1Då drogo alla Israels barn ut, och menigheten församlade sig såsom en man, från Dan ända till Beer-Seba, så ock från Gileads land, inför HERREN i Mispa.
1 Kala Israyla izey kulu fatta. Jama marga kulu margu danga boro folloŋ no, za Dan gaa kal a ma koy Beyer-Seba gaa, ngey nda Jileyad laabo borey. I kaa Rabbi do Mizpa.
2Och de förnämsta i hela folket alla Israels stammar, trädde fram i Guds folks församling: fyra hundra tusen svärdbeväpnade mån till fots.
2 Jama kulu arkusey mo, danga Israyla kundey kulu waney, i na ngey boŋ cabe Irikoy jama marga ra, i soojey zambar zangu taaci no, takubakoyyaŋ.
3Men Benjamins barn fingo höra att de övriga israeliterna hade dragit upp till Mispa. Och Israels barn sade: »Omtalen huru denna ogärning har tillgått.»
3 Amma Benyamin izey du Israyla izey jama baaru kaŋ i ziji ka koy Mizpa. Kala Israyla izey ne: «Wa ci iri se, mate no goy laalo wo du ka sintin d'a?»
4Då tog den levitiske mannen, den mördade kvinnans man, till orda och sade: »Jag och min bihustru kommo till Gibea i Benjamin för att stanna där över natten.
4 Lawi bora mo, waybora kaŋ i wi din aro tu ka ne: «Ay koy Jibeya, Benyamin wano ra, in d'ay wahayo, zama iri ma zumbu.
5Då blev jag överfallen av Gibeas borgare; de omringade huset om natten för att våldföra sig på mig. Mig tänkte de dräpa, och min bihustru kränkte de, så att hon dog.
5 Jibeya borey binde tun ay se. I na windo kaŋ ra ay go din kulu windi k'a daŋ game cin. Ay mo no i ne ngey ga wi. I n'ay wahayo hasara mo kal a bu.
6Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände styckena omkring över Israels arvedels hela område, eftersom de hade gjort en sådan skändlighet och galenskap i Israel.
6 Kal ay mo n'ay wahayo sambu, ay n'a dumbu-dumbu, ay n'a samba laabo kulu me-a-me ra kaŋ Israyla tubu, zama i na goy yaamo yaŋ da saamotaray goy te Israyla ra.
7Se, nu ären I allasammans här, I Israels barn. Läggen nu fram förslag och råd här på stället.»
7 Wa guna binde, araŋ Israyla izey, araŋ kulu. Wa kande araŋ dabarey d'araŋ saawarey mo.»
8Då stod allt folket upp såsom en man och sade: »Ingen av oss må gå hem till sin hydda, ingen må begiva sig hem till sitt hus.
8 Jama kulu tun danga boro folloŋ ka ne: «Boro fo si no iri ra kaŋ ga koy nga fuwo do. Baa afo si no iri ra kaŋ ga ye nga kwaara.
9Detta är vad vi nu vilja göra med Gibea: vi skola låta lotten gå över det.
9 Amma sohõ, haŋ kaŋ iri ga te Jibeya se neeya: iri ma koy k'a wongu kurne boŋ.
10På vart hundratal i alla Israels stammar må vi taga ut tio män, och på vart tusental hundra, och på vart tiotusental tusen, för att dessa må skaffa munförråd åt folket, så att folket, när det kommer till Geba i Benjamin, kan göra med staden såsom tillbörligt är för all den galenskap som den har gjort i Israel.»
10 Iri ma suuban boro way zangu ra Israyla kunda kulu ra, zangu mo zambar kulu ra, zambar fo mo koyne zambar way ra, zama i ma du jama se hindoonay. Zama waato kaŋ i to Jibeya, Benyamin wano, i ma te a se a saamotara kulu kaŋ i te Israyla ra boŋ.»
11Så församlade sig vid staden alla män i Israel, endräktigt såsom en man.
11 Jama kulu binde margu zama ngey ma birno wongu, i biney mo ciya afolloŋ.
12Och Israels stammar sände åstad män till alla Benjamins stammar och läto säga; »Vad är det för en ogärning som har blivit begången ibland eder!
12 Kala Israyla kundey na boroyaŋ donton Benyamin kunda kulu gaa ka ne i se: «Laala woofo dumi no woone kaŋ sintin ka te araŋ do?
13Lämnen nu ut de onda män som bo i Gibea, så att vi få döda dem och skaffa bort ifrån Israel vad ont är.» Men benjaminiterna ville icke lyssna till sina bröders, de övriga israeliternas, ord.
