1Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg.
1 Dawda wane no waato kaŋ a na nga boŋ himandi follokom Abimelek jine, nga mo n'a gaaray, hal a dira.
2Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
2 Ay ga Rabbi sifa alwaati kulu, A saabuyaŋo mo ga goro ay me ra duumi.
3Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
3 Ay fundo ga fooma nda Rabbi. Boro kaŋ sinda boŋbeeray ga maa, a ga farhã mo.
4Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
4 Wa Rabbi beerandi ay banda, Iri m'a maa beerandi gumo mo care banda.
5Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
5 Ay na Rabbi ŋwaaray, a tu ay se mo. A n'ay soolam mo ka kaa ay humburkuma kulu ra.
6De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
6 I guna a do haray, i kaari, I moydumey mo, haawi s'i di abada.
7Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
7 Taabante woone hẽ, Rabbi maa a se mo, A n'a faaba k'a kaa nga taabey kulu ra.
8HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
8 Rabbi malayka ga gata sinji borey kaŋ yaŋ ga humbur'a windanta, a g'i faaba mo.
9Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
9 Wa taba ka maa kaŋ Rabbi ya gomnikoy no. Albarkante no boro kaŋ ga de a gaa.
10Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
10 Ya araŋ a hanantey, wa humburu Rabbi. Zama jaŋay si no borey kaŋ yaŋ ga humbur'a se.
11Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
11 Muusu beeri izey ga jaŋ, i ga maa haray mo, Amma borey kaŋ yaŋ ga Rabbi ceeci si jaŋ hari hanno kulu.
12Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
12 Ya araŋ zankey, wa kaa, wa hanga jeeri ay se, Ay g'araŋ dondonandi Rabbi humburkumay.
13Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
13 May no boro kaŋ ga ba fundi, Kaŋ ga ba nga ma di jirbi hanney?
14Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
14 To! Kal ni ma ni deena gaay laala ciyaŋ gaa, Ni meyo mo ma si gulinci salaŋ.
15Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
15 Ma fay da goy laalo ka ihanno te, Ma laakal kanay ceeci k'a gana mo.
16HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
16 Rabbi moy go adilantey gaa, A hangey mo go feerante i hẽeney se.
17Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
17 Rabbi moyduma ga bare ka gaaba da goy laalo teekoy, Zama nga m'i fonguyaŋ tuusu ndunnya boŋ.
18När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
18 Adilantey ga hẽ, Rabbi ga maa, A g'i soolam ka kaa i taabey kulu ra mo.
19HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
19 Rabbi ga maan bine-saray-koyey, A ga borey kaŋ yaŋ gonda bine suugay faaba.
20Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
20 Adilante masiibey wo iboobo no, Day Rabbi g'a soolam ka kaa i kulu ra.
21Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
21 A ga haggoy d'a biriyey kulu, I ra baa afolloŋ si ceeri.
22Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.
22 Laala ga boro laaley wi, Borey kaŋ yaŋ ga konna adilantey mo, ciiti g'i zeeri.
23Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.
23 Rabbi ga nga tamey fundey fansa. Borey kaŋ yaŋ ga de a gaa mo, Ciiti si baa afolloŋ zeeri i ra.