1Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
1 Dawda wane no. Ya ay fundo, ma Rabbi sifa. Haŋ kaŋ go ay ra kulu mo m'a maa hanna sifa.
2Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
2 Ya ay fundo, ma Rabbi sifa, Ma si dinya a gomney kulu gaa, baa afo.
3han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
3 Nga kaŋ ga ni taaley kulu yaafa, Nga no ga ni doorey kulu mo yayandi,
4han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
4 A ga ni fundo fansa k'a wa da saaray, A ga baakasinay suuji nda bakaraw te ni se koytaray fuula.
5han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
5 A ga ni fundo toonandi nda hari hannoyaŋ, Hal i ma ni zankatara tajandi koyne sanda zeeban cine.
6HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
6 Rabbi ga adilitaray goyyaŋ da cimi ciiti mo te, Borey kaŋ yaŋ i goono ga kankam kulu sabbay se.
7Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
7 A na Musa bayrandi nda nga fonda, A na Israyla izey mo bayrandi nda nga goyey.
8Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
8 Rabbi go toonante nda bakaraw, booriyankoy mo no, A ga suuru hal a bina ga tun, suuji yulwantekoy mo no.
9Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
9 A si kaseeti waati kulu bo, A si futay gaay mo hal abada.
10Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
10 A mana goy iri gaa d'iri zunubey hina me, A mana bana iri gaa mo d'iri taaley hina me.
11Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
11 Zama sanda mate kaŋ cine beena mooru ganda, Yaadin cine mo no a baakasinay suujo ga beeri borey kaŋ yaŋ ga humbur'a se.
12Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
12 Sanda mate kaŋ cine wayna funay ga mooru wayna kaŋay, Yaadin cine no a na iri taaley hibandi k'i moorandi iri.
13Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
13 Sanda mate kaŋ cine baaba ga bakar nga izey se, Yaadin cine mo no Rabbi ga bakar borey kaŋ ga humbur'a yaŋ se.
14Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
14 Zama a ga iri naamey bay, A ga fongu mo kaŋ iri ya laabuyaŋ no.
15En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
15 Boro mo, a jirbey si hima kala subu tayo, Sanda saajo ra tuuri boosi, Yaadin cine no a zaadayaŋo ga hima nd'a.
16När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
16 Zama haw ga faaru ka gana a boŋ, hal a ma si no, A nango si ye ka fongu nd'a koyne.
17Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
17 Amma Rabbi baakasinay suujo, Ya za doŋ-doŋ kaŋ sinda me ka koy hal abada abadin no, A go mo borey kaŋ yaŋ ga humbur'a boŋ. A adilitara mo ga koy hala haamey gaa,
18när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
18 A sappa haggoykoyaŋ da borey kaŋ yaŋ ga fongu nd'a dondonandiyaŋey zama ngey m'i goyey te se.
19HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
19 Rabbi na nga karga sinji beeney ra, A mayra mo go hay kulu boŋ.
20Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
20 Ya araŋ, Rabbi malaykey, w'a sifa, Araŋ gaabikooney kaŋ gonda hina, Kaŋ g'a lordey toonandi, Araŋ goono ga hanga jeeri a sanno jinda se.
21Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
21 Ya araŋ, Rabbi kundey kulu, w'a sifa, Araŋ kaŋ goono ga goy a se k'a miila te.
22Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
22 Ya araŋ, Rabbi goyey kulu, w'a sifa, A mayray nangey kulu ra. Ya ay fundo, ma Rabbi sifa!