13 Sohõ binde, araŋ ma boro yaamey din kaŋ go noodin Jibeya nooyandi iri se zama iri m'i wi. Yaadin cine no iri ga laala dagu ka kaa d'a Israyla ra.» Amma Benyamin izey wongu ka yadda nda ngey nya-izey Israyla izey sanno.
14I stället församlade sig Benjamins barn från sina städer till Gibea, för att draga ut till strid mot de övriga israeliterna.
14 Kala Benyamin izey margu birney ra. I kaa Jibeya zama ngey ma wongu nda Israyla izey.
15På den dagen mönstrades Benjamins barn, de utgjorde från dessa städer tjugusex tusen svärdbeväpnade män; vid denna mönstring medräknades icke de som bodde i Gibea, vilka utgjorde sju hundra utvalda män.
15 Han din hane binde i na Benyamin izey kabu birni kulu ra, boro zambar waranka cindi iddu no takubakoyyaŋ, Jibeya gorokoy baa si. Ngey mo boro suubanante zangu iyye no i lasaabo boŋ.
16Bland allt detta folk funnos sju hundra utvalda män som voro vänsterhänta; alla dessa kunde med slungstenen träffa på håret, utan att fela.
16 Jama din kulu ra boroyaŋ go no, zangu iyye, suubananteyaŋ, kambu wow koyyaŋ, kaŋ afo kulu ga waani ka goy da finga-finga. I ga hin ka boŋ hamni ize folloŋ catu ka zeeri, hartayaŋ si no.
17Och när Israels män -- Benjamin frånräknad -- mönstrades, utgjorde de fyra hundra tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro krigsmän.
17 Israyla borey mo, Benyamin baa si, i n'i lasaabu boro zambar zangu taaci, takubakoyyaŋ. Woodin yaŋ kulu soojeyaŋ no.
18Dessa bröto nu upp och drogo åstad till Betel och frågade Gud. Israels barn sade: »Vem bland oss skall först draga ut i striden mot Benjamins barn?» HERREN svarade: »Juda först.»
18 Israyla tun ka koy Betel ka saaware ceeci Irikoy gaa. I ne: «May no ga jin ka sintin ka dira iri se, iri ma koy ka Benyamin izey wongu?» Rabbi ne: «Yahuda no ga sintin ka dira.»
19Då bröto Israels barn upp följande morgon och lägrade sig framför Gibea.
19 Israyla izey tun za susubay ka gata sinji Jibeya wonguyaŋ se.
20Därefter drogo Israels män ut till strid mot Benjamin; Israels män ställde upp sig till strid mot dem vid Gibea.
20 Israyla alborey binde fatta ngey ma Benyamin wongu. Israyla alborey na daaga sinji i se Jibeya gaa.
21Men Benjamins barn drogo ut ur Gibea och nedgjorde på den dagen tjugutvå tusen man av Israel.
21 Benyamin izey mo fatta Jibeya ra. I na boro zambar waranka cindi hinka leemun parkatak han din hane Israyla izey ra.
22Folket, Israels män, tog dock åter mod till sig och ställde upp sig ännu en gång till strid på samma plats där de hade ställt upp sig första dagen.
22 Israyla izey jama na ngey boŋ gaabandi. I ye ka wongu daaga sinji, nango kaŋ i na bi wano sinji.
23Israels barn gingo nämligen upp och gräto inför HERRENS ansikte ända till aftonen; och de frågade HERREN: »Skall jag ännu en gång inlåta mig i strid med min broder Benjamins barn?» Och HERREN svarade: »Dragen ut mot honom.»
23 Israyla izey binde ziji ka koy ka hẽ Rabbi jine kala wiciri kambu. I na saaware ceeci Rabbi gaa ka ne: «Ay ma ye ka koy ka wongu nda ay nya-izo Benyamin izey, wala?» Rabbi ne: «Ma koy ka wongu nd'a.»
24När så Israels barn dagen därefter ryckte fram mot Benjamins barn,
24 Kala Israyla izey maan ngey ma Benyamin izey wongu se zaari hinkanta hane.
25drog ock Benjamin på andra dagen ut från Gibea mot Israels barn och nedgjorde av dem ytterligare aderton tusen man, allasammans svärdbeväpnade män.
25 Benyamin mo, Jibeya ra zaari hinkanta hane, i na Israyla wongu. I ye ka boro zambar way cindi ahakku leemun koyne Israyla izey ra, woodin yaŋ kulu mo takubakoyyaŋ no.
