1Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
1 Sanni yeyaŋ baano ga futay bare, Amma sanni waaso ga futay tunandi.
2De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
2 Laakalkooni deena ga bayray hanno ci, Amma saamey me ga saamotaray gusam.
3HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
3 Rabbi moy go nangu kulu, I ga ihanney nda ilaaley kulu guna.
4En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
4 Deene baanikom ya fundi tuuri no, Amma wo kaŋ siiri ya bine funyaŋ hari no.
5Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
5 Saamo ga donda nga baabo goojiyaŋ, Amma boro kaŋ na mo ye kaseetiyaŋ gaa ga du laakal.
6Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
6 Adilante windi ra, arzaka boobo go no, Amma boro laalo duure ra, kala laakal tunay.
7De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
7 Laakalkooney meyey ga bayray say-say, Amma saamey biney wo manti yaadin no.
8De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
8 Boro laalo sargay ya fanta hari no Rabbi se, Amma toonante adduwa ya a farhã hari no.
9En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
9 Boro laalo fondo wo, fanta hari no Rabbi se, Amma boro kaŋ ga adilitaray gana, a ga ba r'a.
10Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
10 Boro kaŋ na fondo taŋ, goojiyaŋ dungo ga kaa a gaa, Boro kaŋ wangu kaseetiyaŋ mo ga bu.
11Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
11 Alaahara nda Halaciyaŋ go Rabbi jine, Sanku fa binde Adam-izey biney.
12Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
12 Dondako si ba boro kaŋ ga deeni nga gaa. A si koy laakalkooney do mo.
13Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
13 Bine kaŋ ga maa kaani ga moyduma farhandi, Amma bine saray do no, a bina ga fun.
14Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
14 Boro kaŋ gonda laakal bina ga bayray ceeci, Amma saamey me ŋwaaro ya saamotaray no.
15Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
15 Borey kaŋ yaŋ go taabi ra, i jirbey kulu gonda doori, Amma bine kaanikoy gonda batu duumi.
16Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
16 Dambe kayna, nga nda Rabbi humburkumay, A ga bisa arzaka boobo kaŋ taabi go a banda.
17Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
17 Dambe i ma kassi ŋwa naŋ kaŋ baakasinay go, D'i ma haw kaŋ i kuru ŋwa nda konnari a banda.
18En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
18 Boro kaŋ bine tunyaŋ ga baa ga kusuuma tunandi. Amma boro kaŋ ga suuru bine tunyaŋ se ga yanje kanandi.
19Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
19 Hawfuno fonda ga hima nda karji kosaray. Amma adilante fonda ga te dabe fondo.
20En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
20 Ize laakalkooni ga nga baaba bine kaanandi, Amma saamo ga donda nga nya.
21I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
21 Saamotaray ya farhã hari no boro kaŋ jaŋ laakal se. Amma boro fahamante ga nga dirawey sasabandi no.
22Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
22 Naŋ kaŋ sinda saaware, miile-miiley ga feeri, Amma saawarekoy jama ra i ga tabbat no.
23En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
23 Boro gonda farhã nga tuyaŋey ra, Sanni kaŋ ga hagu nga alwaati ra mo, Man a booriyaŋ misa!
24Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
24 Laakalkooni se fundi fonda ga gana beene haray, Zama a ma fay da Alaahara ganda.
25Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
25 Rabbi ga boŋbeeraykoy windi dagu, Amma a ga wayboro kaŋ kurnye bu hirro tabbatandi.
26För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
26 Boro laaley dabarey ya fanta hari no Rabbi se, Amma sanni kaaney ga hanan.
27Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
27 Riiba binikom koy ga nga windo taabandi, Amma boro kaŋ wangu ka me-daabu ta ga funa.
28Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
28 Adilante bine ga lasaabu nda haŋ kaŋ nga ga tu, Amma boro laalo me ga hari laaley bambari.
29HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
29 Rabbi ga mooru boro laaley, Amma a ga maa adilante adduwa.
30En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
30 Moyduma farhante ga naŋ bine ma maa kaani, Baaru hanno mo ga naŋ biri ma te londi.
31Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
31 Hanga kaŋ ga hangan fundi kaseetiyaŋ se ga goro laakalkooney do.
32Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
32 Boro kaŋ wangu dondonandiyaŋ, Nga bumbo fundo no a ga donda, Amma boro kaŋ hangan kaseetiyaŋ se ga du fahamay.
33HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
33 Rabbi humburkumay ya laakal dondonandiyaŋ no, Beeray mo ga lalabay gana.