staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför långt ifrån staden; och hållen eder alla redo.

⁴ A n'i lordi ka ne: «Wa guna, araŋ no ga gum birno banda. Day, araŋ ma si mooru birno gumo bo, amma araŋ kulu ma bara soolante.

⁵Själv skall jag, med allt det folk som är kvar hos mig, rycka fram mot staden. När de då draga ut mot oss såsom förra gången, vilja vi fly för dem.

⁵ Ay mo, in da borey kulu kaŋ yaŋ go ay banda, iri ga koy ka maan birno. A ga te ka ciya mo, saaya kaŋ i fatta ka wongu nd'iri, danga mate kaŋ i jin ka te, iri wo ga zuru i se.

⁶Då skola de draga efter oss, till dess vi hava lockat dem långt bort ifrån staden; ty de skola tänka: 'De flyr för oss, nu såsom förra gången.'

⁶ I ga fatta k'iri gana, hal iri m'i candi birno banda. Zama i ga ne: ‹I goono ga zuru iri se, danga ijina cine.› Woodin se no iri ga zuru i se.

⁷Men under det att vi fly för dem, skolen I bryta fram ifrån bakhållet och intaga staden, ty HERREN, eder Gud, har givit den i eder hand.

⁷ Araŋ mo ma tun araŋ tuguyaŋo ra, ka birno ŋwa, zama Rabbi araŋ Irikoyo ga birno daŋ araŋ kambe ra.

⁸Och så snart I haven fått staden i edert våld, skolen I tända eld på den; efter HERRENS ord skolen I så göra. Given akt på vad jag nu har bjudit eder.»

⁸ Saaya kaŋ cine araŋ na birno ŋwa, araŋ ma danji daŋ birno gaa ka goy Rabbi sanno boŋ. A go, ay n'araŋ no lordi.»

⁹Så sände Josua dem åstad, och de gingo och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.

⁹ Yasuwa binde n'i donton.I koy ka tugu ngey gumyaŋo do. I go Betel da Ayi game ra, Ayi se wayna kaŋay haray. Amma Yasuwa wo kani noodin jama do.

¹⁰Och bittida följande morgon mönstrade Josua folket och drog så, med de äldste i Israel i spetsen för folket, upp till Ai.

¹⁰ Yasuwa biya ka tun susubay za nda hinay ka jama margu ka ziji, nga nda Israyla arkusey. I go borey jine ga koy Ayi.

¹¹Och allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med ditupp och ryckte allt närmare, till dess de kommo mitt emot staden; där lägrade de sig norr om Ai, med dalen mellan sig och Ai.

¹¹ Borey kulu binde, danga soojey kaŋ yaŋ go a banda, i ziji ka maan. I kaa birno jine ka gata sinji Ayi se azawa kambe haray. Gooru mo go ngey nda Ayi game ra.

¹²Men han tog vid pass fem tusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden.

¹² A na boro zambar gu fay k'i gumandi Betel da Ayi game ra, birno wayna kaŋay haray.

¹³Och sedan folket hade blivit uppställt, såväl hela lägret, norr om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen.

¹³ Yaadin cine no i na borey kayandi, danga soojey kulu kaŋ yaŋ go birno azawa kamba, d'i gumandi izey kaŋ yaŋ go birno wayna kaŋa. Cino din ra binde Yasuwa koy gooro bindo ra.

¹⁴När konungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.

¹⁴ Waato kaŋ Ayi koyo di woodin, i cahã ka tun susubay nda hinay. Birno borey mo fun taray zama ngey ma Israyla wongu, nga nda nga borey kulu, saaya kaŋ cine i sappe, Gooru Beero jine. Amma i mana bay kaŋ gumandi izeyaŋ go birno banda.

¹⁵Och Josua och hela Israel läto slå sig av dem och flydde åt öknen till.

¹⁵ Yasuwa nda nga borey kulu na alhaali cabe danga i na ngey ŋwa. I zuru ka saajo fonda gana.

¹⁶Då uppbådades allt folket i staden till att förfölja dem; och under det att de förföljde Josua, blevo de lockade långt bort ifrån staden.

¹⁶ Birno borey kulu margu ka fun birno ra, ngey m'i banda gana se. I binde na Yasuwa banda gana, hala Israyla izey n'i candi k'i kaa birno ra.

¹⁷Icke en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, utan alla drogo ut efter Israel och lämnade staden öppen, i det att de förföljde Israel.

¹⁷ I mana alboro baa afolloŋ cindi Ayi wala Betel ra, kaŋ mana fatta ka Israyla izey gana. I na birno meyo naŋ feerante ka Israyla izey gana.

¹⁸Och HERREN sade till Josua: »Räck ut lansen, som du har i din hand, mot Ai, ty jag skall giva det i din hand.» Då räckte Josua ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.

¹⁸ Rabbi ne Yasuwa se: «Ni yaajo kaŋ go ni kambe ra din, m'a salle Ayi do haray, zama ay g'a daŋ ni kamba ra.» Yasuwa na yaajo kaŋ go nga kambe ra din salle ka guna birno do haray.

¹⁹Och de som lågo i bakhåll bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad, så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden och intogo den; och de tände strax eld på staden.

¹⁹ Gumandi izey mo tun da waasi ka fun ngey nangey ra, saaya kaŋ cine Yasuwa na nga kamba salle. I zuru ka furo birno ra k'a ŋwa. I waasu-waasu ka danji daŋ birno gaa.

²⁰När då männen från Ai vände sig om, fingo de se röken från staden stiga upp mot himmelen; och de hade ingen utväg att fly, vare sig hit eller dit, då nu det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare.