26Då drogo alla Israels barn upp, allt folket, och kommo till Betel och gräto och stannade där inför HERRENS ansikte och fastade på den dagen ända till aftonen; och de offrade brännoffer och tackoffer inför HERRENS ansikte.
26 Gaa no Israyla izey da jama kulu ziji ka koy Betel. I hẽ ka goro noodin Rabbi jine, i mehaw mo zaari woodin kala wiciri kambu. I na sargayyaŋ kaŋ i ga ton da saabuyaŋ sargayyaŋ salle Rabbi jine.
27Och Israels barn frågade HERREN (ty Guds förbundsark stod på den tiden där,
27 Kala Israyla izey na Rabbi hã (zama Irikoy sappa sundurko go noodin jirbey din ra.
28och Pinehas, son till Eleasar, Arons son, gjorde tjänst inför den på den tiden); de sade: »Skall jag ännu en gång draga ut till strid mot min broder Benjamins barn, eller skall jag avstå därifrån?» HERREN svarade: »Dragen upp; ty i morgon skall jag giva honom i din hand.»
28 Fineyas, Eliyezar izo, Haruna banda mo, nga no ga kay a jine jirbey din ra.) I ne: «Ay ma ye ka fatta ka wongu nd'ay nya-izo Benyamin, wala ya naŋ.» Rabbi ne: «Ma ziji, zama suba no ay g'a daŋ ni kambe ra.»
29Då lade Israel manskap i bakhåll mot Gibea, runt omkring det.
29 Israyla na boroyaŋ daŋ i ma Jibeya windi ka koy te gumandi izeyaŋ.
30Och därefter drogo Israels barn upp mot Benjamins barn, på tredje dagen, och ställde upp sig i slagordning mot Gibea likasom de förra gångerna.
30 Israyla izey ye ka koy ka wongu nda Benyamin izey zaari hinzanta ra. I na wongu daaga sinji Jibeya se, danga mate kaŋ i doona ka te waato.
31Och Benjamins barn drogo ut mot folket och blevo lockade långt bort ifrån staden; och likasom det hade skett de förra gångerna, fingo de i början slå ihjäl några av folket på vägarna (både på den som går upp till Betel och på den som går till Gibea över fältet), kanhända ett trettiotal av Israels män.
31 Benyamin izey binde fatta zama ngey ma jama wongu, amma i n'i candi k'i fay da birno. Hal i sintin ka borey kar, i goono g'i wi sanda doŋ wano fondey boŋ, kaŋ afo ga koy Betel, afa mo ga koy Jibeya. Israyla boro waranza cine no i wi saajo ra.
32Då tänkte Benjamins barn: »De äro slagna av oss, nu likasom förut.» Men Israels barn hade träffat det avtalet: »Vi vilja fly och så locka dem långt bort ifrån staden, ut på vägarna.
32 Kala Benyamin izey ne: «I go ga kaŋ iri jine no sanda waato.» Amma Israyla izey ne: «Naŋ iri ma zuru k'i candi, i ma fay da birno ka koy fondey gaa.»
33Och alla Israels män hade brutit upp från platsen där de voro, och hade ställt upp sig i slagordning vid Baal-Tamar, under det att de israeliter som lågo i bakhåll bröto fram ifrån sin plats vid Maare-Geba.
33 Israyla alborey kulu binde tun nangey kaŋ yaŋ i go waato ka wongu daaga sinji Baal-Tamar. Israyla izey gumandi izey, ngey mo bagu ka tun ngey tuguyaŋ nango ra, danga Maarek-Jibeya nooya.
34Så kommo då tio tusen man, utvalda ur hela Israel, fram gent emot Gibea, och striden blev hård, utan att någon visste att olyckan var dem så nära.
34 Israyla kulu ra boro suubanante zambar way no ka daŋandi ka kaa ngey ma Jibeya wongu se. Wongo go mo, a koroŋ, amma i mana bay hala taabi ga ba ka du ngey.
35Och HERREN lät Benjamin bliva slagen av Israel, och Israels barn nedgjorde av Benjamin på den dagen tjugufem tusen ett hundra man, allasammans svärdbeväpnade män.
35 Rabbi na Benyamin kar mo Israyla jine. Israyla na Benyamin izey mallaka zaari woodin ra, boro zambar waranka cindi gu da zangu fo, kaŋ woodin yaŋ kulu takubakoyyaŋ no.
36Nu sågo Benjamins barn att de voro slagna. Israels män gåvo nämligen plats åt Benjamin, ty de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gibea.
