¹Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

¹ Maa hanno ya suubanyaŋ hari no ka bisa duure boobo, Gomni mo bisa wura nda nzarfu.

²Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

² Arzakante nda talka ga care kubay, Rabbi no k'i kulu te.

³Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

³ Boro kaŋ gonda laakal ga masiiba fonnay, a ma tugu, Amma saamo ga bisa ka koy ka taabi haŋ.

⁴Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

⁴ Lalabu nda Rabbi humburkumay, I alhakko ya arzaka nda beeray da fundi no.

⁵Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

⁵ Karji nda hirrimi go no siirante fondo boŋ, Boro kaŋ na nga fundo haggoy ga mooru a gaa.

⁶Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

⁶ Ma zanka biiri fondo kaŋ a ga gana ra, Baa waati kaŋ a zeen a s'a taŋ mo.

⁷Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

⁷ Duurekoy ga koytaray ŋwa talka boŋ, Garaw ŋwaako mo bannya no garaw danko se.

⁸Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

⁸ Boro kaŋ na laala duma ga mursay wi, A futa goobo mo ga gaze.

⁹Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

⁹ Boro kaŋ gonda gomni miila ga du albarka, Zama nga ŋwaaro ra no a ga kaa ka no alfukaarey se.

¹⁰Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

¹⁰ Ma dondako gaaray, kuta mo ga fun, Oho, yanje nda kayna mo ga ban.

¹¹Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

¹¹ Boro kaŋ ga ba bine hananyaŋ, A me sanni gaakuro sabbay se bonkooni ga te a se coro.

¹²HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

¹² Rabbi moy ga bayraykoy haggoy, Amma a ga boro kaŋ ga amaana ŋwa sanni zeeri.

¹³Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

¹³ Hawfuno ga ne: «Muusu beeri go no taray, I g'ay wi fondey ra.»

¹⁴En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

¹⁴ Waykuuru me ya guusu no kaŋ ga ku, Boro kaŋ Rabbi ga fanta no ga kaŋ a ra.

¹⁵Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

¹⁵ Saamotaray goono ga kunsum zanka bine ra, Amma goojiyaŋ goobu no g'a gaaray a se nangu mooro.

¹⁶Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

¹⁶ Boro kaŋ na alfukaaru toonye zama nga ma riiba ŋwa se, Da boro kaŋ na arzakante no, Jaŋay ra no i ga kokor.

¹⁷Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

¹⁷ Ma ni hanga jeeri ka maa sanney kaŋ gonda laakal, Ma ni laakal ye mo ay bayra gaa.

¹⁸Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

¹⁸ Zama hari kaano no da ni n'i haggoy ni bina ra, D'i kulu goro ni meyo ra care banda.

¹⁹För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

¹⁹ Zama ni deyaŋo ma goro Rabbi do, Woodin se no ay na ni bayrandi nd'ey hunkuna, Oho, hala nin bumbo.

²⁰Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

²⁰ Manti ay hantum ni se harey kaŋ ga boori ka bisa, Saawarey waney nda bayray waney,

²¹för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

²¹ Zama ay ma ni bayrandi nda cimi sanni tabbatantey, Hala ni ma du ka cimi sanney ye borey kaŋ na ni donton se?

²²Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

²² Ma si alfukaaru kom zama nga ya talka no, Ma si taabante mo kankam faada meyo gaa.

²³Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

²³ Zama Rabbi ga faasa i se, A ga borey kaŋ g'i kom yaŋ din mo fundey kom.

²⁴Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

²⁴ Ma si corotaray te da boro kaŋ bine ga waasu, Ma si hangasinay mo da futaykooni.

²⁵på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

²⁵ Zama ni ma si a te-goyey dondon, Ka du ni fundo se hirrimi.

²⁶Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

²⁶ Ma si goro yadda sambuyaŋ nookoy ra, Wala mo borey kaŋ yaŋ ga garaw sambuyaŋ yadda sambu.

²⁷Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

²⁷ Da ni sinda banayaŋ hari, Ifo se no a ga ni daarijo kaa ni se ni cire?

²⁸Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

²⁸ Fari hirri seeda zeeno kaŋ ni kaayey sinji, Ma s'a ganandi.

²⁹Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

²⁹ Ni go ga di boro kaŋ gonda himma nga muraadey ra, wala? Bora din ga kay koyey jine, A si kay talkey jine bo.