1Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
1 Yesu ye ka misa fo ci i se ka cabe a ga hima boro ma te adduwa alwaati kulu, a ma si farga.
2Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
2 A ne: «Alkaali fo go kwaara fo ra, kaŋ a si humburu Irikoy, a baa si nda borey mo.
3I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
3 Kwaara din mo wayboro fo kaŋ kurnye bu go no kaŋ ga kaa a do alwaati kulu ka ne: ‹Ma faas'ay se.›
4Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
4 Day alkaalo wangu jina. Amma kokor banda a ne nga bina ra: ‹Baa kaŋ ay si humburu Irikoy, ay baa si nda borey mo,
5likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
5 kulu nda yaadin, zama waybora kaŋ kurnye bu wo goono g'ay kankam, ay ga faas'a se, a ma s'ay fargandi nda nga waati kulu kaayaŋo.› »
6Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
6 Rabbi ne mo: «Wa maa haŋ kaŋ alkaali kaŋ sinda adilitaray wo ne.
7Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
7 Irikoy binde, manti a ga faasa nga suubanantey se, kaŋ yaŋ goono ga hẽ a gaa cin da zaari, kaŋ a gonda i se suuru kuuku mo?
8Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
8 Ay ga ne araŋ se: waasi no a ga faasa i se d'a. Kulu nda yaadin, waati kaŋ Boro Izo ga kaa, a ga gar cimi fonda ganayaŋ ndunnya ra, wala?»
9Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
9 Yesu na misa wo ci koyne boro fooyaŋ se kaŋ yaŋ goono ga naanay ngey boŋ gaa hal ngey ya toonanteyaŋ no Irikoy jine, hala i ga boro cindey ye yaamo.
10»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
10 A ne: «Boro hinka koy Irikoy* windo ra zama ngey ma te adduwa. Afa Farisi* fonda boro no, afa mo jangal taako no.
11Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
11 Nga, Farisi fonda bora, a kay ka adduwa te nda nga boŋ ka ne: ‹Ya Irikoy, ay ga saabu ni se kaŋ ay wo manti sanda boro cindey cine no -- zambanteyaŋ, adilitaray-jaŋay-koyyaŋ, zina-teeriyaŋ, wala baa jangal taako wo cine.
12Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
12 Ay ga mehaw sorro hinka habu kulu, ay ga zakka kaa hay kulu gaa kaŋ ay ga du.›
13Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
13 Amma jangal taakwa, kaŋ a kay banda nangu mooro, a mana baa ta ka beene guna, amma a soobay ka nga ganda di _bine saray sabbay se|_ ka ne: ‹Ya Irikoy, m'ay suuji, ay kaŋ ga ti zunubikoono.›
14Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
14 Ay ga ne araŋ se: boro wo koy fu adilante _Irikoy jine|_, amma manti afa din. Zama boro kaŋ ga nga boŋ beerandi, i g'a kaynandi. Amma boro kaŋ ga nga boŋ kaynandi, i g'a beerandi.»
15Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
15 I kande Yesu se mo zanka kayna yaŋ, zama a m'i ham. Amma waato kaŋ talibey di woodin, i deen'i gaa.
16Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
16 Amma Yesu na talibey ce nga do ka ne: «Wa naŋ zanka kayney ma kaa ay do. Wa s'i ganji, zama woone yaŋ dumi no Irikoy koytara ga bara nd'a.
17Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
17 Haciika ay ga ne araŋ se: boro kulu kaŋ si Irikoy koytara ta sanda zanka kayna cine, a si furo a ra hal abada.»
18Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»
18 Jine boro fo mo na Yesu hã ka ne: «Alfa hanno, ifo no ay ga hima ka te hal ay ma du fundi hal abada ka tubu?»
19Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Yesu ne a se: «Ifo se no ni ga ne ay se ihanno? Ihanno kulu si no kal afolloŋ, Irikoy hinne.
20Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
20 To. Ni ga lordey* bay kaŋ ne: ‹Ni ma si zina, ni ma si boro wi, ni ma si zay, ni ma si tangari seeda te, ni ma ni baaba nda ni nya beerandi.› »
21Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
21 Bora ne: «Woodin yaŋ kulu no ay gana ka haggoy d'ey za ay go arwasu.»
22När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
22 Amma kaŋ Yesu maa woodin, a ne a se: «Hari folloŋ no ni jaŋ jina. Ma koy ka hay kulu neera kaŋ go ni se ka fay-fay talkey se -- ni mo ga du arzaka beena ra. Ma kaa mo k'ay gana.»
23Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
23 Amma waato kaŋ a maa woodin, a zici dumbu zama nga wo arzakante no gumo.
24Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
24 Kaŋ Yesu di woodin, a ne: «Da cat no ngey kaŋ gonda arzaka ma furo Irikoy koytara ra!
25Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
25 Zama a ga faala yo se a ma furo sana fune ra, da arzakante ma furo Irikoy koytara ra.»
26Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
26 Ngey kaŋ yaŋ maa ne: «Yaadin gaa binde, may no ga hin ka du faaba?»
27Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
27 Amma Yesu ne: «Haŋ kaŋ si te borey do, a ga te Irikoy do.»
28Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
28 Bitros mo ne: «Guna me, iri na hay kulu naŋ ka ni gana.»
29Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
29 Kala Yesu ne i se: «Haciika ay ga ne araŋ se: boro kulu si no kaŋ na fu, wala wande, wala nya-izeyaŋ, wala hayrey, wala izeyaŋ naŋ, Irikoy koytara sabbay se,
30ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»
30 kaŋ ga jaŋ ka du riiba boobo zamana wo ra. Zamana kaŋ ga kaa ra mo, a ga du fundi hal abada.»
31Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
31 Yesu na iway cindi hinka sambu nga banda ka ne i se: «Wa guna, iri goono ga koy Urusalima*. Hay kulu mo kaŋ i hantum annabey do Boro Izo boŋ, i g'i toonandi.
32Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
32 Zama i g'a daŋ dumi cindey kambey ra. Ngey mo g'a hahaara k'a fanta, ka tufa a gaa,
33och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
33 i g'a barzu k'a wi. Jirbi hinzanta hane mo a ga ye ka tun.»
34Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
34 Amma i mana faham da hayey din kulu. Sanno wo mo goro tugante i se, hal i mana faham da hayey din kaŋ a ci.
35Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
35 A go no mo, waato kaŋ Yesu maan Yeriko kwaara, kala danaw fo go ga goro fonda me gaa ga bar kar.
36När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
36 Kaŋ a maa borey marga yooje kaŋ goono ga bisa, a soobay ka hã haŋ kaŋ no wo.
37Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
37 I ne a se: «Yesu, Nazara bora no go ga bisa.»
38Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
38 Sahãadin a na nga jinde sambu ka ne: «Ya Yesu, Dawda izo, ma bakar ay se!»
39Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
39 Ngey kaŋ yaŋ go jina sintin ka deen'a gaa ka ne a ma dangay. Amma a na nga jinda sambu gumo, ka ne: «Ya Dawda izo, ma bakar ay se!»
40Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
40 Kala Yesu kay ka ne i ma kand'a nga do. Waato kaŋ a maan mo, Yesu n'a hã ka ne:
41»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
41 «Ifo no ni ga ba ay ma te ni se?» A ne: «Rabbi, ay ma du ka di koyne.»
42Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
42 Yesu ne a se: «Ni ma di. Ni cimbeero* na ni no baani.»
43Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
43 Sahãadin-sahãadin a ye ka di, ka Yesu gana, a goono ga Irikoy beerandi. Boro kulu kaŋ di woodin mo na Irikoy kuku.