1En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.
1 Kora izey baytu fo no. Doonkoy jine bora se. I m'a doon da seese karyaŋ. Heman Ezra bora baytu fo no.
2HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
2 Ya Rabbi, ay faaba Irikoyo, Cin da zaari ay hẽ ni jine.
3Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
3 Naŋ ay adduwa ma furo ni do. Ma ni hanga jeeri ka maa ay hẽeno se.
4Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket.
4 Zama ay fundo go ga to da masiiba maayaŋ, Ay fundo go ga maan Alaahara gaa mo.
5Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
5 I g'ay lasaabu borey kaŋ yaŋ ga gunguray ka koy guuso ra banda, Ay ga hima boro kaŋ sinda gaabi.
6Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
6 Furante no ay go buukoy ra, danga borey kaŋ yaŋ i wi, Kaŋ yaŋ ga kani saaray ra, Borey kaŋ yaŋ ni si ye ka fongu i gaa koyne, Dumbanteyaŋ no, i fun ni kamba ra.
7Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
7 Ni n'ay jisi guuso ra hala ganda, Kubay nangey ra, guusuyaŋey ra.
8Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
8 Ni futa go g'ay naan. Ni n'ay taabandi nda ni bondayey kulu. (Wa dangay)
9Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
9 Ni n'ay corey moorandi ay, Ni n'ay ciya fanta hari i do. Ay go daabante, ay si hin ka fatta.
10Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
10 Ay mwa suugu taabi sabbay se. Ya Rabbi, han kulu ay na ni ce, Ay n'ay kambey salle ni do haray.
11Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela.
11 Ni ga dambara goyyaŋ te buukoy se no? Buuko biyey ga tun ka ni sifa, wala? (Wa dangay)
12Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
12 I ga ni baakasinay suujo baaru dede saaray ra no? Wala ni naanayo mo halaciyaŋ ra?
13Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
13 I ga ni dambara goyey bayrandi kubay ra no? I ga ni adilitara mo bayrandi dinyayaŋ laabu ra, wala?
14Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
14 Amma nin, ya Rabbi, ni gaa no ay hẽ gaakasinay se, Susubay mo ay adduwey ga koy ni jine.
15Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
15 Ya Rabbi, ifo se no ni n'ay fundo hibandi? Ifo se no ni na ni moyduma tugu ay se?
16Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
16 Za ay go zanka ay na taabi haŋ, A go, ay ga ba ka bu mo. Ay go ni humburkumay beerey haŋyaŋ bindo ra, Ay boŋ haw.
17Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
17 Ni futay korna gana ay boŋ, Ni humburkumay beerey n'ay halaci.
18De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
18 I n'ay windi sanda hari boobo zaari me-a-me, I n'ay koli ka windi ce folloŋ.
19Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
19 Ni _n'ay|_ baako da hangasin kulu moorandi ay, Ay mo-ka-bayray borey mo go kubay ra.