²⁰ Waato kaŋ Ayi borey zagu ka guna, birno dullo go ga ciciri ka koy beene. I si hin ka zuru ka koy ne wala yongo. Jama kaŋ yaŋ jin ka zuru ka koy saajo ra, ngey mo bare ka ye ka kaŋ ngey gaaraykoy boŋ.

²¹Ty när Josua och hela Israel sågo att de som lågo i bakhåll hade intagit staden, och att röken steg upp från staden, vände de om och angrepo ajiterna.

²¹ Waato kaŋ Yasuwa nda Israyla kulu di kaŋ gumandi izey na birno ŋwa, hala birno dullo go ga tun beene, i ye ka bare ka Ayi borey wi.

²²De andra drogo nu också ut från staden emot dem, så att de kommo mitt emellan israeliterna och fingo dem på båda sidor om sig, och dessa nedgjorde dem då och läto ingen av dem slippa undan och rädda sig.

²² Ya-haray waney mo fun i se birno ra haray. Yaadin gaa, danga i go Israyla bindo ra nooya. Afooyaŋ go kambu woone gaa, afooyaŋ mo go ya-haray. I n'i kar hal i mana baa afo cindi i ra, wala boro kaŋ zuru ka yana.

²³Men konungen i Ai blev levande tagen till fånga och förd till Josua.

²³ I na Ayi koyo di da fundi ka kand'a Yasuwa do.

²⁴Och när Israel hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allasammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände hela Israel tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där.

²⁴ Waato kaŋ cine Israyla izey na Ayi borey kulu kaŋ go batama ra da saajo ra nangey kaŋ yaŋ i n'i gana din wi ka ban, kala takuba n'i kulu zeeri k'i kulu ban, gaa no Israyla kulu bare ka ye Ayi. I n'a kar da takuba.

²⁵Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai.

²⁵ Boro kulu kaŋ takuba zeeri han din, alboro nda wayboro, boro zambar way cindi hinka no, danga Ayi borey kulu nooya.

²⁶Ty Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade räckt ut lansen, förrän alla Ais invånare hade blivit givna till spillo.

²⁶ Zama Yasuwa mana nga kamba kaŋ ra yaajo go din candi, kala waati kaŋ a na Ayi gorokoy kulu halaci ka ban, parkatak!

²⁷Allenast boskapen och rovet från denna stad togo israeliterna såsom sitt byte, efter den befallning som HERREN hade givit Josua.

²⁷ Kala almaney da birno din riiba, Israyla n'i sambu danga ngey bumbey arzaka, Rabbi sanno kaŋ a na Yasuwa lordi nd'a boŋ.

²⁸Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.

²⁸ Yaadin cine no Yasuwa na Ayi ton d'a, ka te laabu gusam hal abada, kurmu nooya hala ka kaa hunkuna.

²⁹Och konungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning hans döda kropp ned från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten; och man uppkastade över den ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag.

²⁹ A na Ayi koyo mo sarku tuuri fo gaa kala wiciri kambo to. Saaya kaŋ wayna ga ba ka kaŋ, Yasuwa lordi ka ne i ma buukwa zumandi ka kaa tuuro gaa. I n'a jindaw birno me gaa ka tondi tulluwa a boŋ, hala ka kaa hunkuna.

³⁰Då byggde Josua åt HERREN, Israels Gud, ett altare på berget Ebal,

³⁰ Yasuwa na sargay feema cina Rabbi, Israyla Irikoyo se, Ebal tondo ra.

³¹såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit Israels barn, och såsom det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, vid vilka man icke hade kommit med något järn; och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer.

³¹ I te danga mate kaŋ Rabbi tamo Musa na Israyla izey lordi nd'a, danga mate kaŋ i hantum Musa asariya tira ra. A ne feema ma ciya wo kaŋ i mana a tondey jabu, wo kaŋ yaŋ boro kulu mana jabuyaŋ jinay daŋ i gaa ba ce fo. A boŋ no i na sargay kaŋ i ga ton yaŋ te Rabbi se, i na saabuyaŋ sargayey mo te.

³²Och han lät där på stenarna sätta en avskrift av Moses lag, den lag som Mose hade skrivit och förelagt Israels barn.

³² Yasuwa binde ye ka Musa asariya hantum tondiyaŋ gaa. Israyla izey jine no a n'a hantum.

³³Och Israels menighet, med dess äldste och tillsyningsmän och domare, stod på båda sidor om arken, så att de hade framför sig de levitiska prästerna som buro HERRENS förbundsark, menigheten, främlingar såväl som infödingar, den ena hälften vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk.

³³ Israyla kulu binde, d'i arkusey d'i wongu nyaŋey, d'i alkaaley, yaw da kwaarayze i kulu afo no, i kay, afooyaŋ kambu woone gaa, jarey mo ya-haray. I na sundurko daŋ game alfagey jine, danga Lawitey nooya, kaŋ yaŋ ga Rabbi sappa sundurko sambu. Jara go Gerizim tondo do haray, jara mo go Ebal tondo do haray, danga mate kaŋ Rabbi tamo Musa lordi za sintina. A ne i ma Israyla jama albarkandi.

³⁴Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, alldeles såsom det var skrivet i lagboken.

³⁴ Woodin banda a na asariya sanney kulu caw, albarka da laaliyaŋ, hay kulu kaŋ i hantum asariya tira ra boŋ.

³⁵Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.

³⁵ A mana cindi sanni kulu Musa lordey ra kaŋ Yasuwa mana caw Israyla jama kulu jine, hala nda wayborey da zankey da yawey kaŋ yaŋ go i ra.