36 Benyamin izey binde bay kaŋ i na ngey kar ka zeeri, zama Israyla izey na Benyamin izey no batama zama i goono ga de ngey gumandi izey gaa, kaŋ yaŋ i tugu Jibeya se.
37Då skyndade sig de som lågo i bakhåll att falla in i Gibea; de som lågo i bakhåll drogo åstad och slogo alla invånarna i staden med svärdsegg.
37 Kala gumandi izey tun da cahãyaŋ ka daabu Jibeya boŋ. Gumandi izey binde sasare care gaa ka feeri. I na birno kulu kar da takuba.
38Men de övriga israeliterna hade träffat det avtalet med dem som lågo i bakhåll, att dessa skulle låta en tjock rök såsom tecken stiga upp från staden.
38 Seeda neeya kaŋ i soola gumandi izey da Israyla izey game ra: i ma dullu boobo tunandi birno ra.
39Israels män vände alltså ryggen i striden. Men sedan Benjamin i början hade fått slå ihjäl några av Israels man, kanhända ett trettiotal, och därvid hade tänkt: »Förvisso äro de slagna av oss, nu likasom i den förra striden»,
39 Israyla borey mo bare wongo ra. (Amma Benyamin sintin ka Israyla borey kar, sanda boro waranza cine kaŋ i wi. I ne: «Haciika, i taabi iri jine sanda mate kaŋ cine i jin ka te sintinay wongo ra»).
40då kommo de att vända sig om, vid det att rökpelaren, det avtalade tecknet, begynte stiga upp från staden. Och de fingo nu se hela staden förvandlad i lågor som slogo upp mot himmelen.
40 Amma saaya kaŋ cine dullo sintin ka ciciri ka tun birno ra, sanda sari salleyaŋ cine, Benyamin dumey zagu, i di birno kulu go, a goobara go ga ziji beene.
41När då Israels män åter vände om, blevo Benjamins män förskräckta, ty nu sågo de att olyckan var dem nära.
41 Israyla borey mo bare, Benyamin borey biney mo pati, zama i faham kaŋ ngey furo kambe.
42Och de vände om för Israels män, bort åt öknen till, men fienderna hunno upp dem; och de som bodde i städerna där nedgjorde dem som hade kommit mitt emellan.
42 Woodin se no i na banda no Israyla borey se ka saajo fonda gana. Amma wongo n'i haabu ka gaaray. Borey kaŋ yaŋ ga fun birney ra mo n'i daŋ bindi. I n'i mallaka parkatak!
43De omringade benjaminiterna, de satte efter dem och trampade ned dem på deras viloplats, ända fram emot Gibea, österut.
43 I na Benyamin windi nangu kulu, i n'i haabu ka gaaray. I n'i to fulanzamyaŋo do, ka koy hala wayna funay hara, Jibeya jarga.
44Så föllo av Benjamin aderton tusen man, allasammans tappert folk.
44 Benyamin wane alboro zambar way cindi ahakku no ka bu, woodin yaŋ kulu mo yaarukomyaŋ no.
45Då vände de övriga sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa; men de andra gjorde en efterskörd bland dem på vägarna, fem tusen man, och satte så efter dem ända till Gideom och slogo av dem två tusen man.
45 I bare ka zuru ka koy saajo ra hala Rimmon tondo do haray. I ra Israyla na boro zambar gu kumna-kumna fondey boŋ. I n'i haabu ka gaaray kala Jidom k'i boro zambar hinka wi koyne.
46Alltså utgjorde de som på den dagen föllo av Benjamin tillsammans tjugufem tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro tappert folk.
46 Han din hane Benyamin wane kaŋ yaŋ bu, i timmanta boro zambar waranka cindi gu no, takubakoyyaŋ, kaŋ woodin yaŋ kulu yaarukomyaŋ no.
47Men av dem som vände sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa, hunno sex hundra man ditfram; dessa stannade på Rimmons klippa i fyra månader.
47 Amma boro zangu iddu bare ka zuru ka koy ganjo ra, kala Rimmon tondo ra. I goro Rimmon tondo ra handu taaci.
48Emellertid vände Israels män tillbaka till Benjamins barn och slogo dem med svärdsegg, både dem av stadens befolkning, som ännu voro oskadda, och jämväl boskapen, korteligen, allt vad de träffade på; därtill satte de eld på alla städer som de träffade på.
48 Kala Israyla izey bare ka fay da Benyamin izey. I n'i kar da takuba, birno kulu da hawey da hay kulu kaŋ i gar. Birney kulu kaŋ i gar mo, i na danji daŋ i gaa.