¹Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.

¹ Ay izo, ma si dinya ay dondonandiyaŋey, Amma ma naŋ ni bina m'ay lordey gana.

²Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.

² Zama i ga jirbiyaŋ da jiiriyaŋ da bine baani tonton ni fundo gaa.

³Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;

³ Suuji nda cimi ma si ni furu, Ni m'i sarku ni jinda gaa k'i hantum ni bina walhã boŋ.

⁴så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.

⁴ Yaadin gaa no ni ga du gaakuri da fahamay hanno Irikoy da borey mo jine.

⁵Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.

⁵ Ma de Rabbi gaa nda ni bina kulu, Ma si jeeri ni boŋ fahamay gaa.

⁶På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.

⁶ Ni muraadey kulu ra ni m'a seeda, Nga mo ga ni fondey sasabandi.

⁷Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.

⁷ Ma si ni boŋ guna sanda ni ya laakalkooni no, Ma humburu Rabbi ka fay da laala.

⁸Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

⁸ Woodin ga ciya baani ni fuuma gaa, Ni biriyey ra mo, londi taji no.

⁹Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,

⁹ Ma Rabbi beerandi nda ni arzaka, Da ni boŋ-jina kulu.

¹⁰så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.

¹⁰ Yaadin gaa no ni barmey ga to da albarka. Ni kankamyaŋ nangey mo ga to da reyzin* hari taji hal a ma mun.

¹¹Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

¹¹ Ay izo, ma si donda Rabbi goojiyaŋo, Ma si wangu mo nd'a kaseetiyaŋo.

¹²Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.

¹² Zama boro kaŋ Rabbi ga ba no a ga kaseeti, Danga mate kaŋ baaba ga te nga izo kaŋ a ga maa a kaani se.

¹³Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

¹³ Bine-kaani-koy no, boro kaŋ ga du laakal, Da boro kaŋ ga to fahamay gaa mo.

¹⁴Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.

¹⁴ Zama a duure bisa nzarfu duure booriyaŋ, A riiba mo bisa wura hanno.

¹⁵Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.

¹⁵ A nafa ga bisa tondi hiir'ize caadante yaŋ. Hay kulu kaŋ ni ga bini sinda haŋ kaŋ i ga kar a gaa.

¹⁶Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.

¹⁶ Aloomar kuuku go a kambe ŋwaari gaa, A kamba wow gaa mo arzaka nda beeray.

¹⁷Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.

¹⁷ A fondey ya kaani fondoyaŋ no, A laawaley kulu mo baani no.

¹⁸Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.

¹⁸ A ga hima fundi tuuri borey kaŋ yaŋ n'a di se, Boro kaŋ go g'a gaay mo ya bine-kaani-koy no.

¹⁹Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.

¹⁹ Laakal boŋ no Rabbi na ndunnya sinji, Fahamay boŋ mo no a na beene tabbatandi.

²⁰Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.

²⁰ A bayray boŋ mo no guusuyaŋey ceeri-ceeri, Beene mo na harandaŋ zumandi.

²¹Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;

²¹ Ay izo, ma laakal kaŋ ga boori nda fayanka mo haggoy, Ma si naŋ i ma fun ni jine.

²²så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.

²² Yaadin gaa no i ga goro fundi ni biya se, Taalam no koyne ni jinda gaa.

²³Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.

²³ Waato din gaa no ni jina-koyyaŋ ga gana baani samay, Ni ca si kati mo.

²⁴När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.

²⁴ Waati kaŋ ni ga kani, ni si humburu, Haciika ni ga ni kaniyaŋ te, Ni jirbo mo ga kaan.

²⁵Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.

²⁵ Ma si humburu gumo nda humburkumay hari kaŋ ga ni jirsi, Wala nda boro laaley hasaraw kaŋ ga kaa ni gaa.

²⁶Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.

²⁶ Zama Rabbi ga ciya ni se deyaŋ hari, A ga ni ca haggoy hala i ma s'a di.

²⁷Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.

²⁷ Ma si gomni ganji borey kaŋ yaŋ ga hima nd'a se, D'a go ni kamba dabari ra.

²⁸Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.

²⁸ Ma si ne ni gorokasin se: «Koy ka kaa suba, ay g'a no ni se,» A go mo, haro go ni kambe ra.

²⁹Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.

²⁹ Ma si dabari laalo miila ni gorokasin boŋ, Za kaŋ a goono ga goro baani samay ni jarga.

³⁰Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.

³⁰ Ma si yanje da boro fo daliili kulu si, D'a mana hasaraw te ni se.

³¹Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.

³¹ Ma si canse nda toonyante, Ma si baa afo suuban a muraadey ra.

³²Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.

³² Zama siiriyankoy ya fanta hari no Rabbi se, Amma a gundo go adilante* banda.

³³HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.

³³ Rabbi laaliyaŋo go boro laaley windey ra, Amma a ga adilantey nangorayey albarkandi.

³⁴Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.

³⁴ Haciika a ga donda donda-caray-koy, Amma a ga gomni no lalabukoy se.

³⁵De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.

³⁵ Laakalkoy ga darza tubu, Amma saamey ga haawi beerandi.