1För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
1 Doonkoy jine bora se. I m'a doon da Yedutun subo. Asaf baytu no.
2Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
2 Ay jinde no ay go ga hẽ d'a Irikoy gaa, Oho, ay jinde no ay go ga tunandi Irikoy gaa, Nga mo ga hanga jeeri ay se.
3På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
3 Ay taabo zaaro ra ay na Koy Beero ceeci, Cin mo ay kambe go ga salle, a mana dusu. Ay fundo wangu ka yaamaryaŋ ta.
4Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.
4 D'ay fongu Irikoy gaa, ay laakalo no ga tun. D'ay ga miila mo, ay fundo no ga kasam. (Wa dangay)
5Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
5 Ni go g'ay mo-kuurey di i ma goro feerante. Ay boŋo mo haw kala ay si du ka salaŋ.
6Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
6 Ay fongu waato jirbey, za doŋ-doŋ jiirey nooya.
7Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
7 Cin ra ay ga fongu nda ay doono, Ay ga saaware d'ay bina, Ay biya mo go ga fintalyaŋ te.
8Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
8 Ay Koyo ga boro furu no hal abada? A si ye ka yadda no koyne?
9Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
9 A baakasinay suujo ban hal abada no? A alkawlo mo tun hal abada abadin no?
10Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.
10 Wala Irikoy dinya gomni teeyaŋ no? A futa ra a na bakaraw daabu no, wala? (Wa dangay)
11Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
11 Ay ne: «Woone ga ti ay bine sara: Kaŋ Beeray-Beeri-Koyo kambe ŋwaari si no danga waato wano cine.»
12Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
12 Ay ga fongu Rabbi goyey, Daahir ay ga fongu ni waato dambara goyey.
13jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
13 Ay ga soobay ka ni goyey kulu guna nda laakal, Ay ga miila mo ni te-goyey boŋ.
14Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
14 Ya Irikoy, ni fonda ya hananyankoy no. Irikoy woofo no ka bara nda beeray sanda iri Irikoyo cine?
15Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
15 Nin no ga ti Irikoy kaŋ ga dambara goyyaŋ te, Ni na ni gaabo cabe dumey game ra.
16Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.
16 Ni kambe no ni na ni borey fansa* nd'a, Kaŋ ga ti Yakuba nda Yusufu izey. (Wa dangay)
17Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
17 Ya Irikoy, harey di nin, harey di nin, I bibiri, guusuyaŋey jijiri.
18Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
18 Burey na hari taŋ ka dooru, beene batamey kaati. Ni hangawey mo ga koy, i ga ye.
19Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
19 Ni kaatiyaŋ jinda go alma haw beero ra, Maliyaŋey na ndunnya kaarandi, Laabo jijiri ka zinji-zinji.
20Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
20 Ni fonda go teeku ra, Ni fondayzey mo go hari bambatey ra, Ni ce gurbey mo, borey s'i bay.
21Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
21 Ni na ni borey candi Musa nda Haruna kambe ra, Sanda feeji kuru cine.